Den 19 november 2021 har Sverige varit medlem i FN i 75 år. Nya utmaningar kräver fortsatt engagemang. Viktigast är att världsorganisationen tar ansvar för klimatet och ger röst åt framtida generationer, skriver FN:s tidigare vice generalsekreterare Jan Eliasson och Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson.

I dag, den 19 november, är det 75 år sedan Sverige antogs som medlem i Förenta Nationerna. Det ger anledning att reflektera över svenska insatser i FN – och hur arbetet ska bedrivas framöver.

Sverige har varit en aktiv FN-medlem och flera svenskar har satt avtryck på världsorganisationen. Dag Hammarskjöld formade den moderna generalsekreterarrollen och inrättade de fredsfrämjande insatserna. Agda Rössel var världens första kvinna på posten som FN-ambassadör. I dag finns flera svenska kvinnor på ledande position i världsorganisationen.

Världens första miljökonferens arrangerades i Stockholm 1972. FN-konventionerna om barns och kvinnors rättigheter tillkom med svenskt stöd. Sverige ligger också bakom FN:s samordningsmandat för katastrofhjälp i början av 1990-talet. Som säkerhetsrådsmedlem har Sverige satt konfliktförebyggande, kvinnors roll i fredsprocesser och humanitärt stöd i konflikthärdar på agendan. Frågan om klimatrelaterade säkerhetsrisker är ytterligare ett svenskt bidrag som kommer att bli än mer aktuell.

Det finns också en bred folklig förankring. Över 100 000 svenskar har tjänstgjort i FN. Mot denna bakgrund är det inte förvånande att drygt hälften av svenskarna, eller 54 procent, har ganska eller mycket stort förtroende för FN (Novus i september 2020). Bara 15 procent har ganska eller mycket litet förtroende.

I dag är klimatet, pandemin och hot mot demokratin exempel på utmaningar som kräver gemensamma lösningar. Därför måste FN-medlemskapet även i framtiden vara en hörnsten i svensk utrikespolitik. När Sverige fyller 75 som FN-medlem efterlyser vi bred uppslutning på följande områden:

Försvara biståndet och finansieringen av FN:s humanitära verksamhet. För att klara världens klimatåtaganden, ge Agenda 2030-arbetet ny kraft efter coronapandemin och säkra kärnstödet till FN:s utvecklings- och humanitära arbete krävs fortsatt höga biståndsnivåer. På så sätt förebyggs också nya konflikter och flyktingkatastrofer.

Svensk militär ska finnas i FN:s fredsfrämjande insatser. Antalet svenska kvinnor och män i FN:s fredsfrämjande insatser är historiskt lågt. Svensk personal inklusive militär kompetens, materiel och perspektiv på jämställdhet ska även i framtiden bidra till att höja kvaliteten i dessa insatser. Sverige ska också verka inom hela FN:s fredsbyggande arkitektur.

Försvara FN:s uppdrag som granskare av mänskliga rättigheter. FN har fått uppdraget att stödja och övervaka respekten för mänskliga rättigheter i medlemsländerna. FN:s MR-granskare utsätts emellanåt för attacker och misstänkliggöranden. Deras funktion och oberoende måste försvaras och världens demokratier måste engagera sig i FN:s MR-arbete.

Ta ansvar för framtidens FN. Sverige, som var en av arkitekterna bakom förra årets resolution om framtidens FN, måste fortsätta att ge sitt helhjärtade stöd till arbetet för att stärka organisationen. I sitt nya idéprogram ”Vår gemensamma agenda” pekar FN-chefen António Guterres på flera avgörande frågor. Till de viktigaste hör att säkra global vaccinering mot covid-19, förbättra ungas inflytande samt att ta itu med klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och de föroreningar som förstör vår planet.

Genom att fortsätta vara en aktiv och stödjande FN-medlem bidrar Sverige till att stärka det internationella samarbetet. Samtidigt värnar vi vår egen säkerhet. Att stå fast vid stödet för multilateralismen och det globala samarbetet i FN är avgörande för att människor i Sverige och i vår omvärld ska kunna leva i trygghet och frihet även i framtiden.

Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN, ordförande i Sipri (Stockholms internationella fredsforskningsinstitut)

Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet