FN-året 2019 har inte bjudit på historiska avtal eller politiska genombrott. Ändå fortsätter världsorganisationen att spela en unik roll som mötesplats för alla världens länder.

Agenda 2030 och hållbarhetsfrågorna har stått i centrum för FN-arbetet. Greta Thunberg har fortsatt sin kamp för att få världsledarna att lyssna på vad vetenskapen säger om klimatet. Sommarens högnivåmöte om Agenda 2030 påminde om att nya tag måste tas om de globala målen ska nås, men också om att städer och företag vill ta en mer aktiv roll.

En rad personer med den tidigare FN-ambassadören Olof Skoog i spetsen har sett till att Sverige fortsätter vara en aktiv FN-medlem. Såväl Sveriges arbete i säkerhetsrådet 2017-2018 som det svenska engagemanget i Nordkorea, Syrien och Jemen har betydelse för det internationella samarbetet även framöver.

Ett aktivt svenskt FN-arbete återspeglas i det engagemang som förenar människor över hela landet. FN-rörelsen samlar organisationer, företag och enskilda i arbetet för ett starkare och bättre FN. Under året har vi bland annat arbetat vidare med våra 40 FN-skolor och fortsatt att stödja arbetet mot könsstympning och barnäktenskap. I kärnvapenfrågan valde regeringen att gå emot folkviljan och en stark svensk nedrustningstradition. FN-förbundet fortsätter att bilda opinion för svensk anslutning till FN-förbudet mot kärnvapen.

Efter decennier av sjunkande konfliktnivå ökar nu oron i världen. I Syrien, Afghanistan och Sydsudan har världssamfundet inte levt upp till sin skyldighet att skydda civila från krig och konflikt. En annan sorts oro manifesteras genom folkliga demonstrationer i hela världen. Bolivia, Guinea, Hongkong, Irak, Iran, Libanon, Ryssland, Venezuela – listan kan göras lång över länder där människor protesterar mot klyftor och kräver sina rättigheter. FN bevakar och kräver att regeringar möter medborgare i fredlig dialog.

Kvinnors rättigheter står under hot och måste försvaras. Efter kvinnokonventionen 40-årsdag väntar under 2020 uppföljningsmöten om både FN:s kvinnokonferens i Peking och om resolution 1325 om kvinnors deltagande i fredsprocesser.

Redan före jul bjöd FN in till samtal om migrationen, en fråga som debatteras i många europeiska länder. Ansvarsfördelning samt lösningar på flyktingskapet kommer att stå på dagordningen även framöver. För svenskt vidkommande väntar granskning i FN:s rasdiskrimineringskommitté i januari. Barnkonventionen blir svensk lag från årsskiftet.

Under 2020 firar FN dessutom sitt 75-årsjubileum. Det är ett tillfälle för medlemsländerna att öka sina ansträngningar på en rad områden, att samarbeta konstruktivt och att anta utmaningen att inleda världens största dialog om vår gemensamma framtid. Motsättningar finns men länderna återkommer gång på gång till FN-arbetet. Det är särskilt viktigt i en tid av global oro.

Annelie Börjesson
Ordförande Svenska FN-förbundet