Den 22 september 2024 slås dörrarna upp för FN:s framtidstoppmöte Summit of the future. Elva områden som mejslats ut som avgörande för världens utveckling ska diskuteras. FN:s generalsekreterare António Guterres ser mötet som ett unikt tillfälle att återskapa förtroende och anpassa de multilaterala systemen till vår tid.

De senaste årens stora globala kriser, däribland covid-19-pandemin, Ukrainakriget och den trippla planetära krisen med klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar har på olika sätt utmanat internationella organisationer som FN. Behovet av gemensamma mål är större än någonsin.
Redan i samband med FN:s 75-årsfirande, mitt under pandemin 2020, fick FN:s generalsekreterare António Guterres i uppdrag att återkomma till medlemsländerna med rekommendationer för hur dagens och morgondagens globala utmaningar kan hanteras.
Rekommendationerna presenterade han 2021 i rapporten Our common agenda som både uppmanar till stärkt genomförande av Agenda 2030 och lyfter elva områden där systemförändringar behövs på global nivå (mer finns att läsa i Världshorisont nr 3 2022). I rapporten föreslogs också ett “Summit of the future”, ett framtidstoppmöte där världens ledare ska samlas och komma överens om en handlingsinriktad framtidspakt.

GEDIGNA FÖRBEREDELSER
2022 beslutades datum för mötet. Samma år tillsatte António Guterres en oberoende expertpanel som leddes av Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven och Liberias tidigare president Ellen Johnson Sirleaf. Expertpanelens uppdrag var att komma med förslag på hur det multilaterala samarbetet kan bli mer effektivt och presentera sina tankar i god tid innan framtidstoppmötet 2024.
Panelens slutrapport presenterades i april 2023 och innehåller sex förändringsområden som vart och ett har fyra rekommendationer. Även deklarationen från halvtidstoppmötet för Agenda 2030 i september 2023 utgör ett av de många underlagen till den framtidspakt som efter förhandlingar förväntas beslutas av FN:s medlemsstater under framtidstoppmötet i september.
I framtidspakten smälts redan beslutade åtaganden och initiativ, men också nya förslag på reformer som tagits fram inför mötet, samman i fem kapitel. Både ett globalt digitalt ramverk för internationellt samarbete som Sverige tillsammans med Zambia förhandlar fram och en deklaration för framtida generationer ska bifogas framtidspakten. Det globala digitala ramverket ska genom sina förslag bidra till öppen och säker digital infrastruktur som stärker
mänskliga rättigheter och arbetet med Agenda 2030.

FÖRSTA UTKASTEN KLARA
Ett slutligt utkast till såväl framtidspakten som det globala digitala ramverket och deklarationen för framtida generationer förhandlas nu efter att ha varit ute på konsultationer med FN:s medlemsstater, civilsamhället och andra aktörer. Förhandlingarna pågår fram till framtidstoppmötet i september 2024.
– Sverige deltar aktivt i förhandlingarna om framtidspakten. Därtill har Sverige, genom FN-ambassadör Anna Karin Eneström, en särskild roll att leda förhandlingsarbetet om det globala digitala ramverket tillsammans med Zambia. I slutändan är det medlemsstaterna som kommer överens om var de ska lägga ribban, säger Kadi Doumbia, handläggare för fredsfrågor på Sveriges FN-representation i New York.
Delar i utkastet till det globala digitala ramverket handlar om hur det går att samarbeta bättre inom det digitala området och överbrygga digitala klyftor till exempel vad gäller tillgång till internet och digital teknologi.
Utkastet till den kommande framtidspakten innehåller fem kapitel (se faktaruta nedan).
– Paktens fem kapitel spänner över en bredd av viktiga frågor. Mänskliga rättigheter och klimat är frågor som avses genomsyra alla kapitel, vilket Sverige och flera andra medlemsländer ser som viktigt, säger Anna Svantesson, handläggare för hållbarhet och utvecklingsfinansiering på Sveriges FN-representation i New York.
Av de olika områden som ska diskuteras på framtidstoppmötet lyfter Kadi Doumbia och Anna Svantesson fram att det finns ett momentum just nu för utvecklingsfinansieringsfrågorna på ett sätt som de inte sett tidigare. De står högt på dagordningen och finns med i flera av framtidspaktens kapitel. Många aktörer har högt ställda förväntningar på reformering av den internationella finansiella arkitekturen så att den blir bättre anpassad efter dagens behov.
Det allvarliga globala läget med krig och konflikter, klimathot, efterverkningar av covidpandemin och stor ojämlikhet både mellan och inom länder innebär stora utmaningar för genomförandet av många av förslagen i de första utkasten till såväl framtidspakten som det globala digitala ramverket.
– Det finns frågor där det historiskt har varit svårt att komma överens både inom finansieringsområdet men också vad gäller till exempel reformering av säkerhetsrådet. Sverige verkar dock för att man ska uppnå en så ambitiös och handlingskraftig pakt som möjligt, säger Kadi Doumbia.

GLOBAL KRAFTSAMLING
Per Knutsson, på Dag Hammarskjöldfonden, berättar att hans organisation har bidragit med flera inspel i det förberedande arbetet inför framtidstoppmötet.
–Summit of the future måste ses som en global kraftsamling kring den globala agendan, säger han.
Han beskriver att det är medlemsstaternas gemensamma åtaganden och FN:s utvecklingsmål som är färdplanen och
att mötet ska belysa en rad områden som kan öka kraften och hastigheten i det globala arbetet med att nå dem.
–Tittar man på den värld som vi står inför, med geopolitisk splittring och djup förtroendekris, så är den stora frågeställningen hur kan vi komma tillbaka till internationell samverkan snarare än splittring, säger han.
Dag Hammarskjöldfonden lanserar två rapporter i samband med mötet och som bidrag till de diskussioner som utgår ifrån toppmötet. Den ena handlar om FN:s finansiering och belyser hur den ser ut och hur det globala ledarskapet ser ut vad gäller finansiering kopplat till internationellt utvecklingssamarbete genom FN.
– Jag hoppas att vi får en mer kvalificerad diskussion där vi inte ser utvecklingskostnader som enbart kostnader utan som investeringar, säger han.
Per Knutsson menar att diskussionerna om medlemsstaternas andel av utvecklingssamarbetet måste handla om vad som anses som rimliga investeringar för att bygga en framtid som ökar motståndskraft och gemensamt välstånd.
– Här behövs en kvalificerad diskussion som är kopplad till de existentiella utmaningarna vi står inför och pandemin ger oss verkligen en minnesbeta. Om vi inte investerar i motståndskraft är det troligt att vi står inför gigantiska kostnader i framtiden.
Den andra rapporten handlar om FN:s ledarskap med fokus på tre områden: normativ erosion, ledarskap i polykriser och ledarskap under press.
– De här tre ingångarna för FN:s ledarskap belyser den värld som FN måste svara mot med Summit of the future, säger han.

BREDDAT DELTAGANDE
Per Knutsson menar att det är viktigt att visa styrkan och möjligheterna till breddat deltagande för att bidra till
gemensamt välstånd genom teknikutveckling, tillgång till kommunikation och satsningar på långsiktigt förebyggande åtgärder som inte bara responderar mot kriser.
– Vi måste kunna se bryggan till vilka insatser som minskar framtidens humanitära behov. Det är här framtidspakten
kommer in eftersom den handlar om att stärka sociala kontrakt i världen för att minska utanförskap och radikalisering som underminerar ett regelbaserat och respektfullt samhälle, säger Per Knutsson.

Faktaruta: Summit of the future –
FN:s framtidstoppmöte 2024

“Summit of the future” är ett toppmöte om framtiden som hålls den 22–23 september i år.
Mötet handlar om hur FN:s medlemsstater ska gå tillväga för att uppnå de många mål som har satts upp, däribland de som beskrivs i Agenda 2030. Resultatet ska formuleras i en framtidspakt. Målet med framtidspakten är att visa hur internationellt samarbete effektivt kan hantera de utmaningar som finns. I pakten ingår fem kapitel: hållbar utveckling och utvecklingsfinansiering, internationell fred och säkerhet, vetenskap, teknik, innovation och digitalt samarbete, unga och kommande generationer samt förvandla global styrning
Medlemsländerna beslutar om utfallet av toppmötet men dessa områden kommer att diskuteras.

1. Framtida generationer: Förslag på åtgärder för att uppfylla ett mångårigt åtagande som medlemsstaterna
   har gjort gentemot kommande generationer. FN ska ta hänsyn till de effekter som beslut får på lång sikt.
2. Krisplattform: Förslag att införa en starkare internationell strategi för att hantera globala chocker. Detta genom att använda generalsekreterarens sammankallande befogenhet i form av en krisplattform.
3. Engagera ungdomar: Systematiskt inkludera unga personer i det globala beslutsfattandet och i politiska processer.
4. Mät mänskliga framsteg mer effektivt: Enas om mått bortom bruttonationalprodukt (BNP), då det förbiser många faktorer som är viktiga för människor, vår planet och framtiden. Målet är inte att ersätta BNP utan att utveckla kompletterande mätvärden.
5. Digitala verktyg: Enas om en vision för digitala verktyg som ska bidra till mänskliga framsteg. Målet är att
   digitala verktyg ska vara användbara samtidigt som den eventuella skadan de medför ska minimeras.
6. Informationsintegritet: Denna punkt innefattar förslag om en uppförandekod som ska hjälpa medlemsländerna
   samt digitala plattformar för att göra det digitala mer inkluderande och säkert för alla.
7. Det internationella finansiella systemet: När det internationella finansiella systemet skapades 1945 ansågs
   varken klimatkriser eller sociala ojämlikheter vara betydande utmaningar. Punkten innefattar rekommendationer för att reformera det internationella finansiella systemet inom sex olika områden.
8. Yttre rymden: Uppdatera normer som styr användningen av och beteendet i rymden. Målet är att det ska vara fredligt, säkert, hållbart och gynna alla likvärdigt.
9. Ny agenda för fred: Målet är att främja fred och förebygga konflikter genom att uppdatera förståelsen för
   alla former av hot och anpassa tillvägagångssätt för att förhindra och hantera fientlighet i verkligheten såväl som på internet.
10. Förändra utbildning: Uppnå förändring i hur utbildning ses och behandlas. I denna punkt lyfts även vikten av gemensamt stöd för utbildning av hög kvalitet för alla.
11. FN 2.0: Ett FN system anpassat efter 2000-talet med stärkt kunskap om bland annat kommunikation, innovation och beteendevetenskap för att stödja medlemsstaterna till bättre resultat och snabbare framsteg med de globala målen.
    
    Läs mer om framtidstoppmötet här.

Malin Åberg Aas