Global demokrati är en mänsklig rättighet
Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs av Förenta Nationerna den 10 december 1948. I dokumentet lyfts bland annat grundläggande demokratiska rättigheter. I artikel 21 står det:
Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.
Demokratins principer och metoder bekräftas i de mänskliga rättigheternas tilläggskonvention från 1976 om medborgerliga och politiska rättigheter. I artikel 25 står det:
Varje medborgare skall ha rätt och möjlighet att…delta i skötseln av allmänna angelägenheter, direkt eller genom fritt valda ombud, (att) rösta och bli vald vid periodiska och reella val, som förrättas på grundval av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning…
Om man tillämpar dessa demokratiska rättigheter i Sverige så innebär de att det svenska folkets vilja ska utgöra grundval för den svenska statsmakten och att varje svensk medborgare ska ha rätt att delta i skötseln av gemensamma svenska angelägenheter. Det mest centrala verktyget för att kunna åstadkomma detta är det svenska parlamentet, Riksdagen.
Men de mänskliga rättigheterna är universella och kan inte begränsas endast till den nationella samhällsnivån. Samma år som tilläggskonventionen 1976 antogs Europeiska Unionens valakt, vilket innebar att den tidigare rådgivande parlamentariska församlingen i EU utvecklades till ett direktvalt Europaparlament med utökade befogenheter i granskningen och styrningen av EU. För att tala med de mänskliga rättigheternas språkbruk så var tanken att den europeiska befolkningens vilja – kanaliserad genom EU-medborgarnas direkta val till Europaparlamentet – skulle utgöra grundval för den europeiska statsmaktens myndighet. Genom Europaparlamentet kunde EU:s medborgare ges större möjligheter att delta i skötseln av EU:s angelägenheter. Första valet till Europaparlamentet hölls 1979.
Om demokrati är en mänsklig rättighet, borde denna rätt gälla även i den globala styrningen. Världsbefolkningens vilja bör utgöra grundval för FN, och genom ett FN-parlament bör världsmedborgarna ges möjlighet att delta i skötseln av gemensamma globala angelägenheter.
Att de demokratiska rättigheterna bör gälla även för styrningen av FN antyds redan i den allmänna deklarationen från 1948. I artikel 28 står det att “var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de rättigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas.” (kursivering tillagd) Denna tolkning tycks ha fått allt större genomslag på senare tid, även inom FN. I ett antal resolutioner som har antagits i Generalförsamlingen sedan 2004 återkommer denna formulering:
En demokratisk och rättvis internationell ordning kräver…främjandet och stärkandet av transparenta, rättvisa och ansvariga internationella institutioner…(och) allas rätt till ett likvärdigt deltagande, utan någon diskriminering, i inhemskt och i globalt beslutsfattande. (A/RES/71/190)