Under fyra år med Donald Trump vid ratten drog sig USA ur ett rekordstort antal internationella organisationer, avtal och samarbeten. De signaler som nu kommer från den nytillträdda Bidenadministrationen tyder på att supermakten är på väg tillbaka till den globala scenen.

Sällan har världen skådat en så FN-fientlig statschef som Donald Trump. Under sina fyra år vid makten såg han till att USA lämnade eller drog tillbaka USA:s stöd till bland annat FN:s råd för mänskliga rättigheter, Parisavtalet om klimatet, den gröna klimatfonden GCF, FN:s befolkningsfond UNFPA, världshälsoorganisationen WHO och FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur UNESCO. Vidare har han dragit tillbaka viktigt stöd till UNAIDS, FN:s samlade program mot hiv/aids, och till stödorganisationen för palestinska flyktingar, UNRWA. Han har även underminerat världshandelsorganisationen WTO på ett flertal sätt och lämnat viktiga frihandelsavtal.

Genom att dra sig ur, skrota eller inte förlänga viktiga överenskommelser rörande kärnenergi och kärnvapenkontroll – så som kärnenergiavtalet med Iran, INF-avtalet om medel- och kortdistansrobotar och Nya Startavtalet – bidrog Donald Trump även till att hotet om kärnvapenkrig ökade. I samma anda öppnade han upp för användning av personminor igen, i skarpt brott mot den starka norm mot att tillverka eller använda personminor som etablerats som ett resultat av Ottawafördraget. Genom att rikta hot och sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen ICC har han också försvårat den internationella rättsskipningen efter allvarliga förbrytelser såsom krigsbrott, etnisk rensning och folkmord.

Sammantaget resulterade presidentens linje i ett USA som blev alltmer isolerat och som också möjliggjorde för andra starka aktörer – inte minst Kina – att flytta fram positionerna i det maktvakuum som uppstod när USA drog sig tillbaka.

När det efter många turer stod klart att Joe Biden stod som segrare i det amerikanska presidentvalet i november 2020 gick en suck av lättnad genom stora delar av den samlade diplomatkåren. Biden var också snabb med att signalera att han vill se en återgång till en världsordning där USA är en viktig och respekterad global aktör – även om bedömare samtidigt varnade för överdriven optimism när det gäller denna supermakts intentioner och agerande framöver.

I skrivandets stund – ett par veckor efter Bidens installation – hade han dock redan hunnit fatta ett antal beslut som stärker bilden av en tydlig amerikansk kursändring. USA återinträder bland annat i Parisavtalet liksom i MR-rådet, WHO och UNFPA. Nya Start-avtalet med Ryssland har förlängts och den kvinnofientliga Global Gag Rule – som innebär att civilsamhällesorganisationer med amerikanskt stöd förhindras från att arbeta med säkra aborter – har upphävts.  

Flera av de utnämningar som Biden gjort till centrala poster bekräftar också bilden av en administration som vill återupprätta USA:s anseende när det gäller internationella relationer och som vill värna demokrati, mänskliga rättigheter och det globala samarbetet. Till utrikesminister har han valt den respekterade statsmannen Antony Blinken, John Kerry – Obamas utrikesminister – blir nytt särskilt sändebud för klimatfrågan och tidigare FN-ambassadören Samantha Power blir ny chef för biståndsmyndigheten USAID. Genom att välja en svart kvinna till FN-ambassadör – den erfarna diplomaten Linda Thomas-Greenfield – och med den första kvinnliga vicepresidenten någonsin vid sin sida – Kamala Harris – ger Biden också välbehövligt hopp om en ny tid då röst och inflytande i amerikansk politik ges åt fler grupper än vita äldre män.

AnnaLena Karlsson Andrews
Svenska FN-förbundet

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1 2021).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.