I början av juni samlas världssamfundet i Stockholm för att diskutera klimat och miljö under FN-konferensen Stockholm +50. Svenska FN-förbundet har laddat hela våren inför konferensen och arrangerar precis som för 50 år sedan ett större sidoevent för det civila samhället.
– Mänskligheten befinner sig i en nödsituation. Klimat och miljö måste få mycket mer uppmärksamhet och vi måste agera långt mycket mer kraftfullt, säger FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson.

Den 5 juni 1972 var en historisk dag. För första gången någonsin kallade FN sina medlemsstater till en global konferens om miljöfrågor. Initiativet kom från Sveriges regering med statsminister Olof Palme i spetsen. Att den två veckor långa konferensen hölls i Stockholm var därför naturligt och denna milstolpe för både FN och det globala miljöarbetet kom att kallas Stockholmskonferensen.

I och med Stockholmskonferensen kom miljöfrågorna upp på världssamfundets dagordning men trots detta står mänskligheten i dag, 50 år senare, inför flera jättelika utmaningar. FN:s miljöorgan Unep menar att det råder tre parallella planetära kriser som vi själva skapat och som förstärker varandra: förlusten av biologisk mångfald, föroreningar och klimatförändringarna. Ovanpå detta drabbades världen nyligen av en global pandemi med katastrofala konsekvenser, bland annat i form av ökad fattigdom och hunger. Ett svårt globalt läge har därefter förvärrats ytterligare då Ryssland gått till angrepp på Ukraina.

MILJÖ OCH KLIMAT
Mot denna mörka bakgrund framstår det som än mer angeläget att världssamfundet nu kraftsamlar kring miljö- och klimatfrågorna och lyfter dem vid FN-konferensen Stockholm +50 den 2-3 juni. Dess värdar Sverige och Kenya har satt ”A healthy planet for all – our responsibility, our opportunity” som ledord för mötet. Tanken är att betona att världens länder har ett gemensamt ansvar för planetens tillstånd men även att visa på lösningar och möjligheter.

Konferensen hålls på hög nivå med ministrar och andra högnivådelegater på plats. Förhoppningen är att den ska bidra till att öka takten i genomförandet av de globala målen och i omställningen till hållbara och gröna samhällen. Att främja en hållbar återhämtning efter coronapandemin är ytterligare en målsättning liksom att det internationella samfundet ska förenas i mer samarbete och mer konkret handling.
Johanna Lissinger Peitz, ambassadör för Stockholm +50, framhåller att arrangörerna strävar efter ett så inkluderande format som möjligt där stater, civilsamhälle, näringsliv och ungdomar samtalar med varandra.
– Vi befinner oss nu i ett decennium av genomförande av de globala målen och att olika grupper hörs och känner ägandeskap för processen är jätteviktigt. Mötet ska ge oss vägledning kring hur vi ska kunna öka takten i den gröna omställningen. Att diskutera kopplingen mellan olika miljöfrågor kommer att vara en nyckel till framgång, säger hon.

ARRANGERAR SIDOEVENT
Annelie Börjesson, Svenska FN-förbundets ordförande, gläds åt planerna.
– Det är fantastiskt roligt att FN-konferensen hålls i Stockholm! Och självklart är Svenska FN-förbundet engagerat, precis som vi var för 50 år sedan, säger hon.
Vid Stockholmskonferensen 1972 spelade FN-förbundet en viktig roll då man genomförde ett stort sidoevent, kallat Miljöforum, tillsammans med Sveriges ungdomsorganisationers landsråd. Det var första gången som det i FN-sammanhang arrangerades en parallell folkrörelsekonferens och upplägget har genom åren fått många efterföljare vid andra FN-konferenser.

Att FN-förbundet även denna gång skulle arrangera ett sidoevent var därför närmast en självklarhet. Klimatfrågan var dessutom en huvudfråga på förbundets kongress i juni 2021 och var föremål för både flera motioner och en styrelseproposition.
– Nu fick vi kongressbeslut på att hela rörelsen ska jobba mer med frågan. Samtidigt har det varit en fråga som engagerat många i vår rörelse under många år, säger Annelie Börjesson.
– Givetvis är det också en väldigt viktig och aktuell fråga; en ödesfråga för mänskligheten och för vår planet som gör sig alltmer påmind. Vi har ju fått flera alarmerande rapporter från FN:s klimatpanel under de senaste åren som gör att det finns en insikt om hur viktigt och brådskande arbetet för att hejda klimatförändringarna är.

UNEP INRÄTTADES
Ett av de mer konkreta resultaten av Stockholmskonferensen 1972 var inrättandet av FN:s miljöprogram Unep med huvudkontor i Kenyas huvudstad Nairobi. Unep är fortfarande det enda FN-organ som har huvudkontor i det globala Syd. Unep är även värd för flera av sekretariaten för globala och regionala miljökonventioner, däribland konventionen för biologisk mångfald (CBD) och konventionen om handel med hotade arter (CITES).
Inför 50-årsminnet av Stockholmskonferensen och Uneps bildande uppstod mot denna bakgrund en dragkamp om var det skulle firas; i Stockholm eller i Nairobi. Lösningen blev två konferenser och den i Nairobi – Unep@50 – hölls i mars i anslutning till FN:s miljöförsamling Unea. Annelie Börjesson deltog digitalt.
– När Unea och Unep@50 inleddes hade kriget i Ukraina just börjat. Trots de fruktansvärda rapporter som kom därifrån var konferensdeltagarna överens om att arbetet för miljö och klimat måste fortgå, att vi inte fick prioritera ner det, vilket var positivt, säger hon.
– Det påminner om FN:s viktiga roll som mötesplats och om det stora arbete som pågår hela tiden i FN, och som betyder oerhört mycket för miljontals människor, men som inte syns i våra medier.
Unea sammanträder vartannat år och är det enda forumet som diskuterar samtliga miljö- och klimatfrågor samlat och globalt. Årets möte antog rekordmånga resolutioner. En stor framgång var att medlemsstaterna beslutade att inleda förhandlingar om ett globalt avtal om plastföroreningar. Ett annat viktigt beslut var att en vetenskaplig panel för hantering av kemikalier och avfall ska inrättas.

UTÖKAT SAMARBETE
Bland deltagarna under Unep@50 fanns även Svenska FN-förbundets systerorganisation i Tanzania, UNAT (United Nations Association of Tanzania). UNAT är ett av tre FN-förbund som Svenska FN-förbundet i nuläget bedriver utvecklingssamarbete med. I FN-förbundets nya internationella strategi lyfts UNAT fram som den partner som är först ut när det gäller ett utökat samarbete på klimatområdet.
– Planen är att vi i vårt samarbete ska fokusera på att skapa kunskap och engagemang om klimatet hos unga. Tanzania har en mycket ung befolkning och det är viktigt att den har kunskap om klimatförändringarna och om hur lokalsamhället kan skydda sig mot dem, säger Lovisa Kårelius på FN-förbundets internationella program.
– Aktiviteter som planeras framöver i Tanzania är bland annat trädplantering, uppsatstävlingar, diskussionsträffar och ett tredagars-event för skolungdomar där de ska ta fram förslag på hur klimatrelaterade problem i lokalsamhället ska kunna lösas, berättar hon.

Inför Stockholm +50 har världens FN-förbund tagit fram ett gemensamt uttalande som kommer att publiceras i samband med konferensens öppnande. Representanter för flera FN-förbund kommer också till Stockholm inför FN-förbundets livesända sidoevent på Kulturhuset den 31 maj -1 juni och medverkar också vid själva FN-konferensen den 2-3 juni.

LOKALA AKTIVITETER
Även den lokala svenska FN-rörelsen i form av FN-föreningar och FN-distrikt är i full gång med olika aktiviteter på temat miljö och klimat. Tre internationella dagar har särskilt uppmärksammats under våren: världsvattendagen den 22 mars, internationella dagen för Moder Jord den 22 april och den biologiska mångfaldens dag den 22 maj. Ett aktionspaket för lokalt klimatarbete lanserades av FN-förbundet i april och runt om i landet har det arrangerats manifestationer, temadagar, seminarier och filmvisningar. Världsmiljödagen den 5 juni, som Sverige i år står värd för, blir ännu ett tillfälle att synas.

Bland unga i den svenska FN-rörelsen finns ett särskilt stort engagemang för klimatet och i början av maj arrangerades en särskild ungdomskonferens på detta tema.
– Att vår lokala rörelse är så engagerad för klimat och miljö har jättestor betydelse. Det är det som är FN-förbundet – våra aktiva föreningar som agerar över hela landet, påverkar lokalpolitiker och når ut till vanligt folk, säger Annelie Börjesson.

PARISAVTALET SKA HÅLLAS
Svenska FN-förbundets budskap i klimatfrågan är att världens regeringar – inklusive den svenska – måste uppfylla sina åtaganden enligt Parisavtalet så att den globala uppvärmningen kan begränsas till 1,5 grads höjning.
– Vi jobbar kontinuerligt med påverkan på det här området. Vi skriver artiklar, gör uttalanden och lyfter detta när vi träffar olika politiker och beslutsfattare, säger Annelie Börjesson.
Det som främst behövs framöver är handlingskraft, fortsätter hon.
– Jag skulle önska att samhället vaknade upp och agerade på samma sätt som under pandemin. Då såg vi hur regeringarna agerande kraftfullt med olika stödpaket och andra insatser men vi medborgare fick också göra vårt – hålla avstånd, inte umgås som vanligt, använda munskydd, etc. På samma sätt skulle vi alla behöva hjälpa till med klimatet. Det handlar ju om oss alla som lever på jorden.