Internationella brottmålsdomstolen ICC får allt större betydelse när det gäller att pröva och döma individer vid grova kränkningar mot mänskliga rättigheter och humanitär rätt. 

För att kunna skipa rättvisa vid grova kränkningar mot mänskliga rättigheter och krigets lagar har FN sedan början av 1990-talet tagit initiativ till flera tribunaler, däribland Jugoslavientribunalen och Rwandatribunalen. Som namnen antyder har dessas jurisdiktion bara gällt de angivna situationerna. Därför var det ett stort framsteg när den permanenta internationella brottmålsdomstolen ICC bildades i syfte att pröva misstänkta krigsförbrytelser i en stor del av världens länder. I första hand är det dock alltid den berörda statens ansvar att döma förbrytare. ICC kan endast agera om en enskild stat inte kan eller vill leva upp till detta ansvar. 

Till grund för ICC ligger Romstadgan som antogs 1998 vid en konferens där 148 länder deltog. Fyra år senare etablerades ICC och i dag är 123 länder fullvärdiga statsparter till domstolen. Israel, USA, Ryssland och Kina är inte med vilket påverkar domstolens möjlighet att pröva misstänkta brott begångna i dessa länder.  

Inte heller Ukraina är statspart till ICC men genom en speciell mekanism i Romstadgan har Ukraina sedan 2013-14 gett domstolen jurisdiktion över folkrättsbrott som begås i landet.  

Så tas fall upp av ICC

Ärenden kan tas upp av ICC på olika sätt. Stater som är parter till Romstadgan kan hänskjuta situationer till domstolen. Åklagaren kan, baserat på anmälningar, besluta att inleda en utredning i länder som erkänt ICC och om deras medborgare. Länder som inte är statsparter kan på eget initiativ be ICC om hjälp med att utreda misstänkta brott i det egna landet. Och FN:s säkerhetsråd kan ge ICC i uppdrag att utreda misstänkta brott, oavsett var i världen de begåtts och av vem.  

Domstolen undersöker fyra huvudkategorier av förbrytelser: brott mot mänskligheten, folkmord, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. 

– ICC och Romstadgan täcker inte allt som står i MR-förklaringen men kan ingripa när det gäller de mest grundläggande rättigheterna som rätten till frihet från tortyr och frihet från godtyckligt dödande, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. 

Hittills har domstolen tagit sig an ärenden i ett 20-tal länder, de flesta i Afrika.  

– ICC har blivit en etablerad aktör och ingen kan bortse från dess existens. Att den överhuvudtaget finns är av stor betydelse, inte minst sedan den börjat verka i ett allt större område, säger Pål Wrange.  

Rättskipning, menar han, kan ha en terapeutisk effekt hos offer när de ser att de ytterst ansvariga för övergrepp straffas. Åtal kan också innebära att de åtalade förlorar i legitimitet och prestige. 

– Men den kanske allra viktigaste effekten av ICC är att domstolen blivit normskapande och att den har en avskräckande effekt.  

Krigsbrott i Ukraina

Trots att Ukraina inte är statspart/medlem av ICC har landet ett nära samarbete med domstolen. I mars 2022 inledde ICC undersökningar gällande misstänkta krigsförbrytelser av ryska styrkor under den fullskaliga invasionen. Ett år senare utfärdade ICC en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och landets barnombudsman. Båda misstänks för att ha tvångsförflyttat och fört bort ukrainska barn vilket är en krigsförbrytelse.  

– Jag tror att ICC valde just det brottet för att bevisningen var lättillgänglig. Min gissning är att vi kommer att få se fler arresteringsorder utfärdade mot ryska ledare. Men för att fler åtalspunkter ska kunna läggas mot Putin måste ICC kunna etablera en befälskedja som visar att han åtminstone varit medveten om, eller borde ha varit medveten om, vad som skett på de platser där brotten begåtts, säger Pål Wrange.  

Ryssland har avfärdat anklagelserna men icke desto mindre är Putin idag en efterlyst man i 123 nationer eftersom det åligger alla ICC:s medlemsstater att gripa misstänkta krigsförbrytare. Den ryske presidenten tvingades därför ställa in ett möte i Sydafrika och kommer troligtvis inte heller kunna delta vid G20-mötet i Rio de Janeiro 2024 eftersom Brasilien är statspart till ICC.  

– Detta är möten som Putin gärna vill åka till så på det viset har arresteringsordern redan haft viss betydelse, säger Pål Wrange.  

Tidigare i år öppnade ICC ett lokalkontor i Kiev för att underlätta undersökningarna i Ukraina men att någon rysk ledare skulle kunna åtalas i ICC för aggressionsbrott ser Pål Wrange som osannolikt. För aggressionsbrott måste nämligen båda sidorna i en konflikt vara anslutna till Romstadgan.  

Israel och Gaza

Våldet i Israel och i Gaza under hösten 2023 kan däremot bli föremål för ICC:s utredningar – trots att Israel inte är medlem av domstolen.  

– Palestina är part till Romstadgan och åklagaren kan bedriva utredningar i Västbanken, Gaza och Östra Jerusalem. Det innebär att ICC har jurisdiktion över misstänkta brott som utövats från Gaza, av personer som tillhör Palestina [inklusive Gaza] eller har effekt i Gaza.  

Eftersom Hamas planerade sina attacker mot Israel i Gaza och brotten dessutom begåtts av personer tillhörande Palestina innebär det i praktiken att ICC skulle kunna utreda dessa handlingar, förklarar Pål Wrange. 

– Även Israels bombningar i Gaza skulle kunna bli föremål för en utredning om dessa anses urskillningslösa och att tillräcklig försiktighet för att skydda civila inte har visats, säger han.  

Görrel Espelund

——————

Denna text är hämtad från det kommande numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4/2023).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.