För fjärde året i rad har Svenska FN-förbundet gett Novus i uppdrag att samla in allmänhetens röster om FN. Pekka Johansson, pressekreterare och sakkunnig på förbundet, säger att det finns ett grundstöd för FN men att det inte ska tas för givet. 

Ett utmärkande resultat i Svenska FN-förbundets senaste opinionsundersökning om svenskarnas syn på FN är att drygt sju av tio anser att Sverige som FN-medlem ska ha en aktiv och pådrivande roll. Vidare svarade 44 procent, precis som förra året, att de har ett stort förtroende för hur FN sköter sitt arbete.

– Det är ett resultat av att det finns ett brett intresse, kunskap och engagemang för FN hos stora delar av svenska folket, säger Pekka Johansson, pressekreterare på FN-förbundet.

Stödet gör det enklare att övertyga politiker och beslutsfattare om att Sverige ska fortsätta vara aktivt i FN, menar han. Men trots det starka stödet behöver både frivilliga organisationer och FN självt mer resurser.

– Om FN får tillräckligt med resurser kan FN också motsvara de höga förväntningar som ställs på världsorganisationen.

Oroliga tider

Under samtliga fyra år som undersökningen har gjorts har det funnit ett starkt förtroende för FN. Dock har den grupp som anger att den har förtroende för hur FN sköter sitt arbete minskat med 10 procentenheter sedan 2020. Pekka Johansson tror att en anledning kan vara de oroliga tiderna.

– Det är ingen särskilt stor förändring under de här fyra åren, trots som sagt att många känner en berättigad oro för omvärldsutvecklingen.

Det är viktigt att visa på goda resultat av FN-samarbetet, fortsätter Pekka Johansson.

– Trots de motsättningar som man ofta läser och hör om kommer FN ändå samman och fattar viktiga beslut. Under 2023 fattade man till exempel beslut om havsmiljön och plastavfall som skräpar ner i vår natur.

– Bara det faktum att FN och dess olika organisationer finns är en viktig förutsättning för att allsidiga internationella samarbeten ska kunna bedrivas under ordnade former, fortsätter han.

Regeringen har ett huvudansvar när det gäller att tillskjuta de resurser som FN behöver för att kunna utföra sitt arbete, menar Pekka Johansson.

– Sverige är fortfarande en av de stora bidragsgivarna men det finns också oroväckande signaler som neddragningar till vissa FN-organisationer, till exempel sådana som jobbar för flickors och kvinnors rättigheter.

Minskade resurser

Minskade resurser gör det svårare för FN att motverka den globala utvecklingen där flickor och kvinnors rättigheter har tryckts tillbaka under en rad år, säger Pekka Johansson.

– I den typen av frågor är FN:s arbete väldigt centralt och länderna, inklusive Sverige, måste fortsätta finansiera det.

71 procent av de svarande anser även att ännu mer samarbete mellan olika nationer behövs.

– Det är ytterligare ett tecken på ett massivt stöd för globalt samarbete hos befolkningen och på att människor inser att bara gemensamt arbete kan motverka de gränsöverskridande problem som vi har, avslutar Pekka Johansson.