Mål 10 i Agenda 2030 innehåller bland annat delmålet att alla människor ska inkluderas i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Men just nu krymper det demokratiska utrymmet i många länder, något som särskilt drabbar unga. 

När Marcus Karlén, vice ordförande i LSU, får frågan om vilka organisationer som han varit engagerad i måste han först fundera. 

– Oj, jag har gjort många olika saker och varit engagerad i flera olika föreningar. Det tycker jag alla ska ha möjlighet att vara. Det är utvecklande att man som ungdom får chansen att verkligen vara aktiv, att bli lyssnad på och få tycka till om saker, säger han. 

Bland annat har han varit ambassadör för de globala målen för Svenska FN-förbundet och har även de senaste åren hållit föreläsningar och lett FN-rollspel på skolor och universitet runt om i Sverige. Utöver sitt FN-engagemang är han sedan drygt ett år vice ordförande för Landsrådet för Sveriges Barn- och Ungdomsorganisationer, LSU, ett arbete som han trivs med och tycker blir allt viktigare. 

Att tala med unga

– Det är väldigt många som gillar att prata om vad ungdomar tycker, men det är inte lika vanligt att man verkligen pratar och diskuterar med unga. Fler måste förespråka att ungdomar verkligen ska vara delaktiga, vara en del av lösningen, säger Marcus Karlén. 

I Sverige är ungdomsrörelsen fortsatt stark. Till exempel arbetar 81 procent av de barn- och ungdomsorganisationer som är kopplade till LSU med någon form av påverkansarbete. Detta innebär dock inte att ungas deltagande kan tas för givet, något som LSU visat i sin undersökning ”Ungdomsrörelsen i siffror” från 2022. I den fick organisationer som är kopplade till LSU svara på om de upplever att det demokratiska utrymmet krymper. 51 procent svarade ja, en fördubbling på enbart tre år. 

Utvecklingen är oroande, menar Marcus Karlén som bedömer att den kan ha med de senaste årens allvarliga världshändelser att göra. Många ungdomar har ett driv att förändra men de måste också lyssnas på, fortsätter han. 

– Det finns alltid en risk att unga inte visas tillräcklig hänsyn. När man talar om ungdomar talar man om framtiden men glömmer att de måste vara med och kunna påverka sin vardag redan idag. De saker som skett under senare år påverkar i allra högsta grad även unga. Många vill vara med och påverka men man kanske inte vet hur, säger han. 

Stark vilja att delta

Samtalet glider över till LSU:s internationella samarbetspartner och hur utvecklingen ser ut internationellt. Ungdomars vilja att delta i och påverka samhället lever och är stark även i länder där åsiktsfrihet och demonstrationsfrihet är långt ifrån självklar, menar Marcus Karlén.  

– Verkligheten är en helt annan i länder som Belarus och Myanmar men föreningarna där gör ett fantastiskt jobb. Det utbyte vi har idag med internationella samarbetspartners ger extremt mycket, inte minst för oss på LSU. Vi arbetar med att försöka skapa plattformar för att öka ungas deltagande i demokratifrågor i hela världen och för att minska ojämlikheten mellan länder, säger han. 

Marcus Karlén lyfter också att ungdomsrörelsen kan bidra med mer än att enbart öka ungas deltagande. Engagemanget formar också människor och uppmuntrar dem att engagera sig och söka sig till platser där de kan träffa personer som annars gått dem förbi. Att träffa såväl likasinnade som personer med andra åsikter och bakgrund är också det ett viktigt steg mot minskad ojämlikhet och uppfyllande av mål 10. Att vara aktiv i civilsamhället betyder mycket på flera plan, fortsätter han. 

– För mig var det en plats utanför skolan där jag byggde självförtroende, pratade med andra och där vi diskuterade och förstod varandra bättre. Jag har träffat folk med annan bakgrund. Sen har jag haft roligt. Ibland uppmärksammar man inte det informella lärandet tillräckligt utan man missar hur viktigt det är, säger Marcus Karlén. 

Eric Cornefjord 
Praktikant på Världshorisont våren 2023

——————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2/2023).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.