Turkiet, armenierna och ”folkmordet”<\/strong><\/h3>\nDen f\u00f6rre generalkonsuln i Istanbul, Ingmar Karlsson, inledde Back\u00e5kradagarna med sin f\u00f6rel\u00e4sning kring den h\u00f6gaktuella fr\u00e5gan om h\u00e4ndelserna i Osmanska riket 1915. Massmorden p\u00e5 armenierna under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget har l\u00e4nge varit ett nedtystat \u00e4mne i Turkiet, men alltmer kommit upp till ytan under<\/p>\n
![\"Ingmar](\"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-content\/uploads\/sites\/82\/2016\/09\/Ingmar-Karlsson-Foto-Ali-Semesim-200x300.jpg\")
Ingmar Karlsson. Foto: Ali Semesim<\/p><\/div>\n
de senaste \u00e5ren. Var massmorden ett folkmord eller inte? Ett antal journalister och f\u00f6rfattare, bl.a nobelpristagaren Pamuk, har kommit i klammer med de turkiska myndigheterna n\u00e4r de diskuterat kring vad som egentligen h\u00e4nde med armenierna 1915. Dog verkligen \u00f6ver 1 miljon armenier, eller var antalet d\u00f6dsoffer betydligt f\u00e4rre och en naturlig f\u00f6ljd av krigstillst\u00e5ndet, som den turkiska staten anser?<\/p>\n
Under v\u00e5ren 2010 blev den inflammerade fr\u00e5gan \u00e5ter aktuell, nu i utg\u00e5ngspunkt i Sverige. Den svenska riksdagen tog d\u00e5 ett beslut att erk\u00e4nna morden p\u00e5 armenierna 1915 som ett folkmord. Ingmar Karlsson ber\u00e4ttade indignerat om att allt det arbete som lagts ner av svenskar i Turkiet nu var spolierat som i ett trollslag. Det erk\u00e4nnande som Sverige haft som medlare mellan Turkiet och EU var allvarligt skadat. Ingmar Karlsson menade vidare, att folkmordsfr\u00e5gan nu f\u00e5tt en annan inneb\u00f6rd. F\u00f6r att f\u00e5 perspektiv p\u00e5 detta och andra folkmord, m\u00e5ste ett st\u00f6rre antal eventuella folkmord djupstuderas. Denna process kan bli b\u00e5de l\u00e5ngvarig, sv\u00e5r och k\u00e4nsloladdad. Fr\u00e5gan om folkmord f\u00e5r inte behandlas p\u00e5 ett s\u00e5 l\u00e4ttvindligt s\u00e4tt som kring armenierna, ans\u00e5g Karlsson.<\/p>\n
F\u00f6r att ytterligare understryka sin \u00e5sikt om det felaktiga och h\u00f6gst beklagliga i riksdagens beslut, gjorde Ingmar Karlsson en odyss\u00e9 \u00f6ver h\u00e4ndelserna kring Osmanska rikets nedg\u00e5ng och f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. F\u00f6r de flesta \u00e5sk\u00e5darna i kv\u00e4llslugnet var detta dyk ner i historien n\u00e5got ganska nytt och gav en djupare f\u00f6rst\u00e5else i fr\u00e5gan. Ingmar Karlsson tydliggjorde att fr\u00e5gan \u00e4r betydligt mer komplicerad \u00e4n vad som allm\u00e4nt kommer fram i media. Rysslands intresse f\u00f6r regionen hade varit stor under l\u00e5ng tid, och mot slutet av 1800-talet gjorde man milit\u00e4ra framst\u00f6tar mot det Osmanska riket. Den armeniska folkgruppen stod d\u00e5 helt enkelt i v\u00e4gen geografiskt, och redan h\u00e4r genomf\u00f6rdes massakrer p\u00e5 armenier. De ryska framst\u00f6tarna och fortsatta massakrer p\u00e5 armenier fortsatte till v\u00e4rldskrigets utbrott, d\u00e5 armenierna ville komma under Rysslands beskydd och blev dess allierade. Fr\u00e5n Osmanska rikets sida s\u00e5gs armenierna naturligtvis nu som h\u00f6gst op\u00e5litliga av ledningen i Istanbul eftersom de allierat sig med fienden Ryssland. Massakrerna p\u00e5 armenier som inletts av ryssarna fortsatte nu med osmanerna som b\u00f6dlar.<\/p>\n
Sen Osmanska riket g\u00e5tt i graven efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget fanns en tydlig str\u00e4van att gl\u00f6mma historien n\u00e4r den nya nationalstaten Turkiet v\u00e4xte fram. Den nye ledaren och symbolen f\u00f6r det nya Turkiet, Mustafa Kemal, s\u00e5g det sekulariserade och enade Turkiet som mer \u00f6verspeglat \u00e4n allt annat. H\u00e4ndelserna under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget blev en icke-historia. Trots att n\u00e4ra 100 \u00e5r g\u00e5tt finns dock fr\u00e5gan kring armenierna kvar som en sm\u00e4rtsam och oroande varb\u00f6ld. Vad \u00e5sk\u00e5darna p\u00e5 Back\u00e5kra tyckte vet vi inte, men de gick d\u00e4rifr\u00e5n med nya kunskaper och med nya funderingar kring h\u00e4ndelserna f\u00f6r snart 100 \u00e5r sedan.<\/p>\n
IKEA:s sociala ansvar<\/strong><\/h3>\nUnder alla \u00e5r som IKEA funnits har f\u00f6retaget helt f\u00f6rknippats med billiga och l\u00e4ttmonterade m\u00f6bler anpassade f\u00f6r vanliga m\u00e4nniskor runt om i v\u00e4rlden. Att f\u00f6retaget har en t\u00e4t och n\u00e4ra kontakt med FN \u00e4r s\u00e4kert obekant f\u00f6r de alla flesta. IKEA \u00e4r UNICEF:s st\u00f6rste givare inom n\u00e4ringslivet. Under \u00e5ren fram till 2015, som \u00e4r slut\u00e5ret f\u00f6r FN:s millenniem\u00e5l mot halverad fattigdom, har IKEA garanterat att st\u00f6dja UNICEF med 1, 6 miljarder kronor. Chefen f\u00f6r IKEA:s ”social initiative”, Marianne Barner, \u00f6ppnade b\u00e5de \u00f6gonen och sinnena f\u00f6r \u00e5sk\u00e5darna vid sitt bes\u00f6k p\u00e5 Back\u00e5kra.<\/p>\n
Bakgrunden till IKEA:s sociala insatser ligger i anklagelserna p\u00e5 90-talet att IKEA anv\u00e4nde barn som arbetare i mattbranschen. Oavsett riktigheten i beskyllningarna skadades IKEA:s anseende, och m\u00e5let ![\"ikea\"](\"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-content\/uploads\/sites\/82\/2016\/09\/IKEA.jpg\")
har sedan dess varit att visa p\u00e5 och arbeta med sitt sociala ansvar. I nu tio \u00e5r har IKEA st\u00f6tt UNICEF f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra framf\u00f6rallt barns h\u00e4lsa och utveckling. Barner ber\u00e4ttade engagerat om hur IKEA under dessa tio \u00e5r satsat stora summor i framf\u00f6rallt Uttar Pradesh i norra Indien. I dessa omr\u00e5den var barnad\u00f6dligheten h\u00f6g och m\u00e5nga kvinnor dog i komplikationer efter f\u00f6rlossningen. Stora direkta insatser beh\u00f6vdes, men det viktigaste var att kvinnorna fick \u00f6kad kunskap. 22\u00a0000 kvinnor har sedan \u00e5r 2000 varit engagerade i s.k sj\u00e4lvhj\u00e4lpsprogram. ”If you educate a woman, you educate a family”, \u00e4r en tr\u00e4ffande slogan f\u00f6r hela projektet. Vem om inte modern och makan i familjen \u00e4r det ocks\u00e5 som b\u00e5de s\u00f6ker och ansvarar f\u00f6r de s.k mikrol\u00e5nen, som ju f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan fick Nobels fredspris. Barns utbildning \u00e4r en annan viktig kugge i hjulet. 80\u00a0000 barn har med hj\u00e4lp av IKEA:s insatser under dessa tio \u00e5r f\u00e5tt tillg\u00e5ng till utbildning. Framf\u00f6rallt \u00e4r det flickorna som f\u00e5tt b\u00f6rja skolan, och detta menar Marianne Barner \u00e4r grunden till en riktig utveckling i de 500 byar i Uttar Pradesh som IKEA s\u00e4rskilt st\u00f6djer. Flickorna och kvinnorna \u00e4r basen f\u00f6r v\u00e4gen fram mot h\u00e4lsa och \u00f6kad levnadsstandard.<\/p>\n
Det r\u00e5dde inne p\u00e5 Back\u00e5kra ingen tvekan om att Barner \u00e4r v\u00e4ldigt engagerad f\u00f6r kvinnornas och barnens utveckling i Indien. Det r\u00e5dde heller ingen tvekan om att \u00e5sk\u00e5darna var lika engagerade. M\u00e5nga fr\u00e5gor st\u00e4lldes och intressanta perspektiv lades fram som ytterligare lyfte horisonten. Idag n\u00e5r IKEA 20\u00a0000 byar i Indien och Pakistan, och i allt p\u00e5verkas n\u00e4rmare 10 miljoner barn. Barner beskriver barnen som ”fattiga, glada, verbala och smarta”. Framtiden ligger verkligen i dessa barns h\u00e4nder.<\/p>\n
Ett annat Afghanistan<\/strong><\/h3>\nAlltsedan ny\u00e5rsafton 1979 har Afghanistan varit ett land i krig. Nyhetsmedierna har ber\u00e4ttat om Sovjetunionens anfall, om Mujahedins motst\u00e5ndskamp, om Talibanernas makt\u00f6vertagande och terrorregim och om USA och NATO:s anfall och jakt p\u00e5 talibaner efter 11 september 2001. Bilden av landet \u00e4r ett land i s\u00f6nderfall. Afghanistan \u00e4r efter dessa 30 \u00e5r i krigstillst\u00e5nd ett av de allra fattigaste l\u00e4nderna i v\u00e4rlden. Detta \u00e4r ett faktum, men vad finns bakom den m\u00f6rka medieytan? Det m\u00e5ste finnas ett annat Afghanistan. Detta var rubriken f\u00f6r Sveriges nyutn\u00e4mnde ambassad\u00f6r i Afghanistan, Torbj\u00f6rn Pettersson, n\u00e4r han talade p\u00e5 ett sommarfagert Back\u00e5kra.<\/p>\n
![\"backakra-2010-foto-ali-semesim\"](\"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-content\/uploads\/sites\/82\/2016\/09\/Back\u00e5kra-2010-Foto-Ali-Semesim-200x300.jpg\")
Foto: Ali Semesim<\/p><\/div>\n
Under sin tid som ordf\u00f6rande f\u00f6r Svenska Afghanistankommitt\u00e9n fick Torbj\u00f6rn Petterson tillf\u00e4lle att bes\u00f6ka landet vid ett flertal tillf\u00e4llen, och tr\u00e4ffade d\u00e5 naturligtvis m\u00e5nga vanliga afghaner, b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor och unga och \u00e4ldre. Livfullt och entusiastiskt ber\u00e4ttade Pettersson om framf\u00f6rallt de ungas liv i landet, om hur de ofta inte l\u00e5ter det krigiska tillst\u00e5ndet p\u00e5verka deras tillvaro och dr\u00f6mmar. Visst finns kriget och fruktan d\u00e4r hela tiden men livet g\u00e5r \u00e4nd\u00e5 fram sin gilla g\u00e5ng. N\u00e4r Torbj\u00f6rn Pettersson bes\u00f6kte en flickskola och skulle ber\u00e4tta om sitt bes\u00f6k i landet var flickorna till en b\u00f6rjan reserverade och tysta, men n\u00e4r datorer och internet togs upp vaknade de till. ”Varf\u00f6r f\u00e5r pojkarna ha tv\u00e5 datorer medan vi bara f\u00e5r ha en?”, fr\u00e5gade de livligt och uppjagat. Att den moderna tekniken \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g fram \u00e4ven i Afghanistan var tydligt. H\u00e4r finns enligt Pettersson landets framtid. Nyfikna och ambiti\u00f6sa ungdomar kan genom internet f\u00e5 en annan bild av verkligheten \u00e4n genom de vanliga informationskanalerna. Det \u00e4r ungdomarna som kan lyfta landet bort fr\u00e5n b\u00e5de talibanerna och den allm\u00e4nt konservativa bymentaliteten. Pettersson betonade att den djupt traditionella och konservativa landsbygden med dess klanstyre h\u00e4mmar den moderna utvecklingen. De starkt patriarkaliska byarna hindrar framf\u00f6rallt flickorna och kvinnornas anpassning till ett annat liv.<\/p>\n
N\u00e4r man i Afghanistan g\u00f6r unders\u00f6kningar kring vad det \u00e4r som mest oroar vanligt folk skulle man kunna tro att kriget skulle finnas p\u00e5 f\u00f6rsta plats, men s\u00e5 \u00e4r inte fallet. Krigstillst\u00e5ndet i landet skapar naturligtvis oro, men vad som folk allra mest t\u00e4nker p\u00e5 hemma \u00e4r s\u00e5 naturliga \u00e4mnen som jobb, r\u00e4kningar och sjukv\u00e5rd. Torbj\u00f6rn Petterson ville med detta exempel betona just de positiva drag som finns bland vanliga afghaner. Visst finns kriget d\u00e4r i sinnet alltid, men i vardagen \u00e4r det skola och jobb som betyder n\u00e5got. Folk vill f\u00e5 vardagen att g\u00e5 runt och fram\u00e5t. Fram\u00e5t g\u00e5r \u00e4ven byggandet i landet. Pettersson var entusiastisk \u00f6ver de nya motorv\u00e4garna som byggdes, och de nya bostadsomr\u00e5dena som man s\u00e5g b\u00e5de h\u00e4r och d\u00e4r. Afghanistan g\u00e5r fram\u00e5t. Det var Torbj\u00f6rn Petterssons budskap denna sk\u00f6na kv\u00e4ll p\u00e5 Back\u00e5kra. Vi i publiken gick d\u00e4rifr\u00e5n med bilder av internetanv\u00e4ndande tjejer och familjef\u00e4der som k\u00e4mpade med r\u00e4kningar och jobb. Vi fick verkligen h\u00f6ra om ett annat Afghanistan. Vi \u00f6nskar Torbj\u00f6rn Pettersson lycka till med sitt nya uppdrag som Sveriges ambassad\u00f6r i Afghanistan.<\/p>\n
Polens sj\u00e4l<\/strong><\/h3>\nFr\u00e5n havet nedanf\u00f6r Back\u00e5kra kan man inte se v\u00e5rt stora grannland, men det ligger d\u00e4r rakt syd\u00f6st \u00f6ver \u00d6stersj\u00f6n. Under \u00e5rhundraden har vi i Sverige p\u00e5 olika s\u00e4tt haft med Polen att g\u00f6ra. Vi har varit i krig med Polen, vi har kungliga sl\u00e4ktskap med Polen och vi har p\u00e5 olika s\u00e4tt i modern tid st\u00f6ttat Polen under b\u00e5de nazisternas och kommunisternas rovdrift av landet. 1989 var Polen det f\u00f6rsta landet i det forna \u00d6steuropa som fick en demokratisk regering, och har alltsedan dess g\u00e5tt rakt fram i sin ambition att bli ett modernt land. Trots 20 \u00e5rs utveckling finns det fortfarande tydliga f\u00f6rdomar mot Polen och dess befolkning i Sverige. Varf\u00f6r finns f\u00f6rdomarna d\u00e4r? Vad \u00e4r det som g\u00f6r att landet alltid reser sig trots terror, diktatur och krig? Vad \u00e4r egentligen Polens sj\u00e4l? F\u00f6r att f\u00e5 svar p\u00e5 detta djupa \u00e4mne bj\u00f6d vi in den mest erfarne och kunnige i \u00e4mnet, n\u00e4mligen Kjell Albin Abrahamsson. Innerg\u00e5rden var full och vi gick d\u00e4rifr\u00e5n med b\u00e5de skratt och djupa tankar inombords.<\/p>\n
Vad som var det mest tydliga i Abrahamssons anf\u00f6rande om Polens sj\u00e4l var polackernas s\u00e4tt att fortfarande, trots att 20 \u00e5r g\u00e5tt sedan kommunismens fall, inte lita p\u00e5 makthavare och politiker. Historiens g\u00e5ng har verkligen satt djupa sp\u00e5r i polackernas sj\u00e4l. Svenskar, tyskar, ryssar och m\u00e5nga d\u00e4rtill har under \u00e5rhundraden f\u00f6rtryckt den polska sj\u00e4len, men framf\u00f6rallt har v\u00e4l tiden under naziockupationen och den kommunistiska diktaturen lett till en allm\u00e4n misstro till myndigheter. Kjell Albin Abrahamsson f\u00f6rklarade det l\u00e5ga valdeltagandet i landet med just den allm\u00e4nna och grundmurade misstron till politiker. 20 \u00e5r av frihet kan inte spola bort k\u00e4nslan av f\u00f6rtryck under alla \u00e5r. Misstron till myndigheter under m\u00e5nga \u00e5r har lett till en stor uppfinnesrikedom f\u00f6r att kunna kringg\u00e5, som man anser, l\u00f6jliga och absurda regler. Kjell Albin tog exempel fr\u00e5n postverkets nya regel att de bara skulle ta hand om brev \u00f6ver 100 gram. Vad g\u00f6r polacken d\u00e5? Jo, naturligtvis l\u00e4gger man sm\u00e5 vikter i brevet s\u00e5 att<\/p>\n
![\"Kjell](\"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-content\/uploads\/sites\/82\/2016\/09\/Kjell-Albin-Abrahamsson-Foto-Ali-Semesim-200x300.jpg\")
Kjell Albin Abrahamsson. Foto: Ali Semesim<\/p><\/div>\n
det kommer \u00f6ver 100 gram! Skratten var m\u00e5nga n\u00e4r Kjell Albin tog upp exempel fr\u00e5n den polska vardagen. Kreativiteten i vardagen och inom n\u00e4ringslivet har sina tydliga historiska f\u00f6rklaringar.<\/p>\n
Att polacken i gemen \u00e4r djupt konservativ \u00e4r allm\u00e4nt k\u00e4nt. Kyrkan spelar en stor roll i m\u00e5ngas liv, och familjen finns d\u00e4r som b\u00e5de en garant och en sammansvetsad enhet. De statliga insatserna vid arbetsl\u00f6shet och annat \u00e4r sm\u00e5. Abrahamsson ber\u00e4ttade om en h\u00e4ndelse fr\u00e5n arbetsf\u00f6rmedlingen. En arbetsl\u00f6s kom dit och undrade vad han skulle g\u00f6ra. Arbetsf\u00f6rmedlaren sade indignerat \u2013 ”vad ska jag g\u00f6ra \u00e5t det”? ”Har du en familj”, fr\u00e5gade arbetsf\u00f6rmedlaren den olycklige. ”Ja”, sade mannen. ”D\u00e5 s\u00e5, g\u00e5 till dem f\u00f6r n\u00e5gon hj\u00e4lp kan du inte f\u00e5 h\u00e4r”. Historien \u00e4r ju tillspetsad, men har sin po\u00e4ng i att visa hur viktig familjen \u00e4r i landet och hur liten statens insats \u00e4r i det sociala livet. Staten, det \u00e4r kommunism, verkar man fortfarande anse i Polen.<\/p>\n
Varf\u00f6r har vi svenskar d\u00e5 fortfarande f\u00f6rdomar mot folk fr\u00e5n Polen? Folk har alltid haft\u00a0f\u00f6rdomar mot kusinen fr\u00e5n landet, och vi svenskar anser uppenbarligen fortfarande att v\u00e5r polske kusin \u00e4r gr\u00e5, halvt \u00f6ststatsaktig och inte riktigt som vi. Vi v\u00e4grar liksom acceptera att v\u00e5r kusin n\u00e4stan blivit som vi, eller \u00e4r det s\u00e5 att vi helt enkelt inte f\u00f6rst\u00e5r att Polen snart \u00e4r ifatt oss och \u00f6vriga Europa. Polen gick n\u00e4stan obem\u00e4rkt genom finanskrisen, medan resten av Europa svettades och fortfarande svettas med bankkriser och stora underskott. Kjell Albin Abrahamsson slutkl\u00e4m fick nog en och annan i den m\u00e5ngh\u00f6vdade publiken att t\u00e4nka till. ”Innan vi vet ordet av kan Polen mycket v\u00e4l vara ifatt oss”.<\/p>\n
Ulf Helgesson<\/strong><\/p>\nYstad-\u00d6sterlen FN-f\u00f6rening<\/strong><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Back\u00e5kradagarna till Dag Hammarskj\u00f6lds minne 2010 Under fyra torsdagar i juli ordnade Ystad-\u00d6sterlen FN-f\u00f6rening sina traditionella f\u00f6rel\u00e4sningar p\u00e5 de s.k…<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":62,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"templates\/template-sub.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"class_list":["post-57","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/57","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=57"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/57\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":64,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/57\/revisions\/64"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/62"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=57"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Ingmar Karlsson. Foto: Ali Semesim<\/p><\/div>\n
de senaste \u00e5ren. Var massmorden ett folkmord eller inte? Ett antal journalister och f\u00f6rfattare, bl.a nobelpristagaren Pamuk, har kommit i klammer med de turkiska myndigheterna n\u00e4r de diskuterat kring vad som egentligen h\u00e4nde med armenierna 1915. Dog verkligen \u00f6ver 1 miljon armenier, eller var antalet d\u00f6dsoffer betydligt f\u00e4rre och en naturlig f\u00f6ljd av krigstillst\u00e5ndet, som den turkiska staten anser?<\/p>\n
Under v\u00e5ren 2010 blev den inflammerade fr\u00e5gan \u00e5ter aktuell, nu i utg\u00e5ngspunkt i Sverige. Den svenska riksdagen tog d\u00e5 ett beslut att erk\u00e4nna morden p\u00e5 armenierna 1915 som ett folkmord. Ingmar Karlsson ber\u00e4ttade indignerat om att allt det arbete som lagts ner av svenskar i Turkiet nu var spolierat som i ett trollslag. Det erk\u00e4nnande som Sverige haft som medlare mellan Turkiet och EU var allvarligt skadat. Ingmar Karlsson menade vidare, att folkmordsfr\u00e5gan nu f\u00e5tt en annan inneb\u00f6rd. F\u00f6r att f\u00e5 perspektiv p\u00e5 detta och andra folkmord, m\u00e5ste ett st\u00f6rre antal eventuella folkmord djupstuderas. Denna process kan bli b\u00e5de l\u00e5ngvarig, sv\u00e5r och k\u00e4nsloladdad. Fr\u00e5gan om folkmord f\u00e5r inte behandlas p\u00e5 ett s\u00e5 l\u00e4ttvindligt s\u00e4tt som kring armenierna, ans\u00e5g Karlsson.<\/p>\n
F\u00f6r att ytterligare understryka sin \u00e5sikt om det felaktiga och h\u00f6gst beklagliga i riksdagens beslut, gjorde Ingmar Karlsson en odyss\u00e9 \u00f6ver h\u00e4ndelserna kring Osmanska rikets nedg\u00e5ng och f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. F\u00f6r de flesta \u00e5sk\u00e5darna i kv\u00e4llslugnet var detta dyk ner i historien n\u00e5got ganska nytt och gav en djupare f\u00f6rst\u00e5else i fr\u00e5gan. Ingmar Karlsson tydliggjorde att fr\u00e5gan \u00e4r betydligt mer komplicerad \u00e4n vad som allm\u00e4nt kommer fram i media. Rysslands intresse f\u00f6r regionen hade varit stor under l\u00e5ng tid, och mot slutet av 1800-talet gjorde man milit\u00e4ra framst\u00f6tar mot det Osmanska riket. Den armeniska folkgruppen stod d\u00e5 helt enkelt i v\u00e4gen geografiskt, och redan h\u00e4r genomf\u00f6rdes massakrer p\u00e5 armenier. De ryska framst\u00f6tarna och fortsatta massakrer p\u00e5 armenier fortsatte till v\u00e4rldskrigets utbrott, d\u00e5 armenierna ville komma under Rysslands beskydd och blev dess allierade. Fr\u00e5n Osmanska rikets sida s\u00e5gs armenierna naturligtvis nu som h\u00f6gst op\u00e5litliga av ledningen i Istanbul eftersom de allierat sig med fienden Ryssland. Massakrerna p\u00e5 armenier som inletts av ryssarna fortsatte nu med osmanerna som b\u00f6dlar.<\/p>\n
Sen Osmanska riket g\u00e5tt i graven efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget fanns en tydlig str\u00e4van att gl\u00f6mma historien n\u00e4r den nya nationalstaten Turkiet v\u00e4xte fram. Den nye ledaren och symbolen f\u00f6r det nya Turkiet, Mustafa Kemal, s\u00e5g det sekulariserade och enade Turkiet som mer \u00f6verspeglat \u00e4n allt annat. H\u00e4ndelserna under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget blev en icke-historia. Trots att n\u00e4ra 100 \u00e5r g\u00e5tt finns dock fr\u00e5gan kring armenierna kvar som en sm\u00e4rtsam och oroande varb\u00f6ld. Vad \u00e5sk\u00e5darna p\u00e5 Back\u00e5kra tyckte vet vi inte, men de gick d\u00e4rifr\u00e5n med nya kunskaper och med nya funderingar kring h\u00e4ndelserna f\u00f6r snart 100 \u00e5r sedan.<\/p>\n
IKEA:s sociala ansvar<\/strong><\/h3>\nUnder alla \u00e5r som IKEA funnits har f\u00f6retaget helt f\u00f6rknippats med billiga och l\u00e4ttmonterade m\u00f6bler anpassade f\u00f6r vanliga m\u00e4nniskor runt om i v\u00e4rlden. Att f\u00f6retaget har en t\u00e4t och n\u00e4ra kontakt med FN \u00e4r s\u00e4kert obekant f\u00f6r de alla flesta. IKEA \u00e4r UNICEF:s st\u00f6rste givare inom n\u00e4ringslivet. Under \u00e5ren fram till 2015, som \u00e4r slut\u00e5ret f\u00f6r FN:s millenniem\u00e5l mot halverad fattigdom, har IKEA garanterat att st\u00f6dja UNICEF med 1, 6 miljarder kronor. Chefen f\u00f6r IKEA:s ”social initiative”, Marianne Barner, \u00f6ppnade b\u00e5de \u00f6gonen och sinnena f\u00f6r \u00e5sk\u00e5darna vid sitt bes\u00f6k p\u00e5 Back\u00e5kra.<\/p>\n
Bakgrunden till IKEA:s sociala insatser ligger i anklagelserna p\u00e5 90-talet att IKEA anv\u00e4nde barn som arbetare i mattbranschen. Oavsett riktigheten i beskyllningarna skadades IKEA:s anseende, och m\u00e5let har sedan dess varit att visa p\u00e5 och arbeta med sitt sociala ansvar. I nu tio \u00e5r har IKEA st\u00f6tt UNICEF f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra framf\u00f6rallt barns h\u00e4lsa och utveckling. Barner ber\u00e4ttade engagerat om hur IKEA under dessa tio \u00e5r satsat stora summor i framf\u00f6rallt Uttar Pradesh i norra Indien. I dessa omr\u00e5den var barnad\u00f6dligheten h\u00f6g och m\u00e5nga kvinnor dog i komplikationer efter f\u00f6rlossningen. Stora direkta insatser beh\u00f6vdes, men det viktigaste var att kvinnorna fick \u00f6kad kunskap. 22\u00a0000 kvinnor har sedan \u00e5r 2000 varit engagerade i s.k sj\u00e4lvhj\u00e4lpsprogram. ”If you educate a woman, you educate a family”, \u00e4r en tr\u00e4ffande slogan f\u00f6r hela projektet. Vem om inte modern och makan i familjen \u00e4r det ocks\u00e5 som b\u00e5de s\u00f6ker och ansvarar f\u00f6r de s.k mikrol\u00e5nen, som ju f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan fick Nobels fredspris. Barns utbildning \u00e4r en annan viktig kugge i hjulet. 80\u00a0000 barn har med hj\u00e4lp av IKEA:s insatser under dessa tio \u00e5r f\u00e5tt tillg\u00e5ng till utbildning. Framf\u00f6rallt \u00e4r det flickorna som f\u00e5tt b\u00f6rja skolan, och detta menar Marianne Barner \u00e4r grunden till en riktig utveckling i de 500 byar i Uttar Pradesh som IKEA s\u00e4rskilt st\u00f6djer. Flickorna och kvinnorna \u00e4r basen f\u00f6r v\u00e4gen fram mot h\u00e4lsa och \u00f6kad levnadsstandard.<\/p>\n
Det r\u00e5dde inne p\u00e5 Back\u00e5kra ingen tvekan om att Barner \u00e4r v\u00e4ldigt engagerad f\u00f6r kvinnornas och barnens utveckling i Indien. Det r\u00e5dde heller ingen tvekan om att \u00e5sk\u00e5darna var lika engagerade. M\u00e5nga fr\u00e5gor st\u00e4lldes och intressanta perspektiv lades fram som ytterligare lyfte horisonten. Idag n\u00e5r IKEA 20\u00a0000 byar i Indien och Pakistan, och i allt p\u00e5verkas n\u00e4rmare 10 miljoner barn. Barner beskriver barnen som ”fattiga, glada, verbala och smarta”. Framtiden ligger verkligen i dessa barns h\u00e4nder.<\/p>\n
Ett annat Afghanistan<\/strong><\/h3>\nAlltsedan ny\u00e5rsafton 1979 har Afghanistan varit ett land i krig. Nyhetsmedierna har ber\u00e4ttat om Sovjetunionens anfall, om Mujahedins motst\u00e5ndskamp, om Talibanernas makt\u00f6vertagande och terrorregim och om USA och NATO:s anfall och jakt p\u00e5 talibaner efter 11 september 2001. Bilden av landet \u00e4r ett land i s\u00f6nderfall. Afghanistan \u00e4r efter dessa 30 \u00e5r i krigstillst\u00e5nd ett av de allra fattigaste l\u00e4nderna i v\u00e4rlden. Detta \u00e4r ett faktum, men vad finns bakom den m\u00f6rka medieytan? Det m\u00e5ste finnas ett annat Afghanistan. Detta var rubriken f\u00f6r Sveriges nyutn\u00e4mnde ambassad\u00f6r i Afghanistan, Torbj\u00f6rn Pettersson, n\u00e4r han talade p\u00e5 ett sommarfagert Back\u00e5kra.<\/p>\n
Foto: Ali Semesim<\/p><\/div>\n
Under sin tid som ordf\u00f6rande f\u00f6r Svenska Afghanistankommitt\u00e9n fick Torbj\u00f6rn Petterson tillf\u00e4lle att bes\u00f6ka landet vid ett flertal tillf\u00e4llen, och tr\u00e4ffade d\u00e5 naturligtvis m\u00e5nga vanliga afghaner, b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor och unga och \u00e4ldre. Livfullt och entusiastiskt ber\u00e4ttade Pettersson om framf\u00f6rallt de ungas liv i landet, om hur de ofta inte l\u00e5ter det krigiska tillst\u00e5ndet p\u00e5verka deras tillvaro och dr\u00f6mmar. Visst finns kriget och fruktan d\u00e4r hela tiden men livet g\u00e5r \u00e4nd\u00e5 fram sin gilla g\u00e5ng. N\u00e4r Torbj\u00f6rn Pettersson bes\u00f6kte en flickskola och skulle ber\u00e4tta om sitt bes\u00f6k i landet var flickorna till en b\u00f6rjan reserverade och tysta, men n\u00e4r datorer och internet togs upp vaknade de till. ”Varf\u00f6r f\u00e5r pojkarna ha tv\u00e5 datorer medan vi bara f\u00e5r ha en?”, fr\u00e5gade de livligt och uppjagat. Att den moderna tekniken \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g fram \u00e4ven i Afghanistan var tydligt. H\u00e4r finns enligt Pettersson landets framtid. Nyfikna och ambiti\u00f6sa ungdomar kan genom internet f\u00e5 en annan bild av verkligheten \u00e4n genom de vanliga informationskanalerna. Det \u00e4r ungdomarna som kan lyfta landet bort fr\u00e5n b\u00e5de talibanerna och den allm\u00e4nt konservativa bymentaliteten. Pettersson betonade att den djupt traditionella och konservativa landsbygden med dess klanstyre h\u00e4mmar den moderna utvecklingen. De starkt patriarkaliska byarna hindrar framf\u00f6rallt flickorna och kvinnornas anpassning till ett annat liv.<\/p>\n
N\u00e4r man i Afghanistan g\u00f6r unders\u00f6kningar kring vad det \u00e4r som mest oroar vanligt folk skulle man kunna tro att kriget skulle finnas p\u00e5 f\u00f6rsta plats, men s\u00e5 \u00e4r inte fallet. Krigstillst\u00e5ndet i landet skapar naturligtvis oro, men vad som folk allra mest t\u00e4nker p\u00e5 hemma \u00e4r s\u00e5 naturliga \u00e4mnen som jobb, r\u00e4kningar och sjukv\u00e5rd. Torbj\u00f6rn Petterson ville med detta exempel betona just de positiva drag som finns bland vanliga afghaner. Visst finns kriget d\u00e4r i sinnet alltid, men i vardagen \u00e4r det skola och jobb som betyder n\u00e5got. Folk vill f\u00e5 vardagen att g\u00e5 runt och fram\u00e5t. Fram\u00e5t g\u00e5r \u00e4ven byggandet i landet. Pettersson var entusiastisk \u00f6ver de nya motorv\u00e4garna som byggdes, och de nya bostadsomr\u00e5dena som man s\u00e5g b\u00e5de h\u00e4r och d\u00e4r. Afghanistan g\u00e5r fram\u00e5t. Det var Torbj\u00f6rn Petterssons budskap denna sk\u00f6na kv\u00e4ll p\u00e5 Back\u00e5kra. Vi i publiken gick d\u00e4rifr\u00e5n med bilder av internetanv\u00e4ndande tjejer och familjef\u00e4der som k\u00e4mpade med r\u00e4kningar och jobb. Vi fick verkligen h\u00f6ra om ett annat Afghanistan. Vi \u00f6nskar Torbj\u00f6rn Pettersson lycka till med sitt nya uppdrag som Sveriges ambassad\u00f6r i Afghanistan.<\/p>\n
Polens sj\u00e4l<\/strong><\/h3>\nFr\u00e5n havet nedanf\u00f6r Back\u00e5kra kan man inte se v\u00e5rt stora grannland, men det ligger d\u00e4r rakt syd\u00f6st \u00f6ver \u00d6stersj\u00f6n. Under \u00e5rhundraden har vi i Sverige p\u00e5 olika s\u00e4tt haft med Polen att g\u00f6ra. Vi har varit i krig med Polen, vi har kungliga sl\u00e4ktskap med Polen och vi har p\u00e5 olika s\u00e4tt i modern tid st\u00f6ttat Polen under b\u00e5de nazisternas och kommunisternas rovdrift av landet. 1989 var Polen det f\u00f6rsta landet i det forna \u00d6steuropa som fick en demokratisk regering, och har alltsedan dess g\u00e5tt rakt fram i sin ambition att bli ett modernt land. Trots 20 \u00e5rs utveckling finns det fortfarande tydliga f\u00f6rdomar mot Polen och dess befolkning i Sverige. Varf\u00f6r finns f\u00f6rdomarna d\u00e4r? Vad \u00e4r det som g\u00f6r att landet alltid reser sig trots terror, diktatur och krig? Vad \u00e4r egentligen Polens sj\u00e4l? F\u00f6r att f\u00e5 svar p\u00e5 detta djupa \u00e4mne bj\u00f6d vi in den mest erfarne och kunnige i \u00e4mnet, n\u00e4mligen Kjell Albin Abrahamsson. Innerg\u00e5rden var full och vi gick d\u00e4rifr\u00e5n med b\u00e5de skratt och djupa tankar inombords.<\/p>\n
Vad som var det mest tydliga i Abrahamssons anf\u00f6rande om Polens sj\u00e4l var polackernas s\u00e4tt att fortfarande, trots att 20 \u00e5r g\u00e5tt sedan kommunismens fall, inte lita p\u00e5 makthavare och politiker. Historiens g\u00e5ng har verkligen satt djupa sp\u00e5r i polackernas sj\u00e4l. Svenskar, tyskar, ryssar och m\u00e5nga d\u00e4rtill har under \u00e5rhundraden f\u00f6rtryckt den polska sj\u00e4len, men framf\u00f6rallt har v\u00e4l tiden under naziockupationen och den kommunistiska diktaturen lett till en allm\u00e4n misstro till myndigheter. Kjell Albin Abrahamsson f\u00f6rklarade det l\u00e5ga valdeltagandet i landet med just den allm\u00e4nna och grundmurade misstron till politiker. 20 \u00e5r av frihet kan inte spola bort k\u00e4nslan av f\u00f6rtryck under alla \u00e5r. Misstron till myndigheter under m\u00e5nga \u00e5r har lett till en stor uppfinnesrikedom f\u00f6r att kunna kringg\u00e5, som man anser, l\u00f6jliga och absurda regler. Kjell Albin tog exempel fr\u00e5n postverkets nya regel att de bara skulle ta hand om brev \u00f6ver 100 gram. Vad g\u00f6r polacken d\u00e5? Jo, naturligtvis l\u00e4gger man sm\u00e5 vikter i brevet s\u00e5 att<\/p>\n
Kjell Albin Abrahamsson. Foto: Ali Semesim<\/p><\/div>\n
det kommer \u00f6ver 100 gram! Skratten var m\u00e5nga n\u00e4r Kjell Albin tog upp exempel fr\u00e5n den polska vardagen. Kreativiteten i vardagen och inom n\u00e4ringslivet har sina tydliga historiska f\u00f6rklaringar.<\/p>\n
Att polacken i gemen \u00e4r djupt konservativ \u00e4r allm\u00e4nt k\u00e4nt. Kyrkan spelar en stor roll i m\u00e5ngas liv, och familjen finns d\u00e4r som b\u00e5de en garant och en sammansvetsad enhet. De statliga insatserna vid arbetsl\u00f6shet och annat \u00e4r sm\u00e5. Abrahamsson ber\u00e4ttade om en h\u00e4ndelse fr\u00e5n arbetsf\u00f6rmedlingen. En arbetsl\u00f6s kom dit och undrade vad han skulle g\u00f6ra. Arbetsf\u00f6rmedlaren sade indignerat \u2013 ”vad ska jag g\u00f6ra \u00e5t det”? ”Har du en familj”, fr\u00e5gade arbetsf\u00f6rmedlaren den olycklige. ”Ja”, sade mannen. ”D\u00e5 s\u00e5, g\u00e5 till dem f\u00f6r n\u00e5gon hj\u00e4lp kan du inte f\u00e5 h\u00e4r”. Historien \u00e4r ju tillspetsad, men har sin po\u00e4ng i att visa hur viktig familjen \u00e4r i landet och hur liten statens insats \u00e4r i det sociala livet. Staten, det \u00e4r kommunism, verkar man fortfarande anse i Polen.<\/p>\n
Varf\u00f6r har vi svenskar d\u00e5 fortfarande f\u00f6rdomar mot folk fr\u00e5n Polen? Folk har alltid haft\u00a0f\u00f6rdomar mot kusinen fr\u00e5n landet, och vi svenskar anser uppenbarligen fortfarande att v\u00e5r polske kusin \u00e4r gr\u00e5, halvt \u00f6ststatsaktig och inte riktigt som vi. Vi v\u00e4grar liksom acceptera att v\u00e5r kusin n\u00e4stan blivit som vi, eller \u00e4r det s\u00e5 att vi helt enkelt inte f\u00f6rst\u00e5r att Polen snart \u00e4r ifatt oss och \u00f6vriga Europa. Polen gick n\u00e4stan obem\u00e4rkt genom finanskrisen, medan resten av Europa svettades och fortfarande svettas med bankkriser och stora underskott. Kjell Albin Abrahamsson slutkl\u00e4m fick nog en och annan i den m\u00e5ngh\u00f6vdade publiken att t\u00e4nka till. ”Innan vi vet ordet av kan Polen mycket v\u00e4l vara ifatt oss”.<\/p>\n
Ulf Helgesson<\/strong><\/p>\nYstad-\u00d6sterlen FN-f\u00f6rening<\/strong><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Back\u00e5kradagarna till Dag Hammarskj\u00f6lds minne 2010 Under fyra torsdagar i juli ordnade Ystad-\u00d6sterlen FN-f\u00f6rening sina traditionella f\u00f6rel\u00e4sningar p\u00e5 de s.k…<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":62,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"templates\/template-sub.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"class_list":["post-57","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/57","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=57"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/57\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":64,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/57\/revisions\/64"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/62"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=57"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
har sedan dess varit att visa p\u00e5 och arbeta med sitt sociala ansvar. I nu tio \u00e5r har IKEA st\u00f6tt UNICEF f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra framf\u00f6rallt barns h\u00e4lsa och utveckling. Barner ber\u00e4ttade engagerat om hur IKEA under dessa tio \u00e5r satsat stora summor i framf\u00f6rallt Uttar Pradesh i norra Indien. I dessa omr\u00e5den var barnad\u00f6dligheten h\u00f6g och m\u00e5nga kvinnor dog i komplikationer efter f\u00f6rlossningen. Stora direkta insatser beh\u00f6vdes, men det viktigaste var att kvinnorna fick \u00f6kad kunskap. 22\u00a0000 kvinnor har sedan \u00e5r 2000 varit engagerade i s.k sj\u00e4lvhj\u00e4lpsprogram. ”If you educate a woman, you educate a family”, \u00e4r en tr\u00e4ffande slogan f\u00f6r hela projektet. Vem om inte modern och makan i familjen \u00e4r det ocks\u00e5 som b\u00e5de s\u00f6ker och ansvarar f\u00f6r de s.k mikrol\u00e5nen, som ju f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan fick Nobels fredspris. Barns utbildning \u00e4r en annan viktig kugge i hjulet. 80\u00a0000 barn har med hj\u00e4lp av IKEA:s insatser under dessa tio \u00e5r f\u00e5tt tillg\u00e5ng till utbildning. Framf\u00f6rallt \u00e4r det flickorna som f\u00e5tt b\u00f6rja skolan, och detta menar Marianne Barner \u00e4r grunden till en riktig utveckling i de 500 byar i Uttar Pradesh som IKEA s\u00e4rskilt st\u00f6djer. Flickorna och kvinnorna \u00e4r basen f\u00f6r v\u00e4gen fram mot h\u00e4lsa och \u00f6kad levnadsstandard.<\/p>\nAlltsedan ny\u00e5rsafton 1979 har Afghanistan varit ett land i krig. Nyhetsmedierna har ber\u00e4ttat om Sovjetunionens anfall, om Mujahedins motst\u00e5ndskamp, om Talibanernas makt\u00f6vertagande och terrorregim och om USA och NATO:s anfall och jakt p\u00e5 talibaner efter 11 september 2001. Bilden av landet \u00e4r ett land i s\u00f6nderfall. Afghanistan \u00e4r efter dessa 30 \u00e5r i krigstillst\u00e5nd ett av de allra fattigaste l\u00e4nderna i v\u00e4rlden. Detta \u00e4r ett faktum, men vad finns bakom den m\u00f6rka medieytan? Det m\u00e5ste finnas ett annat Afghanistan. Detta var rubriken f\u00f6r Sveriges nyutn\u00e4mnde ambassad\u00f6r i Afghanistan, Torbj\u00f6rn Pettersson, n\u00e4r han talade p\u00e5 ett sommarfagert Back\u00e5kra.<\/p>\n
Foto: Ali Semesim<\/p><\/div>\n
Under sin tid som ordf\u00f6rande f\u00f6r Svenska Afghanistankommitt\u00e9n fick Torbj\u00f6rn Petterson tillf\u00e4lle att bes\u00f6ka landet vid ett flertal tillf\u00e4llen, och tr\u00e4ffade d\u00e5 naturligtvis m\u00e5nga vanliga afghaner, b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor och unga och \u00e4ldre. Livfullt och entusiastiskt ber\u00e4ttade Pettersson om framf\u00f6rallt de ungas liv i landet, om hur de ofta inte l\u00e5ter det krigiska tillst\u00e5ndet p\u00e5verka deras tillvaro och dr\u00f6mmar. Visst finns kriget och fruktan d\u00e4r hela tiden men livet g\u00e5r \u00e4nd\u00e5 fram sin gilla g\u00e5ng. N\u00e4r Torbj\u00f6rn Pettersson bes\u00f6kte en flickskola och skulle ber\u00e4tta om sitt bes\u00f6k i landet var flickorna till en b\u00f6rjan reserverade och tysta, men n\u00e4r datorer och internet togs upp vaknade de till. ”Varf\u00f6r f\u00e5r pojkarna ha tv\u00e5 datorer medan vi bara f\u00e5r ha en?”, fr\u00e5gade de livligt och uppjagat. Att den moderna tekniken \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g fram \u00e4ven i Afghanistan var tydligt. H\u00e4r finns enligt Pettersson landets framtid. Nyfikna och ambiti\u00f6sa ungdomar kan genom internet f\u00e5 en annan bild av verkligheten \u00e4n genom de vanliga informationskanalerna. Det \u00e4r ungdomarna som kan lyfta landet bort fr\u00e5n b\u00e5de talibanerna och den allm\u00e4nt konservativa bymentaliteten. Pettersson betonade att den djupt traditionella och konservativa landsbygden med dess klanstyre h\u00e4mmar den moderna utvecklingen. De starkt patriarkaliska byarna hindrar framf\u00f6rallt flickorna och kvinnornas anpassning till ett annat liv.<\/p>\n
N\u00e4r man i Afghanistan g\u00f6r unders\u00f6kningar kring vad det \u00e4r som mest oroar vanligt folk skulle man kunna tro att kriget skulle finnas p\u00e5 f\u00f6rsta plats, men s\u00e5 \u00e4r inte fallet. Krigstillst\u00e5ndet i landet skapar naturligtvis oro, men vad som folk allra mest t\u00e4nker p\u00e5 hemma \u00e4r s\u00e5 naturliga \u00e4mnen som jobb, r\u00e4kningar och sjukv\u00e5rd. Torbj\u00f6rn Petterson ville med detta exempel betona just de positiva drag som finns bland vanliga afghaner. Visst finns kriget d\u00e4r i sinnet alltid, men i vardagen \u00e4r det skola och jobb som betyder n\u00e5got. Folk vill f\u00e5 vardagen att g\u00e5 runt och fram\u00e5t. Fram\u00e5t g\u00e5r \u00e4ven byggandet i landet. Pettersson var entusiastisk \u00f6ver de nya motorv\u00e4garna som byggdes, och de nya bostadsomr\u00e5dena som man s\u00e5g b\u00e5de h\u00e4r och d\u00e4r. Afghanistan g\u00e5r fram\u00e5t. Det var Torbj\u00f6rn Petterssons budskap denna sk\u00f6na kv\u00e4ll p\u00e5 Back\u00e5kra. Vi i publiken gick d\u00e4rifr\u00e5n med bilder av internetanv\u00e4ndande tjejer och familjef\u00e4der som k\u00e4mpade med r\u00e4kningar och jobb. Vi fick verkligen h\u00f6ra om ett annat Afghanistan. Vi \u00f6nskar Torbj\u00f6rn Pettersson lycka till med sitt nya uppdrag som Sveriges ambassad\u00f6r i Afghanistan.<\/p>\n
Polens sj\u00e4l<\/strong><\/h3>\nFr\u00e5n havet nedanf\u00f6r Back\u00e5kra kan man inte se v\u00e5rt stora grannland, men det ligger d\u00e4r rakt syd\u00f6st \u00f6ver \u00d6stersj\u00f6n. Under \u00e5rhundraden har vi i Sverige p\u00e5 olika s\u00e4tt haft med Polen att g\u00f6ra. Vi har varit i krig med Polen, vi har kungliga sl\u00e4ktskap med Polen och vi har p\u00e5 olika s\u00e4tt i modern tid st\u00f6ttat Polen under b\u00e5de nazisternas och kommunisternas rovdrift av landet. 1989 var Polen det f\u00f6rsta landet i det forna \u00d6steuropa som fick en demokratisk regering, och har alltsedan dess g\u00e5tt rakt fram i sin ambition att bli ett modernt land. Trots 20 \u00e5rs utveckling finns det fortfarande tydliga f\u00f6rdomar mot Polen och dess befolkning i Sverige. Varf\u00f6r finns f\u00f6rdomarna d\u00e4r? Vad \u00e4r det som g\u00f6r att landet alltid reser sig trots terror, diktatur och krig? Vad \u00e4r egentligen Polens sj\u00e4l? F\u00f6r att f\u00e5 svar p\u00e5 detta djupa \u00e4mne bj\u00f6d vi in den mest erfarne och kunnige i \u00e4mnet, n\u00e4mligen Kjell Albin Abrahamsson. Innerg\u00e5rden var full och vi gick d\u00e4rifr\u00e5n med b\u00e5de skratt och djupa tankar inombords.<\/p>\n
Vad som var det mest tydliga i Abrahamssons anf\u00f6rande om Polens sj\u00e4l var polackernas s\u00e4tt att fortfarande, trots att 20 \u00e5r g\u00e5tt sedan kommunismens fall, inte lita p\u00e5 makthavare och politiker. Historiens g\u00e5ng har verkligen satt djupa sp\u00e5r i polackernas sj\u00e4l. Svenskar, tyskar, ryssar och m\u00e5nga d\u00e4rtill har under \u00e5rhundraden f\u00f6rtryckt den polska sj\u00e4len, men framf\u00f6rallt har v\u00e4l tiden under naziockupationen och den kommunistiska diktaturen lett till en allm\u00e4n misstro till myndigheter. Kjell Albin Abrahamsson f\u00f6rklarade det l\u00e5ga valdeltagandet i landet med just den allm\u00e4nna och grundmurade misstron till politiker. 20 \u00e5r av frihet kan inte spola bort k\u00e4nslan av f\u00f6rtryck under alla \u00e5r. Misstron till myndigheter under m\u00e5nga \u00e5r har lett till en stor uppfinnesrikedom f\u00f6r att kunna kringg\u00e5, som man anser, l\u00f6jliga och absurda regler. Kjell Albin tog exempel fr\u00e5n postverkets nya regel att de bara skulle ta hand om brev \u00f6ver 100 gram. Vad g\u00f6r polacken d\u00e5? Jo, naturligtvis l\u00e4gger man sm\u00e5 vikter i brevet s\u00e5 att<\/p>\n
Kjell Albin Abrahamsson. Foto: Ali Semesim<\/p><\/div>\n
det kommer \u00f6ver 100 gram! Skratten var m\u00e5nga n\u00e4r Kjell Albin tog upp exempel fr\u00e5n den polska vardagen. Kreativiteten i vardagen och inom n\u00e4ringslivet har sina tydliga historiska f\u00f6rklaringar.<\/p>\n
Att polacken i gemen \u00e4r djupt konservativ \u00e4r allm\u00e4nt k\u00e4nt. Kyrkan spelar en stor roll i m\u00e5ngas liv, och familjen finns d\u00e4r som b\u00e5de en garant och en sammansvetsad enhet. De statliga insatserna vid arbetsl\u00f6shet och annat \u00e4r sm\u00e5. Abrahamsson ber\u00e4ttade om en h\u00e4ndelse fr\u00e5n arbetsf\u00f6rmedlingen. En arbetsl\u00f6s kom dit och undrade vad han skulle g\u00f6ra. Arbetsf\u00f6rmedlaren sade indignerat \u2013 ”vad ska jag g\u00f6ra \u00e5t det”? ”Har du en familj”, fr\u00e5gade arbetsf\u00f6rmedlaren den olycklige. ”Ja”, sade mannen. ”D\u00e5 s\u00e5, g\u00e5 till dem f\u00f6r n\u00e5gon hj\u00e4lp kan du inte f\u00e5 h\u00e4r”. Historien \u00e4r ju tillspetsad, men har sin po\u00e4ng i att visa hur viktig familjen \u00e4r i landet och hur liten statens insats \u00e4r i det sociala livet. Staten, det \u00e4r kommunism, verkar man fortfarande anse i Polen.<\/p>\n
Varf\u00f6r har vi svenskar d\u00e5 fortfarande f\u00f6rdomar mot folk fr\u00e5n Polen? Folk har alltid haft\u00a0f\u00f6rdomar mot kusinen fr\u00e5n landet, och vi svenskar anser uppenbarligen fortfarande att v\u00e5r polske kusin \u00e4r gr\u00e5, halvt \u00f6ststatsaktig och inte riktigt som vi. Vi v\u00e4grar liksom acceptera att v\u00e5r kusin n\u00e4stan blivit som vi, eller \u00e4r det s\u00e5 att vi helt enkelt inte f\u00f6rst\u00e5r att Polen snart \u00e4r ifatt oss och \u00f6vriga Europa. Polen gick n\u00e4stan obem\u00e4rkt genom finanskrisen, medan resten av Europa svettades och fortfarande svettas med bankkriser och stora underskott. Kjell Albin Abrahamsson slutkl\u00e4m fick nog en och annan i den m\u00e5ngh\u00f6vdade publiken att t\u00e4nka till. ”Innan vi vet ordet av kan Polen mycket v\u00e4l vara ifatt oss”.<\/p>\n
Ulf Helgesson<\/strong><\/p>\nYstad-\u00d6sterlen FN-f\u00f6rening<\/strong><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Back\u00e5kradagarna till Dag Hammarskj\u00f6lds minne 2010 Under fyra torsdagar i juli ordnade Ystad-\u00d6sterlen FN-f\u00f6rening sina traditionella f\u00f6rel\u00e4sningar p\u00e5 de s.k…<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":62,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"templates\/template-sub.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"class_list":["post-57","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/57","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=57"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/57\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":64,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/57\/revisions\/64"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/62"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=57"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Kjell Albin Abrahamsson. Foto: Ali Semesim<\/p><\/div>\n
det kommer \u00f6ver 100 gram! Skratten var m\u00e5nga n\u00e4r Kjell Albin tog upp exempel fr\u00e5n den polska vardagen. Kreativiteten i vardagen och inom n\u00e4ringslivet har sina tydliga historiska f\u00f6rklaringar.<\/p>\n
Att polacken i gemen \u00e4r djupt konservativ \u00e4r allm\u00e4nt k\u00e4nt. Kyrkan spelar en stor roll i m\u00e5ngas liv, och familjen finns d\u00e4r som b\u00e5de en garant och en sammansvetsad enhet. De statliga insatserna vid arbetsl\u00f6shet och annat \u00e4r sm\u00e5. Abrahamsson ber\u00e4ttade om en h\u00e4ndelse fr\u00e5n arbetsf\u00f6rmedlingen. En arbetsl\u00f6s kom dit och undrade vad han skulle g\u00f6ra. Arbetsf\u00f6rmedlaren sade indignerat \u2013 ”vad ska jag g\u00f6ra \u00e5t det”? ”Har du en familj”, fr\u00e5gade arbetsf\u00f6rmedlaren den olycklige. ”Ja”, sade mannen. ”D\u00e5 s\u00e5, g\u00e5 till dem f\u00f6r n\u00e5gon hj\u00e4lp kan du inte f\u00e5 h\u00e4r”. Historien \u00e4r ju tillspetsad, men har sin po\u00e4ng i att visa hur viktig familjen \u00e4r i landet och hur liten statens insats \u00e4r i det sociala livet. Staten, det \u00e4r kommunism, verkar man fortfarande anse i Polen.<\/p>\n
Varf\u00f6r har vi svenskar d\u00e5 fortfarande f\u00f6rdomar mot folk fr\u00e5n Polen? Folk har alltid haft\u00a0f\u00f6rdomar mot kusinen fr\u00e5n landet, och vi svenskar anser uppenbarligen fortfarande att v\u00e5r polske kusin \u00e4r gr\u00e5, halvt \u00f6ststatsaktig och inte riktigt som vi. Vi v\u00e4grar liksom acceptera att v\u00e5r kusin n\u00e4stan blivit som vi, eller \u00e4r det s\u00e5 att vi helt enkelt inte f\u00f6rst\u00e5r att Polen snart \u00e4r ifatt oss och \u00f6vriga Europa. Polen gick n\u00e4stan obem\u00e4rkt genom finanskrisen, medan resten av Europa svettades och fortfarande svettas med bankkriser och stora underskott. Kjell Albin Abrahamsson slutkl\u00e4m fick nog en och annan i den m\u00e5ngh\u00f6vdade publiken att t\u00e4nka till. ”Innan vi vet ordet av kan Polen mycket v\u00e4l vara ifatt oss”.<\/p>\n
Ulf Helgesson<\/strong><\/p>\n Ystad-\u00d6sterlen FN-f\u00f6rening<\/strong><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Back\u00e5kradagarna till Dag Hammarskj\u00f6lds minne 2010 Under fyra torsdagar i juli ordnade Ystad-\u00d6sterlen FN-f\u00f6rening sina traditionella f\u00f6rel\u00e4sningar p\u00e5 de s.k…<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":62,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"templates\/template-sub.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"class_list":["post-57","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/57","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=57"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/57\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":64,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/57\/revisions\/64"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/62"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=57"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}