Från 60-talet fram till 90-talet hade Sverige en särskild ambassadör för nedrustning. Med de senaste årens globala säkerhetspolitiska spänningar har kärnvapenfrågan fått ny vikt och ambassadörsrollen återinfördes 2016. Idag innehas uppdraget av Ann-Sofie Nilsson.

– Efter kalla krigets slut har trenden med kärnvapennedrustning vänt och hotet är större idag än på lång tid. Regeringen ser nedrustning och icke-spridning som en central utrikes- och säkerhetspolitisk fråga. Satsningen på en ambassadör visar på Sveriges engagemang, vilket är viktigt i multilaterala sammanhang, säger Ann-Sofie Nilsson

Regeringens arbete mot kärnvapen utgår ifrån NPT-avtalet

Parallellt med en ökad säkerhetspolitisk spänning i världen går den tekniska utvecklingen snabbt. Ann-Sofie Nilssons arbete handlar till stor del om att bevaka omvärlden och delta i den internationella diskussionen.

2019 tog dåvarande utrikesminister Margot Wallström initiativet till en internationell nedrustningskoalition, det så kallade Stockholmsinitiativet. Det är ett samarbete mellan 16 länder där målet är att arbeta fram konkreta åtgärdsförslag för kärnvapennedrustning. Ann-Sofie Nilsson hoppas att förslagen, som fokuserar på icke-spridningsavtalet (Non-Proliferation Treaty, NPT), kan få konkret betydelse på nästa översynskonferens. Konferensen skulle ha ägt rum i New York i maj men är nu skjuten på framtiden.

Det är NPT-avtalet som den svenska regeringen tagit fasta på och som arbetet mot kärnvapen utgår ifrån.

– Regeringen vill fokusera på det fördrag som är mest effektivt för att hantera kärnvapennedrustning här och nu. Vi ser NPT som hörnstenen i det multilaterala arbetet eftersom majoriteten av världens länder är anslutna till det och det är viktigt att få med kärnvapenstaterna i processen, förklarar Ann-Sofie Nilsson.

Sveriges nej till FN:s avtal om förbud mot kärnvapen kan omprövas

Sverige har tidigare sagt nej till att skriva under FN:s nya avtal om ett förbud mot kärnvapen (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW), vilket kritiserats från flera håll. Dock har Margot Wallström framhållit att en omprövning kan komma att ske om NPT-förhandlingarna inte gör tillräckliga framsteg, något som upprepades av nuvarande utrikesministern Ann Linde när hon i februari träffade civilsamhället för att ta emot en namninsamling mot kärnvapen. Ann-Sofie Nilsson vill dock inte kommentera detta utan betonar att ”Sveriges ställningstagande är det som gäller”:

– Sverige pekade redan i förhandlingarna om TPNW på problem i texten. Det saknades tydliga definitioner och möjlighet att verifiera efterlevnaden. Regeringen ser därför nuvarande TPNW som ofullständigt, men har valt att vara observatör och kommer att följa utvecklingen när avtalet väl träder i kraft, säger Ann-Sofie Nilsson.

Hon tycker inte att TPNW är nödvändigt för att Sverige ska kunna fortsätta ett aktivt arbete mot kärnvapen. Hon lyfter istället vikten av provstoppsavtalet (Comprehensive Test-Ban Treaty, CTBT) som liksom TPNW inte trätt i kraft ännu.

Viktigt med stopp för kärnvapenprov

– Det är viktigt att få till ett avtal om stopp för kärnvapenprov i anslutning till NPT. Det jobbar vi aktivt med i Sverige och tillsammans med EU. Att upprätthålla trycket är viktigt så att CTBT träder i kraft. Jag tror inte att det är realistiskt att det sker i närtid men vi ska inte låta avtalet falla i glömska, säger Ann-Sofie Nilsson.

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.