Att det ryska företaget Rosatom är medlem i FN:s företagsnätverk Global Compact går emot världsorganisationens arbete mot kärnvapen, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson i Svenska Dagbladet på årsdagen av atombomben mot Hiroshima 1945.
På morgonen den 6 augusti skickar FN:s generalsekreterare António Guterres en hälsning till en ceremoni i Hiroshima som uppmärksammar att den japanska staden för 76 år sedan blev måltavla för världens första atombombsattack i krig. Världen tog denna sorgens dag 1945 klivet in i en ny och obehaglig tidsålder.
Tidigare i år kunde dock FN-chefen glädja sig åt att världssamfundet tagit ett viktigt steg mot att avskaffa dessa vapen. Den 22 januari 2021 trädde FN:s kärnvapenförbud, TPNW (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons), i kraft. ”Det här är ett stort steg mot en värld som är fri från kärnvapen” , konstaterade Guterres med rätta.
Mot bakgrund av FN:s och FN-chefens tydliga hållning i kärnvapenfrågan är det anmärkningsvärt att det statliga ryska företaget Rosatom sedan hösten 2020 finns bland medlemmarna i FN:s företagsnätverk Global Compact. Inom ramen för nätverket förbinder sig företag och organisationer att bedriva hållbar verksamhet.
Rosatom är inte vilket företag som helst. Det är den ryska statens företag för kärnkrafts- och kärnvapenproduktion. Fredsforskningsinstitutet Sipri konstaterar att Rosatom ansvarar för ”all (rysk) utveckling och produktion av kärnvapenladdningar” .
Rosatom gör på sin hemsida en stor sak av att man är ett av över 13 000 företag i 160 länder som ger sitt stöd till FN:s globala mål. Det är ett typiskt exempel på så kallad ”blue-washing”. Genom att lyfta fram FN:s ideal ger Rosatom bilden av att vara det goda företaget trots att man utgör ett allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet.
Hur kan FN tillåta detta? De globala målen fokuserar på ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling men de säger inget om kärnvapen. Därmed kan Rosatom hävda dels att företaget stödjer de globala målen, dels att man inte bryter mot de tio principer som ska vägleda företagen i Global Compact.
Global Compact är ett i grunden bra initiativ som inspirerar företag i hela världen att ta sitt ansvar för en hållbar värld. Av dess regelverk framgår att FN kan utesluta företag som tjänar pengar på till exempel tillverkning av personminor och klustervapen. Det är möjligt tack vare att dessa vapen blivit tabu efter att ett stort antal stater, pådrivna av civilsamhällesorganisationer i hela världen, har enats om avtal som helt tar avstånd från sådana vapen.
Sedan januari i år finns ett internationellt avtal också mot kärnvapen. För att gå i takt med det globala nedrustningsarbetet och den egna rakryggade hållningen mot kärnvapen behöver FN justera regelverket för Global Compact. Inte bara företag som tillverkar personminor ska förbjudas att delta utan också företag som tillverkar kärnvapen. En sådan förändring borde ha gjorts redan när TPNW trädde i kraft i januari.
Att 55 länder hittills har ratificerat FN-avtalet mot kärnvapen innebär inte att slaget är vunnet. Flera länder står ännu utanför avtalet och Sverige hör till de som bör skriva under och ratificera. Framför allt fortsätter kärnvapenstaterna att obstruera FN:s arbete mot de inhumana vapnen.
Att ett drygt halvår efter kärnvapenavtalets ikraftträdande anpassa FN:s företagssamarbete till den norm mot kärnvapen som nu blir allt starkare och att granska medverkande bolag är ett sätt att komma vidare. Det är också ett sätt att visa att världen inte glömmer offren för bomben mot Hiroshima 1945 – eller alla de miljarder som fortfarande hotas av dessa vapen.
Läs artikeln på Svenska Dagbladets webbplats.
På minnesdagen av atombombningen av Hiroshima 6 augusti arrangerar FN-förbundet ett webbinarium tillsammans med Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.