I en värld där marknadskrafter styr mycket av utvecklingen och biståndsmedlen är begränsade blir näringslivets roll för mänsklig utveckling central. Mot den bakgrunden lanserade FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan 1999 ett initiativ för att få näringslivet att ta större ansvar. Resultatet blev nätverket Global Compact som idag samlar över 9 500 företag i 160 av världens länder.

Att Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling är centrala för företagen i nätverket framgår tydligt på nätverkets globala webbsida. Erik Belfrage, f d diplomat och långvarig rådgivare till SEB/Investor, är nybliven ordförande för dess svenska gren.

Tio principer

– Som medlem i Global Compact skriver man under på tio principer som rör mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption. Och redan där har man gjort ett åtagande som ger goda förutsättningar för att medverka till uppfyllandet av de globala målen. De tio principerna och de 17 globala målen går hand i hand, säger han.

Att näringslivet har en central roll i uppfyllandet av de globala målen är något som upprepats gång på gång i olika sammanhang. Trots detta visar en kartläggning som tidningen Arbetet gjort nyligen att vart tredje börsbolag i Sverige inte jobbar med målen. Erik Belfrage tycker siffran är förvånande hög.

Näringslivet har anammat de globala målen

– Mitt intryck är att näringslivet i Sverige har anammat de globala målen på ett seriöst och inbegripande sätt, jämfört med hur det ser ut i många andra länder. Och jag är full av optimism, vi rör oss i en riktning där det blir mer och mer självklart för företag att jobba med dessa frågor.

Att som företag inte jobba med socialt ansvarstagande och hållbar utveckling kommer på sikt att få negativa konsekvenser, fortsätter han:

– Utvecklingen går i en sådan riktning att det så småningom kommer att bli negativt för ditt varumärke om du inte jobbar med hållbarhet och de globala målen. Ytterst är det detta som driver på utvecklingen i positiv riktning.

Små och medelstora företag intresserade

Att även små och medelstora företag har intresse för hållbarhetsfrågor framgick av en undersökning som undersökningsföretaget Novus genomförde i somras på uppdrag av Svenska FN-förbundet. Av de 400 företag som medverkade ansåg 93 procent att näringslivet har ett ansvar i arbetet med hållbar utveckling. Vidare svarade 80 procent att de redan idag arbetar på något sätt med socialt ansvar eller hållbarhet.

Undersökningen lanserades av FN-förbundet vid ett seminarium under politikerveckan i Almedalen i juli. FN-förbundet hade även tagit fram stafettpinnar dekorerade med ikonerna för de globala målen och delade under veckan ut dem till olika representanter för civilsamhälle, politik och näringsliv.

Therese Lindström, VD för Gotlandsföretaget Imse Vimse, medverkade vid seminariet och var också en av dem som fick ta emot stafettpinnen.

– Vi säljer ekologiska textilprodukter för kvinnor och barn, många av dem återanvändbara, och har hållit på med det i 30 år. I och med det har vi tyckt att vi varit duktiga på hållbarhet men det finns ju mer att göra. Så förra året gick vi igenom alla våra processer och mappade dem mot de globala målen, berättar hon.

– Vi undersökte var vi kan bidra mest i detta och även vilka risker som finns, så nu är vi igång med åtgärder utifrån detta.

Hållbara Gotland

Therese Lindström har ännu inte lämnat vidare sin stafettpinne, berättar hon, men tror att det blir någon i den nybildade föreningen Hållbara Gotland som får den.

– Det här med stafettpinnen tror jag är väldigt smart för det är just det som ska till: att prata, missionera och förklara att det egentligen inte är så svårt att bidra till en bättre värld!

Text: AnnaLena Karlsson Andrews   

_______

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4 2018).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.