Regeringen måste omsätta sina FN-politiska ambitioner i praktiken, skriver Aleksander Gabelic inför riksdagens utrikespoltiiska debatt den 11 februari.

Vid onsdagens utrikespolitiska debatt i riksdagen har utrikesminister Margot Wallström tillfälle att berätta hur regeringen tänker uppfylla sina löften om en mer aktiv svensk FN-politik. I regeringsdeklarationen i september talade statsminister Stefan Löfven om ökat samarbete i FN. Utrikesministern själv har talat om bland annat en feministisk utrikespolitik. Några uppgifter bör prioriteras för att de vällovliga ambitionerna ska omsättas i praktiken.

Det svenska truppbidraget till FN:s fredsfrämjande insats i Mali är ett viktigt bidrag till internationell fred och säkerhet och ett välkommet trendbrott efter flera års svensk frånvaro från FN-ledda insatser. Sverige bör parallellt med den viktiga och inte riskfria insatsen i Mali bidra till diskussionen om hur mänsklig säkerhet ska stärkas och särskilt kräva att FN-principen skyldighet att skydda tillämpas betydligt oftare än i dag.

På utvecklingsområdet har FN inlett slutspurten för en ny dagordning för hållbar utveckling. I år ska länderna komma överens om hur världen ska nå hållbar ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Millenniearbetet har varit framgångsrikt men några länder har hamnat efter. Situationen för världens flickor och kvinnor, inte minst sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, måste förbättras.

FN:s råd för mänskliga rättigheter presenterade nyligen sina rekommendationer till Sveriges regering efter ett förhör i Genève. Rådet upprepar flera gånger sitt krav att Sverige bör inrätta en oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter. Sverige uppmanas också att ta fasta på rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Andra rekommendationer rör bland annat barns rättigheter, förekomsten av rasism och hatbrott samt tortyrförbudet. Här krävs ett tydligt rättighetsperspektiv som ger alla människor lika möjligheter och motverkar utanförskap.

Svenska FN-förbundet har ställt sig bakom den internationella kampanjen 1 for 7 billion som verkar för en mer öppen process inför valet av ny generalsekreterare efter Ban Ki-moon. Ett av kraven är att meriter och inte maktförhållanden ska styra valet av ny FN-chef, som för övrigt efter åtta män på posten gärna får vara en kvinna. Öppenhet och transparens i FN-systemet ska vara en svensk profilfråga också inom ramen för kandidaturen till en plats för Sverige i säkerhetsrådet 2017-2018.

Inom kort bildas en FN-grupp i Sveriges riksdag. Det är ett välkommet initiativ som kan öka kunskapen om och engagemanget för FN-frågor bland våra folkvalda. Regeringen bör å sin sida formulera en svensk FN-vision och hitta former för återkommande dialog med riksdag och frivilligorganisationer.

FN gör mycket bra och en del, som medlemmarnas stöd till det humanitära arbetet och beredskapen att ingripa i konflikter, kan förbättras. Sverige ska vara med och driva FN i rätt riktning. För det krävs en aktiv svensk FN-politik som fylls med innehåll. Det är en angelägenhet för regering, riksdag och hela det svenska samhället.

Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet