\u00c5rets Back\u00e5kradagar hade en alldeles speciell pr\u00e4gel. Av de fem f\u00f6rel\u00e4sningarna handlade tre om Afrika. Den arabiska v\u00e5ren med revolutioner och inb\u00f6rdeskrig l\u00e5g som grund till de tv\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningarna om Egypten och Algeriet. Sydafrikas utveckling kompletterade bilden av ett Afrika i r\u00f6relse. Gripandet av den serbiske krigsf\u00f6rbrytaren Mladic under v\u00e5ren var det centrala \u00e4mnet f\u00f6r f\u00f6rel\u00e4sningen om Serbien och dess framtid. Att det nu i september 2011 \u00e4r exakt 50 \u00e5r sedan Dag Hammarskj\u00f6ld omkom ledde till en f\u00f6rel\u00e4sning om just Hammarskj\u00f6ld och arvet efter honom i FN. Av de fem f\u00f6rel\u00e4sningarna fick tre h\u00e5llas inomhus. V\u00e4dergudarna var inte p\u00e5 v\u00e5r sida denna sommar, men levande musik till varje f\u00f6rel\u00e4sning v\u00e4rmde sj\u00e4len.<\/p>\n
![\"Bert](\"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-content\/uploads\/sites\/82\/2016\/09\/Bert_Sundstr\u00f6m-Back\u00e5kra-2011-300x225.jpg\")
Bert Sundstr\u00f6m\u00a0<\/p><\/div>\n
Revolutionen i Egyp<\/strong>ten<\/strong><\/h3>\nEgyptens president Anwar Sadat m\u00f6rdades 1981, och Hosni Mubarak tog \u00f6ver. B\u00e5da tv\u00e5 var milit\u00e4rer, vilket avspeglade en l\u00e5ng tradition av milit\u00e4rstyre i landet. Hosni Mubaraks 30 \u00e5r vid makten pr\u00e4glades av en tydlig milit\u00e4r disciplin, inte mot n\u00e5gon yttre fiende, utan mot sig egen befolkning. Val riggades, partier f\u00f6rbj\u00f6ds och TV och radio toppstyrdes. Detta var verkligheten f\u00f6r den vanlige egyptiern. Skulle den vanlige egyptiern ocks\u00e5 vara f\u00f6r kritisk mot styret och ledningen, blev v\u00e4gen till f\u00e4ngelse och tortyr kort. \u00c5r efter \u00e5r fortsatte bara detta styre, utan att n\u00e5gon utomst\u00e5ende egentligen reflekterade \u00f6ver sakernas tillst\u00e5nd. Det var alltid som det varit i Egypten. Folkets verklighet gl\u00f6mdes bort n\u00e4r USA och EU s\u00f6kte handelsavtal och n\u00e4r de s\u00e5g Mubaraks diktatur som en stabil faktor i regionen. Men folkets verklighet hann ikapp b\u00e5de Mubarak och v\u00e4stl\u00e4nderna den d\u00e4r vintern 2011. En dag i januari b\u00f6rjade allt att rulla p\u00e5, och bara en m\u00e5nad d\u00e4refter hade Mubarak avg\u00e5tt.<\/p>\n
Vad var det egentligen som h\u00e4nde? Hur kunde detta h\u00e4nda i Nordafrikas st\u00f6rsta och m\u00e4ktigaste land? Sveriges televisions utrikeskorrespondent Bert Sundstr\u00f6m var p\u00e5 plats i Kairo under dessa dramatiska veckor. Tyv\u00e4rr r\u00e5kade han ut f\u00f6r de v\u00e5ldsamheter som fanns i Kairo och fick f\u00f6ras hem till Sverige f\u00f6r v\u00e5rd, men \u00e4r nu \u00e5ter i tj\u00e4nst. P\u00e5 Back\u00e5kra gav Sundstr\u00f6m sin bild av revolutionen i Egypten.<\/p>\n
”Det kommer att sluta illa”, s\u00e4ger Bert Sundstr\u00f6m flera g\u00e5nger under sin f\u00f6rel\u00e4sning. Han \u00e4r allvarligt orolig f\u00f6r hur utvecklingen ska fortg\u00e5 i Egypten. Milit\u00e4rens traditionellt starka st\u00e4llning i landet och bland befolkningen ger sk\u00e4l till oro. Nu har milit\u00e4ren makten igen, trots revolutionen. Det lovas val och det lovas demokratiska reformer, men kommer de, undrar Bert Sundstr\u00f6m? Det pratas mycket om den arabiska v\u00e5ren, men Sundstr\u00f6m oroar sig f\u00f6r en arabisk h\u00f6st. Milit\u00e4rens st\u00e4llning \u00e4r en sak, men vad vill de olika folkgrupperna? \u00c4r de \u00f6verens om landets framtid? Utvecklingen i Georgien avskr\u00e4cker, menar Sundstr\u00f6m. En v\u00e5g av gl\u00e4dje kom d\u00e4r efter revolutionen, men smaken efter\u00e5t blev bitter. Man kan \u00e4ven dra paralleller till h\u00f6sten 1989 i \u00d6steuropa. En fantastisk h\u00f6st f\u00f6ljdes av sv\u00e5ra och tuffa reformer innan utvecklingen gick \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll. 1999 gick bl.a Tjeckien med i NATO, och man kan v\u00e4l d\u00e5 s\u00e4ga att en tio\u00e5rsperiod \u00e4r ett minimum f\u00f6r v\u00e4nda ett land p\u00e5 r\u00e4tt skuta.<\/p>\n
Bert Sundstr\u00f6m pratade engagerat om stormakternas yrvakenhet till den arabiska v\u00e5ren. I m\u00e5nga \u00e5r st\u00f6dde man Mubarak, men n\u00e4r han v\u00e4l f\u00f6ll stod man d\u00e4r naken. I Bahrein skjuter man demonstranter utan att n\u00e5gon ingriper, men n\u00e4r Libyerna g\u00f6r revolt mot Kadaffi engagerar sig stormakterna milit\u00e4rt. Det \u00e4r olika m\u00e5ttstockar beroende p\u00e5 realintresse. ”Det duger inte”, menar Sundstr\u00f6m. Men s\u00e5 h\u00e4r har det alltid varit. Realintresse g\u00e5r alltid f\u00f6re folket och dess intressen.<\/p>\n
M\u00e5nga anser att revolutionen i Egypten var en facebookrevolution, men Bert menar att det snarare var en mobiltelefonrevolution. Bara 4 % av befolkningen i Egypten har tillg\u00e5ng till internet, men mobiler det har m\u00e5nga, framf\u00f6rallt ungdomar. N\u00e4r en demonstration planerades skickade man bara sms runt till alla m\u00f6jliga, och p\u00e5 kort tid var massorna samlade. En modern revolution var det utan tvekan, och verkligen en folkets revolution, men de m\u00e5nga \u00e5h\u00f6rarna som var och lyssnade p\u00e5 Bert Sundstr\u00f6m fick sig en tankest\u00e4llare. Gl\u00e4dje och revolution \u00e4r en sak, utveckling mot fred och frihet \u00e4r en helt annan sak. Fr\u00e5gorna var m\u00e5nga till Bert, som inledde Back\u00e5kradagarna inf\u00f6r en publik p\u00e5 \u00f6ver 100 personer p\u00e5 den tr\u00e5nga men vackra innerg\u00e5rden p\u00e5 Back\u00e5kra.<\/p>\n
![\"Maria](\"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-content\/uploads\/sites\/82\/2016\/09\/Maria_Persson-L\u00f6vgren-Back\u00e5kra-2011-300x225.jpg\")
Maria Persson-L\u00f6vgren\u00a0<\/p><\/div>\n
Serbiens v\u00e4g i Europa<\/strong><\/h3>\nI maj 2011 slog nyheten ner som en bomb. Den efterlyste krigsf\u00f6rbrytaren Ratko Mladic hade gripits efter mer \u00e4n tio \u00e5rs flykt. Under inb\u00f6rdeskriget i Jugoslavien 1991-1995 blev Mladic \u00f6k\u00e4nd som en kall och grym bef\u00e4lhavare med ansvar f\u00f6r m\u00e5nga d\u00f6dsoffer. Han var inte den som h\u00f6ll p\u00e5 avtryckaren, men han var general och bef\u00e4lhavare f\u00f6r de bosnisk-serbiska styrkorna, och d\u00e4rmed den som planerade och lade grunden till krigf\u00f6ringen i Bosnien. Framf\u00f6rallt var det massakern i Srebrenica 1995 som l\u00e5g till grund f\u00f6r krigsf\u00f6rbrytardomstolens efterlysning av Mladic efter krigets slut. Runt 8000 m\u00e4n och pojkar avr\u00e4ttades kallblodigt i juli 1995. Trots efterlysningen kunde Mladic leva ganska normalt i Serbien under resten av 90-talet. Han gick b\u00e5de p\u00e5 fotboll och p\u00e5 restaurang i Belgrad helt \u00f6ppet. Serbiska politiker och serbisk polis h\u00f6ll honom helt enkelt under armarna i m\u00e5nga \u00e5r. Som \u00f6verbef\u00e4lhavare f\u00f6r styrkorna i Bosnien s\u00e5gs han ocks\u00e5 som en hj\u00e4lte. Det var f\u00f6rst i och med president Milosevic fall h\u00f6sten 2000 som snaran drogs \u00e5t och Mladic gick under jorden.<\/p>\n
Sveriges Radios korrespondent i Belgrad, Maria Persson-L\u00f6fgren, ber\u00e4ttade p\u00e5 ett soligt Back\u00e5kra om gripandet av Mladic och Serbiens framtid.<\/p>\n
Det intryck Persson-L\u00f6fgren f\u00e5tt av serberna under sina \u00e5r d\u00e4r st\u00e4mmer v\u00e4l \u00f6verens med den bild man allm\u00e4nt har av Serbien, n\u00e4mligen att serberna fortfarande k\u00e4nner sig stukade efter inb\u00f6rdeskriget och NATO:s bombningar 1999. Man k\u00e4nner sig missf\u00f6rst\u00e5dd och tror att alla tycker illa om serberna. ”Vad \u00e4r det d\u00e5 f\u00f6r mening att str\u00e4va fram\u00e5t n\u00e4r resten av Europa \u00e4r emot oss?”, fr\u00e5gar sig m\u00e5nga serber. Men Maria Persson-L\u00f6fgren s\u00e5g ljuspunkter. N\u00e4rmandet till EU tar sina sm\u00e5 men \u00e4nd\u00e5 steg fram\u00e5t. Framf\u00f6rallt efter gripandet av Karadzic 2008 k\u00e4nde serberna att Europa b\u00f6rjade att lyssna p\u00e5 dem f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. I \u00e5rsskiftet 09\/10 fick serberna dessutom visumfrihet in i EU, vilket s\u00e5gs som ett stort steg fram\u00e5t f\u00f6r Serbien. Trots h\u00f6g arbetsl\u00f6shet str\u00e4var serberna fram i vardagen, som de alltid gjort.<\/p>\n
De st\u00f6rsta motkrafterna till ett intr\u00e4de i EU stavades tidigare korruptionen, Kosovo och Mladic. Korruptionen \u00e4r en gammal struktur som bara finns kvar. Maria ber\u00e4ttar att folk egentligen inte vet vad de ska betala f\u00f6r olika saker. Det kan g\u00e4lla k\u00f6rkortsutbildning, betyg eller l\u00e4karbes\u00f6k. Slutsumman blir n\u00e4stan aldrig vad man f\u00f6rv\u00e4ntade sig. Denna gamla struktur \u00e4r kanske det sv\u00e5raste hindret f\u00f6r v\u00e4gen mot EU. Mladic greps till sist, och ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt Kosovo f\u00e5r nog serberna bara acceptera. Men att Kosovo fortfarande v\u00e4cker k\u00e4nslor fick Maria vara med om under ett bes\u00f6k i Kosovo. N\u00e4r hon skulle \u00e5terv\u00e4nda till Belgrad blev hennes kosovost\u00e4mplar i passet helt enkelt \u00f6verkryssade av en gr\u00e4nspolis!<\/p>\n
G\u00e4llande Mladic fick Persson intrycket att det ju fanns folk som fortfarande hyllade honom, men att de numera \u00e4r ganska f\u00e5. De \u00e4r h\u00f6gljudda, men f\u00e5. Folks str\u00e4vsamma vardagsliv tar all kraft. Man har inte ork att engagera sig f\u00f6r Mladic och annat fr\u00e5n 90-talet. Man vill g\u00e5 fram och vidare. Persson-L\u00f6fgren tr\u00e4ffade dock n\u00e5gra som visste var Mladic fanns. De pratade i n\u00e5gra timmar, men n\u00e5got avsl\u00f6jande om Mladics g\u00f6mst\u00e4lle kom naturligtvis inte.<\/p>\n
F\u00f6rfattaren till denna artikel var i Belgrad under p\u00e5skveckan 2010, och fick liksom Persson-L\u00f6fgren bilden av att serberna verkligen vill g\u00e5 vidare. Det st\u00f6rsta intrycket under denna vecka var att serberna var tydligt inst\u00e4llsamma mot en turist och v\u00e4sterl\u00e4nning som mig. Vart man \u00e4n kom p\u00e5 restauranger eller caf\u00e9er s\u00e5 ville de alltid g\u00f6ra en till lags, och n\u00e4stan lite \u00f6verdrivet v\u00e4nligt. De ville helt enkelt g\u00f6ra ett gott intryck p\u00e5 en s\u00e4llan bes\u00f6kande turist. Serberna vill fram, och nu n\u00e4r Mladic \u00e4r gripen \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningarna st\u00f6rre \u00e4n n\u00e5gonsin.<\/p>\n
P\u00e5 en solig, men l\u00e4tt kylig innerg\u00e5rd p\u00e5 Back\u00e5kra var st\u00e4mningen god. M\u00e5nga var det som h\u00f6rt Maria p\u00e5 radions P1, och h\u00e4r fick de se henne sj\u00e4lv n\u00e4r hon tog oss och serberna vidare mot ett nytt Europa.<\/p>\n
![\"Margareta](\"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-content\/uploads\/sites\/82\/2016\/09\/Margareta-Svensson-Back\u00e5kra-2011-225x300.jpg\")
Margareta Svensson\u00a0<\/p><\/div>\n
Sydafrika idag<\/strong><\/h3>\nDet har nu g\u00e5tt 21 \u00e5r sedan Nelson Mandela sl\u00e4pptes fri fr\u00e5n sin f\u00e5ngenskap p\u00e5 Robben Island. 28 \u00e5r i f\u00e4ngelset innan allt f\u00f6r\u00e4ndrades i det rasistiska och inneslutna Sydafrika. F.W de Klerk och andra s\u00e5g ins\u00e5g att tiden var inne f\u00f6r en ny tid, en tid av frihet och framtidsanda i Sydafrika, ist\u00e4llet f\u00f6r djupa konflikter och utl\u00e4ndska bojkotter. Framtidshoppet var stort d\u00e5, men verkligheten kom ikapp allt eftersom under 90-talet. De stora talens tid var f\u00f6rbi, liksom de svajande flaggorna och hurraropen. Den tuffa verkligheten fanns d\u00e4r, och kom inte att flytta p\u00e5 sig i f\u00f6rsta taget. Berg flyttades i och med apartheids fall, men bergen var ocks\u00e5 betydligt h\u00f6gre \u00e4n n\u00e5gon trott. Djup fattigdom och h\u00f6g kriminalitet var bara n\u00e5gra dystra fakta. AIDS-epidemins spridning i landet var ett annat. Det hj\u00e4lpte inte att ANC vann val efter val, verkligheten var d\u00e4r och den var sv\u00e5r att hantera efter \u00e5r av konflikter och ras\u00e5tskillnadspolitik.<\/p>\n
Hur \u00e4r tillst\u00e5ndet i dagens Sydafrika? Hur ser folk p\u00e5 framtiden? Vad betydde fotbolls-VM i landet 2010? SR:s korrespondent Margareta Svensson bodde i Sydafrika under n\u00e5gra \u00e5r och s\u00e5g verkligheten. Medan regnet slog p\u00e5 Back\u00e5kras tak satt \u00e5h\u00f6rarna inne och lyssnade till bilder fr\u00e5n Sydafrika.<\/p>\n
Margareta Svensson gav bilden av ett land som fortfarande dras med stora problem, men d\u00e4r en framtidstro trots allt finns. \u00c4ven om situationen i Soweto och andra k\u00e5kst\u00e4der fortfarande \u00e4r bedr\u00f6vligt med bost\u00e4der i pl\u00e5tskjul utan el, s\u00e5 \u00e4r framstegen i landet tydliga. F\u00f6retagsamheten \u00e4r bra, j\u00e4mst\u00e4lldheten \u00e4r p\u00e5 frammarsch och konsten och kulturen frodas. M\u00e5nga nya f\u00f6rfattare har kommit fram som skriver om livet och mentaliteten i k\u00e5kst\u00e4derna. En annan tydlig f\u00f6r\u00e4ndring i Sydafrika g\u00e4ller AIDS, som ju l\u00e4nge f\u00f6rnekades av bl.a president Mbeki, men d\u00e4r nu bromsmediciner delas ut till de drabbade.<\/p>\n
”Alla diskuterar politik”, sade Margareta Svensson f\u00f6r att betona att landet trots sina problem \u00e4r p\u00e5 r\u00e4tt sp\u00e5r. Pratar folk mycket politik \u00f6kar ju ocks\u00e5 engagemanget och trycket mot de styrande. En sak som dock \u00e4r negativ med att ANC alltid vinner valen, \u00e4r att folket inte protesterar som de kanske borde. ”ANC styr ju”, tycks inst\u00e4llningen vara. Man litar helt enkelt p\u00e5 ANC, p\u00e5 gott och ont. En debatt f\u00f6rs om att f\u00e5 in svarta i styrelser, men processen \u00e4r tr\u00f6g.<\/p>\n
Hur var det d\u00e5 med fotbolls-VM, som h\u00f6lls i Sydafrika sommaren 2010, gav det n\u00e5gon effekt p\u00e5 landet Sydafrika? Margareta Svensson menar att effekten var tydligt positiv. Man samlades kring arrangemanget och man blev en nation tillsammans, n\u00e5got som man kanske inte k\u00e4nt under dessa trots allt turbulenta 20 \u00e5r. Sammanfattningsvis betonade Svensson att de positiva stegen i Sydafrika \u00e4r fler \u00e4n de negativa, men att det finns ”anledning att k\u00e4nna viss oro” inf\u00f6r framtiden.<\/p>\n
Trots regnet gick folk fr\u00e5n denna f\u00f6rel\u00e4sning med l\u00e4tta steg. Framtiden f\u00f6r Sydafrika tycks hoppfull. Att kulturen \u00e4r kreativ \u00e4r grunden f\u00f6r ett samh\u00e4lle p\u00e5 frammarsch.<\/p>\n
![\"trollslag-kerstin-wikner-backakra\"](\"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-content\/uploads\/sites\/82\/2016\/09\/Trollslag-Kerstin-Wikner-Back\u00e5kra-300x225.jpg\")
<\/p>\n
Arvet efter Dag Hammarskj\u00f6ld<\/strong><\/h3>\nN\u00e4r Dag Hammarskj\u00f6ld blev utn\u00e4mnd till FN:s generalsekreterare 1953 levde \u00e4nnu Dags far, Hjalmar Hammarskj\u00f6ld, men l\u00e5g p\u00e5 sitt yttersta p\u00e5 ett sjukhem. Innan Dag svarade ja till erbjudandet om att bli FN:s generalsekreterare ville han prata med sin far. Arvet fr\u00e5n fadern fanns d\u00e4r tydligt. Liksom sin far var Dag jurist och folkr\u00e4ttsexpert, och liksom sin far hade Dag suttit i en svensk regering. Men Hjalmar Hammarskj\u00f6ld hade varit statsminister, och suttit i Svenska akademin, men sonen Dag hade nu n\u00e5tt den h\u00f6gsta av alla internationella uppdrag, generalsekreterare i FN. Dags bildning, patos och sj\u00e4lvk\u00e4nsla var ocks\u00e5 ett arv efter fadern . Det gav en stabil grund att st\u00e5 p\u00e5. En grund som var s\u00e5 fast att inte ens Eisenhower eller Chrustjov kunde rucka p\u00e5 den. Vid f\u00f6rs\u00f6k att p\u00e5verka Dag h\u00e4nvisade han alltid till FN-stadgan, och det var detta som gjorde att Dag Hammarskj\u00f6ld var s\u00e5 h\u00f6gaktad, att han inte gick p\u00e5 stormakternas v\u00e4g utan p\u00e5 sin egen v\u00e4g.<\/p>\n
Kerstin Wikner, docent i historia, gav \u00e5h\u00f6rarna en gedigen sammanfattning av Dags liv och g\u00e4rningar, men framf\u00f6rallt gav hon bilden av arvet efter Dag Hammarskj\u00f6ld.<\/p>\n
Dag Hammarskj\u00f6ld var \u00f6dmjuk inf\u00f6r sin stora uppgift. ”Jag vill till FN, skr\u00e4md men \u00e4nd\u00e5 lockad”, skrev Dag. Han f\u00f6rsta tid handlade mycket om att organisera om FN, som ju var en ganska ny organisation. Efterhand blev Hammarskj\u00f6ld mer aktiv ut\u00e5t, och s\u00e5g bl.a till att FN fick sin f\u00f6rsta fredsstyrka i Suez 1956. Dags mer aktiva roll oroade stormakterna, som ju hellre s\u00e5g en svag generalsekreterare som sin motpart. I Afrika var problemen tydliga. Avkoloniseringen var i full g\u00e5ng, och stormakterna s\u00e5g en chans att roffa \u00e5t sig en del av bytet. St\u00f6rst kaos r\u00e5dde i Belgiska Kongo, som blivit sj\u00e4lvst\u00e4ndigt 1960. Dag och FN ville h\u00e5lla ihop Kongo, men andra intressen drog \u00e5t andra h\u00e5ll. Dags bes\u00f6k i Kongo och Afrika var m\u00e5nga. Utbrytarrepubliken Katanga var av speciellt intresse eftersom ju Hammarskj\u00f6ld och FN ville h\u00e5lla Kongo enat. Det var under ett planerat bes\u00f6k till just Katanga som olyckan intr\u00e4ffade. Under en inflygning till flygplatsen i Ndola i d\u00e5varande Nordrhodesia st\u00f6rtade planet med Dag Hammarskj\u00f6ld. V\u00e4rlden var i chock och sorg. Det var den 18 september 1961.<\/p>\n
Vilka \u00e4r d\u00e5 Hammarskj\u00f6lds arv till FN? Kerstin Wikner ser bl.a FN:s styrka att ta plats i v\u00e4rldspolitiken som ett tydligt arv efter Hammarskj\u00f6ld. Att man trots motv\u00e4rn fr\u00e5n stormakterna och allm\u00e4nna konflikter forts\u00e4tter of\u00f6rtrutet med sin linje. Ett annat arv som Wikner ser \u00e4r den sunda politiska etik som finns, att vara uth\u00e5llig i f\u00f6rhandlingar och alltid v\u00e4rna humanismen. Kerstin Wikner ser ocks\u00e5 likheter mellan Dag Hammarskj\u00f6ld och den nuvarande generalsekreteraren Ban-Ki Mon. B\u00e5da var ok\u00e4nda vid tills\u00e4ttningen, men profilerade sig sen alltmer.<\/p>\n
Dag Hammarskj\u00f6ld var en generalsekreterare av rang. Vad hade han kunnat uppn\u00e5 om han suttit tiden ut? Ingen vet, men v\u00e4rlden gick miste om n\u00e5got stort den d\u00e4r natten i september 1961.<\/p>\n
![\"publik-backakra](\"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-content\/uploads\/sites\/82\/2016\/09\/Publik-Back\u00e5kra-300x225.jpg\")
<\/p>\n
Algeriets v\u00e4g under den arabiska v\u00e5ren<\/strong><\/h3>\nBilden av Algeriet i medierna har l\u00e4nge varit det f\u00f6r\u00f6dda landet med ursprung i ett blodigt och hatfullt inb\u00f6rdeskrig p\u00e5 1990-talet. 1992 vann det muslimska partiet FIS valet, men innan man ens hunnit tilltr\u00e4da tog milit\u00e4ren \u00f6ver och annullerade valresultatet. F\u00f6ljden blev ett inb\u00f6rdeskrig d\u00e4r massaker p\u00e5 civila lyftes upp i tidningar och p\u00e5 TV hemma hos oss. Blodbaden i Algeriet, Jugoslavien och Rwanda stod f\u00f6r bilden av hat och blodbad under tidigt 90-tal. N\u00e4r v\u00e4l massakrerna och kriget d\u00e4mpades upph\u00f6rde mediers intresse, som brukligt. En stabil utveckling i Algeriet tog vid, men hur stabil? Hur p\u00e5verkas Algeriet av revolutionerna i Egypten och Libyen? Finns det n\u00e5gra gryende frihetsdr\u00f6mmar i det gl\u00f6mda Algeriet? Sveriges ambassad\u00f6r i landet, Eva Emn\u00e9us, gav oss svaren.<\/p>\n
P\u00e5 denna sista dag i f\u00f6rel\u00e4sningsserien stod regnet som sp\u00f6n i backen, men d\u00e4rinne r\u00e5dde det v\u00e5r, en arabisk v\u00e5r. Emne\u00fas ber\u00e4ttade engagerat om Algeriets v\u00e4g under den arabiska v\u00e5ren. Medan grannl\u00e4nderna Tunisien, Libyen och Egypten drogs med av folkets vrede och revolution stod Algeriet still. Hon ser tydliga f\u00f6rklaringar i framf\u00f6rallt en stabil och bra ekonomi, men ocks\u00e5 i en intensiv pressdebatt kring Algeriet sj\u00e4lv och v\u00e4rlden i \u00f6vrigt. Algeriets press \u00e4r den friaste i Nordafrika och Mellan\u00f6stern. En stabil ekonomi och en hyfsat fri debatt skapar inga revolutioner. En betydlig mer dyster f\u00f6rklaring till Algeriets fredliga v\u00e4g, som Eva Emene\u00fas lyfter fram, \u00e4r det blodiga inb\u00f6rdeskriget som drabbade landet under 90-talet. Folk har fortfarande stora trauman fr\u00e5n detta krig som tog 150\u00a0000 m\u00e4nniskors liv. En f\u00f6rsoning har inletts p\u00e5 2000-talet med amnesti f\u00f6r vissa f\u00f6r\u00f6vare, men alla kan inte acceptera att leva sida vid sida med de som m\u00f6rdat och sk\u00e4ndat. En uppskakande revolution som \u00e5ter kunde f\u00f6rt landet in i inb\u00f6rdeskrig vill ingen ha. Man lever fortfarande i hemska minnen fr\u00e5n det tidigare inb\u00f6rdeskriget.<\/p>\n
Hur \u00e4r d\u00e5 relationen till Algeriets tidigare kolonialmakt Frankrike? Emne\u00fas ber\u00e4ttar om den hat-k\u00e4rlek som fortfarande finns mellan Frankrike och Algeriet. Fransm\u00e4n bodde kvar efter frig\u00f6relsen och skapade en halvt priviligierad klass, medan ungdomar \u00e5kte och \u00e5ker till Frankrike f\u00f6r arbete och studier. L\u00e4nderna \u00e4r fortfarande sammanfl\u00e4tande vare sig de vill eller inte. Problem som finns d\u00e4r gnagande i relationen \u00e4r ouppklarade mord p\u00e5 franska munkar p\u00e5 90-talet och ers\u00e4ttningskrav r\u00f6rande de franska k\u00e4rnvapenproven som genomf\u00f6rts i Algeriet. Den svenska ambassad\u00f6ren \u00e4r dock positiv till den framtida relationen Frankrike\/Algeriet och allm\u00e4nt landets framtid. 2012 \u00e4r det 50-\u00e5rsminne av Algeriets sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fr\u00e5n Frankrike, och med tanke p\u00e5 den arabiska v\u00e5ren har varken den algeriska eller franska ledningen n\u00e5got som helst intresse av att st\u00f6ra minnet och framtiden. Eva Emne\u00fas ser den goda ekonomin som den st\u00f6rsta grunden f\u00f6r en bra framtid f\u00f6r det \u00e4nnu ganska bortgl\u00f6mda Algeriet.<\/p>\n
Ulf Helgesson<\/strong><\/p>\nYstad-\u00d6sterlen FN-f\u00f6rening<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Back\u00e5kradagarna till Dag Hammarskj\u00f6lds minne 2011 Back\u00e5kradagarna 2011 \u00c5rets Back\u00e5kradagar hade en alldeles speciell pr\u00e4gel. Av de fem f\u00f6rel\u00e4sningarna handlade…<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"templates\/template-sub.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"class_list":["post-45","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=45"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45\/revisions\/52"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=45"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Maria Persson-L\u00f6vgren\u00a0<\/p><\/div>\n
Serbiens v\u00e4g i Europa<\/strong><\/h3>\nI maj 2011 slog nyheten ner som en bomb. Den efterlyste krigsf\u00f6rbrytaren Ratko Mladic hade gripits efter mer \u00e4n tio \u00e5rs flykt. Under inb\u00f6rdeskriget i Jugoslavien 1991-1995 blev Mladic \u00f6k\u00e4nd som en kall och grym bef\u00e4lhavare med ansvar f\u00f6r m\u00e5nga d\u00f6dsoffer. Han var inte den som h\u00f6ll p\u00e5 avtryckaren, men han var general och bef\u00e4lhavare f\u00f6r de bosnisk-serbiska styrkorna, och d\u00e4rmed den som planerade och lade grunden till krigf\u00f6ringen i Bosnien. Framf\u00f6rallt var det massakern i Srebrenica 1995 som l\u00e5g till grund f\u00f6r krigsf\u00f6rbrytardomstolens efterlysning av Mladic efter krigets slut. Runt 8000 m\u00e4n och pojkar avr\u00e4ttades kallblodigt i juli 1995. Trots efterlysningen kunde Mladic leva ganska normalt i Serbien under resten av 90-talet. Han gick b\u00e5de p\u00e5 fotboll och p\u00e5 restaurang i Belgrad helt \u00f6ppet. Serbiska politiker och serbisk polis h\u00f6ll honom helt enkelt under armarna i m\u00e5nga \u00e5r. Som \u00f6verbef\u00e4lhavare f\u00f6r styrkorna i Bosnien s\u00e5gs han ocks\u00e5 som en hj\u00e4lte. Det var f\u00f6rst i och med president Milosevic fall h\u00f6sten 2000 som snaran drogs \u00e5t och Mladic gick under jorden.<\/p>\n
Sveriges Radios korrespondent i Belgrad, Maria Persson-L\u00f6fgren, ber\u00e4ttade p\u00e5 ett soligt Back\u00e5kra om gripandet av Mladic och Serbiens framtid.<\/p>\n
Det intryck Persson-L\u00f6fgren f\u00e5tt av serberna under sina \u00e5r d\u00e4r st\u00e4mmer v\u00e4l \u00f6verens med den bild man allm\u00e4nt har av Serbien, n\u00e4mligen att serberna fortfarande k\u00e4nner sig stukade efter inb\u00f6rdeskriget och NATO:s bombningar 1999. Man k\u00e4nner sig missf\u00f6rst\u00e5dd och tror att alla tycker illa om serberna. ”Vad \u00e4r det d\u00e5 f\u00f6r mening att str\u00e4va fram\u00e5t n\u00e4r resten av Europa \u00e4r emot oss?”, fr\u00e5gar sig m\u00e5nga serber. Men Maria Persson-L\u00f6fgren s\u00e5g ljuspunkter. N\u00e4rmandet till EU tar sina sm\u00e5 men \u00e4nd\u00e5 steg fram\u00e5t. Framf\u00f6rallt efter gripandet av Karadzic 2008 k\u00e4nde serberna att Europa b\u00f6rjade att lyssna p\u00e5 dem f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. I \u00e5rsskiftet 09\/10 fick serberna dessutom visumfrihet in i EU, vilket s\u00e5gs som ett stort steg fram\u00e5t f\u00f6r Serbien. Trots h\u00f6g arbetsl\u00f6shet str\u00e4var serberna fram i vardagen, som de alltid gjort.<\/p>\n
De st\u00f6rsta motkrafterna till ett intr\u00e4de i EU stavades tidigare korruptionen, Kosovo och Mladic. Korruptionen \u00e4r en gammal struktur som bara finns kvar. Maria ber\u00e4ttar att folk egentligen inte vet vad de ska betala f\u00f6r olika saker. Det kan g\u00e4lla k\u00f6rkortsutbildning, betyg eller l\u00e4karbes\u00f6k. Slutsumman blir n\u00e4stan aldrig vad man f\u00f6rv\u00e4ntade sig. Denna gamla struktur \u00e4r kanske det sv\u00e5raste hindret f\u00f6r v\u00e4gen mot EU. Mladic greps till sist, och ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt Kosovo f\u00e5r nog serberna bara acceptera. Men att Kosovo fortfarande v\u00e4cker k\u00e4nslor fick Maria vara med om under ett bes\u00f6k i Kosovo. N\u00e4r hon skulle \u00e5terv\u00e4nda till Belgrad blev hennes kosovost\u00e4mplar i passet helt enkelt \u00f6verkryssade av en gr\u00e4nspolis!<\/p>\n
G\u00e4llande Mladic fick Persson intrycket att det ju fanns folk som fortfarande hyllade honom, men att de numera \u00e4r ganska f\u00e5. De \u00e4r h\u00f6gljudda, men f\u00e5. Folks str\u00e4vsamma vardagsliv tar all kraft. Man har inte ork att engagera sig f\u00f6r Mladic och annat fr\u00e5n 90-talet. Man vill g\u00e5 fram och vidare. Persson-L\u00f6fgren tr\u00e4ffade dock n\u00e5gra som visste var Mladic fanns. De pratade i n\u00e5gra timmar, men n\u00e5got avsl\u00f6jande om Mladics g\u00f6mst\u00e4lle kom naturligtvis inte.<\/p>\n
F\u00f6rfattaren till denna artikel var i Belgrad under p\u00e5skveckan 2010, och fick liksom Persson-L\u00f6fgren bilden av att serberna verkligen vill g\u00e5 vidare. Det st\u00f6rsta intrycket under denna vecka var att serberna var tydligt inst\u00e4llsamma mot en turist och v\u00e4sterl\u00e4nning som mig. Vart man \u00e4n kom p\u00e5 restauranger eller caf\u00e9er s\u00e5 ville de alltid g\u00f6ra en till lags, och n\u00e4stan lite \u00f6verdrivet v\u00e4nligt. De ville helt enkelt g\u00f6ra ett gott intryck p\u00e5 en s\u00e4llan bes\u00f6kande turist. Serberna vill fram, och nu n\u00e4r Mladic \u00e4r gripen \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningarna st\u00f6rre \u00e4n n\u00e5gonsin.<\/p>\n
P\u00e5 en solig, men l\u00e4tt kylig innerg\u00e5rd p\u00e5 Back\u00e5kra var st\u00e4mningen god. M\u00e5nga var det som h\u00f6rt Maria p\u00e5 radions P1, och h\u00e4r fick de se henne sj\u00e4lv n\u00e4r hon tog oss och serberna vidare mot ett nytt Europa.<\/p>\n
Margareta Svensson\u00a0<\/p><\/div>\n
Sydafrika idag<\/strong><\/h3>\nDet har nu g\u00e5tt 21 \u00e5r sedan Nelson Mandela sl\u00e4pptes fri fr\u00e5n sin f\u00e5ngenskap p\u00e5 Robben Island. 28 \u00e5r i f\u00e4ngelset innan allt f\u00f6r\u00e4ndrades i det rasistiska och inneslutna Sydafrika. F.W de Klerk och andra s\u00e5g ins\u00e5g att tiden var inne f\u00f6r en ny tid, en tid av frihet och framtidsanda i Sydafrika, ist\u00e4llet f\u00f6r djupa konflikter och utl\u00e4ndska bojkotter. Framtidshoppet var stort d\u00e5, men verkligheten kom ikapp allt eftersom under 90-talet. De stora talens tid var f\u00f6rbi, liksom de svajande flaggorna och hurraropen. Den tuffa verkligheten fanns d\u00e4r, och kom inte att flytta p\u00e5 sig i f\u00f6rsta taget. Berg flyttades i och med apartheids fall, men bergen var ocks\u00e5 betydligt h\u00f6gre \u00e4n n\u00e5gon trott. Djup fattigdom och h\u00f6g kriminalitet var bara n\u00e5gra dystra fakta. AIDS-epidemins spridning i landet var ett annat. Det hj\u00e4lpte inte att ANC vann val efter val, verkligheten var d\u00e4r och den var sv\u00e5r att hantera efter \u00e5r av konflikter och ras\u00e5tskillnadspolitik.<\/p>\n
Hur \u00e4r tillst\u00e5ndet i dagens Sydafrika? Hur ser folk p\u00e5 framtiden? Vad betydde fotbolls-VM i landet 2010? SR:s korrespondent Margareta Svensson bodde i Sydafrika under n\u00e5gra \u00e5r och s\u00e5g verkligheten. Medan regnet slog p\u00e5 Back\u00e5kras tak satt \u00e5h\u00f6rarna inne och lyssnade till bilder fr\u00e5n Sydafrika.<\/p>\n
Margareta Svensson gav bilden av ett land som fortfarande dras med stora problem, men d\u00e4r en framtidstro trots allt finns. \u00c4ven om situationen i Soweto och andra k\u00e5kst\u00e4der fortfarande \u00e4r bedr\u00f6vligt med bost\u00e4der i pl\u00e5tskjul utan el, s\u00e5 \u00e4r framstegen i landet tydliga. F\u00f6retagsamheten \u00e4r bra, j\u00e4mst\u00e4lldheten \u00e4r p\u00e5 frammarsch och konsten och kulturen frodas. M\u00e5nga nya f\u00f6rfattare har kommit fram som skriver om livet och mentaliteten i k\u00e5kst\u00e4derna. En annan tydlig f\u00f6r\u00e4ndring i Sydafrika g\u00e4ller AIDS, som ju l\u00e4nge f\u00f6rnekades av bl.a president Mbeki, men d\u00e4r nu bromsmediciner delas ut till de drabbade.<\/p>\n
”Alla diskuterar politik”, sade Margareta Svensson f\u00f6r att betona att landet trots sina problem \u00e4r p\u00e5 r\u00e4tt sp\u00e5r. Pratar folk mycket politik \u00f6kar ju ocks\u00e5 engagemanget och trycket mot de styrande. En sak som dock \u00e4r negativ med att ANC alltid vinner valen, \u00e4r att folket inte protesterar som de kanske borde. ”ANC styr ju”, tycks inst\u00e4llningen vara. Man litar helt enkelt p\u00e5 ANC, p\u00e5 gott och ont. En debatt f\u00f6rs om att f\u00e5 in svarta i styrelser, men processen \u00e4r tr\u00f6g.<\/p>\n
Hur var det d\u00e5 med fotbolls-VM, som h\u00f6lls i Sydafrika sommaren 2010, gav det n\u00e5gon effekt p\u00e5 landet Sydafrika? Margareta Svensson menar att effekten var tydligt positiv. Man samlades kring arrangemanget och man blev en nation tillsammans, n\u00e5got som man kanske inte k\u00e4nt under dessa trots allt turbulenta 20 \u00e5r. Sammanfattningsvis betonade Svensson att de positiva stegen i Sydafrika \u00e4r fler \u00e4n de negativa, men att det finns ”anledning att k\u00e4nna viss oro” inf\u00f6r framtiden.<\/p>\n
Trots regnet gick folk fr\u00e5n denna f\u00f6rel\u00e4sning med l\u00e4tta steg. Framtiden f\u00f6r Sydafrika tycks hoppfull. Att kulturen \u00e4r kreativ \u00e4r grunden f\u00f6r ett samh\u00e4lle p\u00e5 frammarsch.<\/p>\n
<\/p>\n
Arvet efter Dag Hammarskj\u00f6ld<\/strong><\/h3>\nN\u00e4r Dag Hammarskj\u00f6ld blev utn\u00e4mnd till FN:s generalsekreterare 1953 levde \u00e4nnu Dags far, Hjalmar Hammarskj\u00f6ld, men l\u00e5g p\u00e5 sitt yttersta p\u00e5 ett sjukhem. Innan Dag svarade ja till erbjudandet om att bli FN:s generalsekreterare ville han prata med sin far. Arvet fr\u00e5n fadern fanns d\u00e4r tydligt. Liksom sin far var Dag jurist och folkr\u00e4ttsexpert, och liksom sin far hade Dag suttit i en svensk regering. Men Hjalmar Hammarskj\u00f6ld hade varit statsminister, och suttit i Svenska akademin, men sonen Dag hade nu n\u00e5tt den h\u00f6gsta av alla internationella uppdrag, generalsekreterare i FN. Dags bildning, patos och sj\u00e4lvk\u00e4nsla var ocks\u00e5 ett arv efter fadern . Det gav en stabil grund att st\u00e5 p\u00e5. En grund som var s\u00e5 fast att inte ens Eisenhower eller Chrustjov kunde rucka p\u00e5 den. Vid f\u00f6rs\u00f6k att p\u00e5verka Dag h\u00e4nvisade han alltid till FN-stadgan, och det var detta som gjorde att Dag Hammarskj\u00f6ld var s\u00e5 h\u00f6gaktad, att han inte gick p\u00e5 stormakternas v\u00e4g utan p\u00e5 sin egen v\u00e4g.<\/p>\n
Kerstin Wikner, docent i historia, gav \u00e5h\u00f6rarna en gedigen sammanfattning av Dags liv och g\u00e4rningar, men framf\u00f6rallt gav hon bilden av arvet efter Dag Hammarskj\u00f6ld.<\/p>\n
Dag Hammarskj\u00f6ld var \u00f6dmjuk inf\u00f6r sin stora uppgift. ”Jag vill till FN, skr\u00e4md men \u00e4nd\u00e5 lockad”, skrev Dag. Han f\u00f6rsta tid handlade mycket om att organisera om FN, som ju var en ganska ny organisation. Efterhand blev Hammarskj\u00f6ld mer aktiv ut\u00e5t, och s\u00e5g bl.a till att FN fick sin f\u00f6rsta fredsstyrka i Suez 1956. Dags mer aktiva roll oroade stormakterna, som ju hellre s\u00e5g en svag generalsekreterare som sin motpart. I Afrika var problemen tydliga. Avkoloniseringen var i full g\u00e5ng, och stormakterna s\u00e5g en chans att roffa \u00e5t sig en del av bytet. St\u00f6rst kaos r\u00e5dde i Belgiska Kongo, som blivit sj\u00e4lvst\u00e4ndigt 1960. Dag och FN ville h\u00e5lla ihop Kongo, men andra intressen drog \u00e5t andra h\u00e5ll. Dags bes\u00f6k i Kongo och Afrika var m\u00e5nga. Utbrytarrepubliken Katanga var av speciellt intresse eftersom ju Hammarskj\u00f6ld och FN ville h\u00e5lla Kongo enat. Det var under ett planerat bes\u00f6k till just Katanga som olyckan intr\u00e4ffade. Under en inflygning till flygplatsen i Ndola i d\u00e5varande Nordrhodesia st\u00f6rtade planet med Dag Hammarskj\u00f6ld. V\u00e4rlden var i chock och sorg. Det var den 18 september 1961.<\/p>\n
Vilka \u00e4r d\u00e5 Hammarskj\u00f6lds arv till FN? Kerstin Wikner ser bl.a FN:s styrka att ta plats i v\u00e4rldspolitiken som ett tydligt arv efter Hammarskj\u00f6ld. Att man trots motv\u00e4rn fr\u00e5n stormakterna och allm\u00e4nna konflikter forts\u00e4tter of\u00f6rtrutet med sin linje. Ett annat arv som Wikner ser \u00e4r den sunda politiska etik som finns, att vara uth\u00e5llig i f\u00f6rhandlingar och alltid v\u00e4rna humanismen. Kerstin Wikner ser ocks\u00e5 likheter mellan Dag Hammarskj\u00f6ld och den nuvarande generalsekreteraren Ban-Ki Mon. B\u00e5da var ok\u00e4nda vid tills\u00e4ttningen, men profilerade sig sen alltmer.<\/p>\n
Dag Hammarskj\u00f6ld var en generalsekreterare av rang. Vad hade han kunnat uppn\u00e5 om han suttit tiden ut? Ingen vet, men v\u00e4rlden gick miste om n\u00e5got stort den d\u00e4r natten i september 1961.<\/p>\n
<\/p>\n
Algeriets v\u00e4g under den arabiska v\u00e5ren<\/strong><\/h3>\nBilden av Algeriet i medierna har l\u00e4nge varit det f\u00f6r\u00f6dda landet med ursprung i ett blodigt och hatfullt inb\u00f6rdeskrig p\u00e5 1990-talet. 1992 vann det muslimska partiet FIS valet, men innan man ens hunnit tilltr\u00e4da tog milit\u00e4ren \u00f6ver och annullerade valresultatet. F\u00f6ljden blev ett inb\u00f6rdeskrig d\u00e4r massaker p\u00e5 civila lyftes upp i tidningar och p\u00e5 TV hemma hos oss. Blodbaden i Algeriet, Jugoslavien och Rwanda stod f\u00f6r bilden av hat och blodbad under tidigt 90-tal. N\u00e4r v\u00e4l massakrerna och kriget d\u00e4mpades upph\u00f6rde mediers intresse, som brukligt. En stabil utveckling i Algeriet tog vid, men hur stabil? Hur p\u00e5verkas Algeriet av revolutionerna i Egypten och Libyen? Finns det n\u00e5gra gryende frihetsdr\u00f6mmar i det gl\u00f6mda Algeriet? Sveriges ambassad\u00f6r i landet, Eva Emn\u00e9us, gav oss svaren.<\/p>\n
P\u00e5 denna sista dag i f\u00f6rel\u00e4sningsserien stod regnet som sp\u00f6n i backen, men d\u00e4rinne r\u00e5dde det v\u00e5r, en arabisk v\u00e5r. Emne\u00fas ber\u00e4ttade engagerat om Algeriets v\u00e4g under den arabiska v\u00e5ren. Medan grannl\u00e4nderna Tunisien, Libyen och Egypten drogs med av folkets vrede och revolution stod Algeriet still. Hon ser tydliga f\u00f6rklaringar i framf\u00f6rallt en stabil och bra ekonomi, men ocks\u00e5 i en intensiv pressdebatt kring Algeriet sj\u00e4lv och v\u00e4rlden i \u00f6vrigt. Algeriets press \u00e4r den friaste i Nordafrika och Mellan\u00f6stern. En stabil ekonomi och en hyfsat fri debatt skapar inga revolutioner. En betydlig mer dyster f\u00f6rklaring till Algeriets fredliga v\u00e4g, som Eva Emene\u00fas lyfter fram, \u00e4r det blodiga inb\u00f6rdeskriget som drabbade landet under 90-talet. Folk har fortfarande stora trauman fr\u00e5n detta krig som tog 150\u00a0000 m\u00e4nniskors liv. En f\u00f6rsoning har inletts p\u00e5 2000-talet med amnesti f\u00f6r vissa f\u00f6r\u00f6vare, men alla kan inte acceptera att leva sida vid sida med de som m\u00f6rdat och sk\u00e4ndat. En uppskakande revolution som \u00e5ter kunde f\u00f6rt landet in i inb\u00f6rdeskrig vill ingen ha. Man lever fortfarande i hemska minnen fr\u00e5n det tidigare inb\u00f6rdeskriget.<\/p>\n
Hur \u00e4r d\u00e5 relationen till Algeriets tidigare kolonialmakt Frankrike? Emne\u00fas ber\u00e4ttar om den hat-k\u00e4rlek som fortfarande finns mellan Frankrike och Algeriet. Fransm\u00e4n bodde kvar efter frig\u00f6relsen och skapade en halvt priviligierad klass, medan ungdomar \u00e5kte och \u00e5ker till Frankrike f\u00f6r arbete och studier. L\u00e4nderna \u00e4r fortfarande sammanfl\u00e4tande vare sig de vill eller inte. Problem som finns d\u00e4r gnagande i relationen \u00e4r ouppklarade mord p\u00e5 franska munkar p\u00e5 90-talet och ers\u00e4ttningskrav r\u00f6rande de franska k\u00e4rnvapenproven som genomf\u00f6rts i Algeriet. Den svenska ambassad\u00f6ren \u00e4r dock positiv till den framtida relationen Frankrike\/Algeriet och allm\u00e4nt landets framtid. 2012 \u00e4r det 50-\u00e5rsminne av Algeriets sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fr\u00e5n Frankrike, och med tanke p\u00e5 den arabiska v\u00e5ren har varken den algeriska eller franska ledningen n\u00e5got som helst intresse av att st\u00f6ra minnet och framtiden. Eva Emne\u00fas ser den goda ekonomin som den st\u00f6rsta grunden f\u00f6r en bra framtid f\u00f6r det \u00e4nnu ganska bortgl\u00f6mda Algeriet.<\/p>\n
Ulf Helgesson<\/strong><\/p>\nYstad-\u00d6sterlen FN-f\u00f6rening<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Back\u00e5kradagarna till Dag Hammarskj\u00f6lds minne 2011 Back\u00e5kradagarna 2011 \u00c5rets Back\u00e5kradagar hade en alldeles speciell pr\u00e4gel. Av de fem f\u00f6rel\u00e4sningarna handlade…<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"templates\/template-sub.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"class_list":["post-45","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=45"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45\/revisions\/52"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=45"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Margareta Svensson\u00a0<\/p><\/div>\n
Sydafrika idag<\/strong><\/h3>\nDet har nu g\u00e5tt 21 \u00e5r sedan Nelson Mandela sl\u00e4pptes fri fr\u00e5n sin f\u00e5ngenskap p\u00e5 Robben Island. 28 \u00e5r i f\u00e4ngelset innan allt f\u00f6r\u00e4ndrades i det rasistiska och inneslutna Sydafrika. F.W de Klerk och andra s\u00e5g ins\u00e5g att tiden var inne f\u00f6r en ny tid, en tid av frihet och framtidsanda i Sydafrika, ist\u00e4llet f\u00f6r djupa konflikter och utl\u00e4ndska bojkotter. Framtidshoppet var stort d\u00e5, men verkligheten kom ikapp allt eftersom under 90-talet. De stora talens tid var f\u00f6rbi, liksom de svajande flaggorna och hurraropen. Den tuffa verkligheten fanns d\u00e4r, och kom inte att flytta p\u00e5 sig i f\u00f6rsta taget. Berg flyttades i och med apartheids fall, men bergen var ocks\u00e5 betydligt h\u00f6gre \u00e4n n\u00e5gon trott. Djup fattigdom och h\u00f6g kriminalitet var bara n\u00e5gra dystra fakta. AIDS-epidemins spridning i landet var ett annat. Det hj\u00e4lpte inte att ANC vann val efter val, verkligheten var d\u00e4r och den var sv\u00e5r att hantera efter \u00e5r av konflikter och ras\u00e5tskillnadspolitik.<\/p>\n
Hur \u00e4r tillst\u00e5ndet i dagens Sydafrika? Hur ser folk p\u00e5 framtiden? Vad betydde fotbolls-VM i landet 2010? SR:s korrespondent Margareta Svensson bodde i Sydafrika under n\u00e5gra \u00e5r och s\u00e5g verkligheten. Medan regnet slog p\u00e5 Back\u00e5kras tak satt \u00e5h\u00f6rarna inne och lyssnade till bilder fr\u00e5n Sydafrika.<\/p>\n
Margareta Svensson gav bilden av ett land som fortfarande dras med stora problem, men d\u00e4r en framtidstro trots allt finns. \u00c4ven om situationen i Soweto och andra k\u00e5kst\u00e4der fortfarande \u00e4r bedr\u00f6vligt med bost\u00e4der i pl\u00e5tskjul utan el, s\u00e5 \u00e4r framstegen i landet tydliga. F\u00f6retagsamheten \u00e4r bra, j\u00e4mst\u00e4lldheten \u00e4r p\u00e5 frammarsch och konsten och kulturen frodas. M\u00e5nga nya f\u00f6rfattare har kommit fram som skriver om livet och mentaliteten i k\u00e5kst\u00e4derna. En annan tydlig f\u00f6r\u00e4ndring i Sydafrika g\u00e4ller AIDS, som ju l\u00e4nge f\u00f6rnekades av bl.a president Mbeki, men d\u00e4r nu bromsmediciner delas ut till de drabbade.<\/p>\n
”Alla diskuterar politik”, sade Margareta Svensson f\u00f6r att betona att landet trots sina problem \u00e4r p\u00e5 r\u00e4tt sp\u00e5r. Pratar folk mycket politik \u00f6kar ju ocks\u00e5 engagemanget och trycket mot de styrande. En sak som dock \u00e4r negativ med att ANC alltid vinner valen, \u00e4r att folket inte protesterar som de kanske borde. ”ANC styr ju”, tycks inst\u00e4llningen vara. Man litar helt enkelt p\u00e5 ANC, p\u00e5 gott och ont. En debatt f\u00f6rs om att f\u00e5 in svarta i styrelser, men processen \u00e4r tr\u00f6g.<\/p>\n
Hur var det d\u00e5 med fotbolls-VM, som h\u00f6lls i Sydafrika sommaren 2010, gav det n\u00e5gon effekt p\u00e5 landet Sydafrika? Margareta Svensson menar att effekten var tydligt positiv. Man samlades kring arrangemanget och man blev en nation tillsammans, n\u00e5got som man kanske inte k\u00e4nt under dessa trots allt turbulenta 20 \u00e5r. Sammanfattningsvis betonade Svensson att de positiva stegen i Sydafrika \u00e4r fler \u00e4n de negativa, men att det finns ”anledning att k\u00e4nna viss oro” inf\u00f6r framtiden.<\/p>\n
Trots regnet gick folk fr\u00e5n denna f\u00f6rel\u00e4sning med l\u00e4tta steg. Framtiden f\u00f6r Sydafrika tycks hoppfull. Att kulturen \u00e4r kreativ \u00e4r grunden f\u00f6r ett samh\u00e4lle p\u00e5 frammarsch.<\/p>\n
<\/p>\n
Arvet efter Dag Hammarskj\u00f6ld<\/strong><\/h3>\nN\u00e4r Dag Hammarskj\u00f6ld blev utn\u00e4mnd till FN:s generalsekreterare 1953 levde \u00e4nnu Dags far, Hjalmar Hammarskj\u00f6ld, men l\u00e5g p\u00e5 sitt yttersta p\u00e5 ett sjukhem. Innan Dag svarade ja till erbjudandet om att bli FN:s generalsekreterare ville han prata med sin far. Arvet fr\u00e5n fadern fanns d\u00e4r tydligt. Liksom sin far var Dag jurist och folkr\u00e4ttsexpert, och liksom sin far hade Dag suttit i en svensk regering. Men Hjalmar Hammarskj\u00f6ld hade varit statsminister, och suttit i Svenska akademin, men sonen Dag hade nu n\u00e5tt den h\u00f6gsta av alla internationella uppdrag, generalsekreterare i FN. Dags bildning, patos och sj\u00e4lvk\u00e4nsla var ocks\u00e5 ett arv efter fadern . Det gav en stabil grund att st\u00e5 p\u00e5. En grund som var s\u00e5 fast att inte ens Eisenhower eller Chrustjov kunde rucka p\u00e5 den. Vid f\u00f6rs\u00f6k att p\u00e5verka Dag h\u00e4nvisade han alltid till FN-stadgan, och det var detta som gjorde att Dag Hammarskj\u00f6ld var s\u00e5 h\u00f6gaktad, att han inte gick p\u00e5 stormakternas v\u00e4g utan p\u00e5 sin egen v\u00e4g.<\/p>\n
Kerstin Wikner, docent i historia, gav \u00e5h\u00f6rarna en gedigen sammanfattning av Dags liv och g\u00e4rningar, men framf\u00f6rallt gav hon bilden av arvet efter Dag Hammarskj\u00f6ld.<\/p>\n
Dag Hammarskj\u00f6ld var \u00f6dmjuk inf\u00f6r sin stora uppgift. ”Jag vill till FN, skr\u00e4md men \u00e4nd\u00e5 lockad”, skrev Dag. Han f\u00f6rsta tid handlade mycket om att organisera om FN, som ju var en ganska ny organisation. Efterhand blev Hammarskj\u00f6ld mer aktiv ut\u00e5t, och s\u00e5g bl.a till att FN fick sin f\u00f6rsta fredsstyrka i Suez 1956. Dags mer aktiva roll oroade stormakterna, som ju hellre s\u00e5g en svag generalsekreterare som sin motpart. I Afrika var problemen tydliga. Avkoloniseringen var i full g\u00e5ng, och stormakterna s\u00e5g en chans att roffa \u00e5t sig en del av bytet. St\u00f6rst kaos r\u00e5dde i Belgiska Kongo, som blivit sj\u00e4lvst\u00e4ndigt 1960. Dag och FN ville h\u00e5lla ihop Kongo, men andra intressen drog \u00e5t andra h\u00e5ll. Dags bes\u00f6k i Kongo och Afrika var m\u00e5nga. Utbrytarrepubliken Katanga var av speciellt intresse eftersom ju Hammarskj\u00f6ld och FN ville h\u00e5lla Kongo enat. Det var under ett planerat bes\u00f6k till just Katanga som olyckan intr\u00e4ffade. Under en inflygning till flygplatsen i Ndola i d\u00e5varande Nordrhodesia st\u00f6rtade planet med Dag Hammarskj\u00f6ld. V\u00e4rlden var i chock och sorg. Det var den 18 september 1961.<\/p>\n
Vilka \u00e4r d\u00e5 Hammarskj\u00f6lds arv till FN? Kerstin Wikner ser bl.a FN:s styrka att ta plats i v\u00e4rldspolitiken som ett tydligt arv efter Hammarskj\u00f6ld. Att man trots motv\u00e4rn fr\u00e5n stormakterna och allm\u00e4nna konflikter forts\u00e4tter of\u00f6rtrutet med sin linje. Ett annat arv som Wikner ser \u00e4r den sunda politiska etik som finns, att vara uth\u00e5llig i f\u00f6rhandlingar och alltid v\u00e4rna humanismen. Kerstin Wikner ser ocks\u00e5 likheter mellan Dag Hammarskj\u00f6ld och den nuvarande generalsekreteraren Ban-Ki Mon. B\u00e5da var ok\u00e4nda vid tills\u00e4ttningen, men profilerade sig sen alltmer.<\/p>\n
Dag Hammarskj\u00f6ld var en generalsekreterare av rang. Vad hade han kunnat uppn\u00e5 om han suttit tiden ut? Ingen vet, men v\u00e4rlden gick miste om n\u00e5got stort den d\u00e4r natten i september 1961.<\/p>\n
<\/p>\n
Algeriets v\u00e4g under den arabiska v\u00e5ren<\/strong><\/h3>\nBilden av Algeriet i medierna har l\u00e4nge varit det f\u00f6r\u00f6dda landet med ursprung i ett blodigt och hatfullt inb\u00f6rdeskrig p\u00e5 1990-talet. 1992 vann det muslimska partiet FIS valet, men innan man ens hunnit tilltr\u00e4da tog milit\u00e4ren \u00f6ver och annullerade valresultatet. F\u00f6ljden blev ett inb\u00f6rdeskrig d\u00e4r massaker p\u00e5 civila lyftes upp i tidningar och p\u00e5 TV hemma hos oss. Blodbaden i Algeriet, Jugoslavien och Rwanda stod f\u00f6r bilden av hat och blodbad under tidigt 90-tal. N\u00e4r v\u00e4l massakrerna och kriget d\u00e4mpades upph\u00f6rde mediers intresse, som brukligt. En stabil utveckling i Algeriet tog vid, men hur stabil? Hur p\u00e5verkas Algeriet av revolutionerna i Egypten och Libyen? Finns det n\u00e5gra gryende frihetsdr\u00f6mmar i det gl\u00f6mda Algeriet? Sveriges ambassad\u00f6r i landet, Eva Emn\u00e9us, gav oss svaren.<\/p>\n
P\u00e5 denna sista dag i f\u00f6rel\u00e4sningsserien stod regnet som sp\u00f6n i backen, men d\u00e4rinne r\u00e5dde det v\u00e5r, en arabisk v\u00e5r. Emne\u00fas ber\u00e4ttade engagerat om Algeriets v\u00e4g under den arabiska v\u00e5ren. Medan grannl\u00e4nderna Tunisien, Libyen och Egypten drogs med av folkets vrede och revolution stod Algeriet still. Hon ser tydliga f\u00f6rklaringar i framf\u00f6rallt en stabil och bra ekonomi, men ocks\u00e5 i en intensiv pressdebatt kring Algeriet sj\u00e4lv och v\u00e4rlden i \u00f6vrigt. Algeriets press \u00e4r den friaste i Nordafrika och Mellan\u00f6stern. En stabil ekonomi och en hyfsat fri debatt skapar inga revolutioner. En betydlig mer dyster f\u00f6rklaring till Algeriets fredliga v\u00e4g, som Eva Emene\u00fas lyfter fram, \u00e4r det blodiga inb\u00f6rdeskriget som drabbade landet under 90-talet. Folk har fortfarande stora trauman fr\u00e5n detta krig som tog 150\u00a0000 m\u00e4nniskors liv. En f\u00f6rsoning har inletts p\u00e5 2000-talet med amnesti f\u00f6r vissa f\u00f6r\u00f6vare, men alla kan inte acceptera att leva sida vid sida med de som m\u00f6rdat och sk\u00e4ndat. En uppskakande revolution som \u00e5ter kunde f\u00f6rt landet in i inb\u00f6rdeskrig vill ingen ha. Man lever fortfarande i hemska minnen fr\u00e5n det tidigare inb\u00f6rdeskriget.<\/p>\n
Hur \u00e4r d\u00e5 relationen till Algeriets tidigare kolonialmakt Frankrike? Emne\u00fas ber\u00e4ttar om den hat-k\u00e4rlek som fortfarande finns mellan Frankrike och Algeriet. Fransm\u00e4n bodde kvar efter frig\u00f6relsen och skapade en halvt priviligierad klass, medan ungdomar \u00e5kte och \u00e5ker till Frankrike f\u00f6r arbete och studier. L\u00e4nderna \u00e4r fortfarande sammanfl\u00e4tande vare sig de vill eller inte. Problem som finns d\u00e4r gnagande i relationen \u00e4r ouppklarade mord p\u00e5 franska munkar p\u00e5 90-talet och ers\u00e4ttningskrav r\u00f6rande de franska k\u00e4rnvapenproven som genomf\u00f6rts i Algeriet. Den svenska ambassad\u00f6ren \u00e4r dock positiv till den framtida relationen Frankrike\/Algeriet och allm\u00e4nt landets framtid. 2012 \u00e4r det 50-\u00e5rsminne av Algeriets sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fr\u00e5n Frankrike, och med tanke p\u00e5 den arabiska v\u00e5ren har varken den algeriska eller franska ledningen n\u00e5got som helst intresse av att st\u00f6ra minnet och framtiden. Eva Emne\u00fas ser den goda ekonomin som den st\u00f6rsta grunden f\u00f6r en bra framtid f\u00f6r det \u00e4nnu ganska bortgl\u00f6mda Algeriet.<\/p>\n
Ulf Helgesson<\/strong><\/p>\nYstad-\u00d6sterlen FN-f\u00f6rening<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Back\u00e5kradagarna till Dag Hammarskj\u00f6lds minne 2011 Back\u00e5kradagarna 2011 \u00c5rets Back\u00e5kradagar hade en alldeles speciell pr\u00e4gel. Av de fem f\u00f6rel\u00e4sningarna handlade…<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"templates\/template-sub.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"class_list":["post-45","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=45"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45\/revisions\/52"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=45"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
<\/p>\nN\u00e4r Dag Hammarskj\u00f6ld blev utn\u00e4mnd till FN:s generalsekreterare 1953 levde \u00e4nnu Dags far, Hjalmar Hammarskj\u00f6ld, men l\u00e5g p\u00e5 sitt yttersta p\u00e5 ett sjukhem. Innan Dag svarade ja till erbjudandet om att bli FN:s generalsekreterare ville han prata med sin far. Arvet fr\u00e5n fadern fanns d\u00e4r tydligt. Liksom sin far var Dag jurist och folkr\u00e4ttsexpert, och liksom sin far hade Dag suttit i en svensk regering. Men Hjalmar Hammarskj\u00f6ld hade varit statsminister, och suttit i Svenska akademin, men sonen Dag hade nu n\u00e5tt den h\u00f6gsta av alla internationella uppdrag, generalsekreterare i FN. Dags bildning, patos och sj\u00e4lvk\u00e4nsla var ocks\u00e5 ett arv efter fadern . Det gav en stabil grund att st\u00e5 p\u00e5. En grund som var s\u00e5 fast att inte ens Eisenhower eller Chrustjov kunde rucka p\u00e5 den. Vid f\u00f6rs\u00f6k att p\u00e5verka Dag h\u00e4nvisade han alltid till FN-stadgan, och det var detta som gjorde att Dag Hammarskj\u00f6ld var s\u00e5 h\u00f6gaktad, att han inte gick p\u00e5 stormakternas v\u00e4g utan p\u00e5 sin egen v\u00e4g.<\/p>\n
Kerstin Wikner, docent i historia, gav \u00e5h\u00f6rarna en gedigen sammanfattning av Dags liv och g\u00e4rningar, men framf\u00f6rallt gav hon bilden av arvet efter Dag Hammarskj\u00f6ld.<\/p>\n
Dag Hammarskj\u00f6ld var \u00f6dmjuk inf\u00f6r sin stora uppgift. ”Jag vill till FN, skr\u00e4md men \u00e4nd\u00e5 lockad”, skrev Dag. Han f\u00f6rsta tid handlade mycket om att organisera om FN, som ju var en ganska ny organisation. Efterhand blev Hammarskj\u00f6ld mer aktiv ut\u00e5t, och s\u00e5g bl.a till att FN fick sin f\u00f6rsta fredsstyrka i Suez 1956. Dags mer aktiva roll oroade stormakterna, som ju hellre s\u00e5g en svag generalsekreterare som sin motpart. I Afrika var problemen tydliga. Avkoloniseringen var i full g\u00e5ng, och stormakterna s\u00e5g en chans att roffa \u00e5t sig en del av bytet. St\u00f6rst kaos r\u00e5dde i Belgiska Kongo, som blivit sj\u00e4lvst\u00e4ndigt 1960. Dag och FN ville h\u00e5lla ihop Kongo, men andra intressen drog \u00e5t andra h\u00e5ll. Dags bes\u00f6k i Kongo och Afrika var m\u00e5nga. Utbrytarrepubliken Katanga var av speciellt intresse eftersom ju Hammarskj\u00f6ld och FN ville h\u00e5lla Kongo enat. Det var under ett planerat bes\u00f6k till just Katanga som olyckan intr\u00e4ffade. Under en inflygning till flygplatsen i Ndola i d\u00e5varande Nordrhodesia st\u00f6rtade planet med Dag Hammarskj\u00f6ld. V\u00e4rlden var i chock och sorg. Det var den 18 september 1961.<\/p>\n
Vilka \u00e4r d\u00e5 Hammarskj\u00f6lds arv till FN? Kerstin Wikner ser bl.a FN:s styrka att ta plats i v\u00e4rldspolitiken som ett tydligt arv efter Hammarskj\u00f6ld. Att man trots motv\u00e4rn fr\u00e5n stormakterna och allm\u00e4nna konflikter forts\u00e4tter of\u00f6rtrutet med sin linje. Ett annat arv som Wikner ser \u00e4r den sunda politiska etik som finns, att vara uth\u00e5llig i f\u00f6rhandlingar och alltid v\u00e4rna humanismen. Kerstin Wikner ser ocks\u00e5 likheter mellan Dag Hammarskj\u00f6ld och den nuvarande generalsekreteraren Ban-Ki Mon. B\u00e5da var ok\u00e4nda vid tills\u00e4ttningen, men profilerade sig sen alltmer.<\/p>\n
Dag Hammarskj\u00f6ld var en generalsekreterare av rang. Vad hade han kunnat uppn\u00e5 om han suttit tiden ut? Ingen vet, men v\u00e4rlden gick miste om n\u00e5got stort den d\u00e4r natten i september 1961.<\/p>\n
<\/p>\n
Algeriets v\u00e4g under den arabiska v\u00e5ren<\/strong><\/h3>\nBilden av Algeriet i medierna har l\u00e4nge varit det f\u00f6r\u00f6dda landet med ursprung i ett blodigt och hatfullt inb\u00f6rdeskrig p\u00e5 1990-talet. 1992 vann det muslimska partiet FIS valet, men innan man ens hunnit tilltr\u00e4da tog milit\u00e4ren \u00f6ver och annullerade valresultatet. F\u00f6ljden blev ett inb\u00f6rdeskrig d\u00e4r massaker p\u00e5 civila lyftes upp i tidningar och p\u00e5 TV hemma hos oss. Blodbaden i Algeriet, Jugoslavien och Rwanda stod f\u00f6r bilden av hat och blodbad under tidigt 90-tal. N\u00e4r v\u00e4l massakrerna och kriget d\u00e4mpades upph\u00f6rde mediers intresse, som brukligt. En stabil utveckling i Algeriet tog vid, men hur stabil? Hur p\u00e5verkas Algeriet av revolutionerna i Egypten och Libyen? Finns det n\u00e5gra gryende frihetsdr\u00f6mmar i det gl\u00f6mda Algeriet? Sveriges ambassad\u00f6r i landet, Eva Emn\u00e9us, gav oss svaren.<\/p>\n
P\u00e5 denna sista dag i f\u00f6rel\u00e4sningsserien stod regnet som sp\u00f6n i backen, men d\u00e4rinne r\u00e5dde det v\u00e5r, en arabisk v\u00e5r. Emne\u00fas ber\u00e4ttade engagerat om Algeriets v\u00e4g under den arabiska v\u00e5ren. Medan grannl\u00e4nderna Tunisien, Libyen och Egypten drogs med av folkets vrede och revolution stod Algeriet still. Hon ser tydliga f\u00f6rklaringar i framf\u00f6rallt en stabil och bra ekonomi, men ocks\u00e5 i en intensiv pressdebatt kring Algeriet sj\u00e4lv och v\u00e4rlden i \u00f6vrigt. Algeriets press \u00e4r den friaste i Nordafrika och Mellan\u00f6stern. En stabil ekonomi och en hyfsat fri debatt skapar inga revolutioner. En betydlig mer dyster f\u00f6rklaring till Algeriets fredliga v\u00e4g, som Eva Emene\u00fas lyfter fram, \u00e4r det blodiga inb\u00f6rdeskriget som drabbade landet under 90-talet. Folk har fortfarande stora trauman fr\u00e5n detta krig som tog 150\u00a0000 m\u00e4nniskors liv. En f\u00f6rsoning har inletts p\u00e5 2000-talet med amnesti f\u00f6r vissa f\u00f6r\u00f6vare, men alla kan inte acceptera att leva sida vid sida med de som m\u00f6rdat och sk\u00e4ndat. En uppskakande revolution som \u00e5ter kunde f\u00f6rt landet in i inb\u00f6rdeskrig vill ingen ha. Man lever fortfarande i hemska minnen fr\u00e5n det tidigare inb\u00f6rdeskriget.<\/p>\n
Hur \u00e4r d\u00e5 relationen till Algeriets tidigare kolonialmakt Frankrike? Emne\u00fas ber\u00e4ttar om den hat-k\u00e4rlek som fortfarande finns mellan Frankrike och Algeriet. Fransm\u00e4n bodde kvar efter frig\u00f6relsen och skapade en halvt priviligierad klass, medan ungdomar \u00e5kte och \u00e5ker till Frankrike f\u00f6r arbete och studier. L\u00e4nderna \u00e4r fortfarande sammanfl\u00e4tande vare sig de vill eller inte. Problem som finns d\u00e4r gnagande i relationen \u00e4r ouppklarade mord p\u00e5 franska munkar p\u00e5 90-talet och ers\u00e4ttningskrav r\u00f6rande de franska k\u00e4rnvapenproven som genomf\u00f6rts i Algeriet. Den svenska ambassad\u00f6ren \u00e4r dock positiv till den framtida relationen Frankrike\/Algeriet och allm\u00e4nt landets framtid. 2012 \u00e4r det 50-\u00e5rsminne av Algeriets sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fr\u00e5n Frankrike, och med tanke p\u00e5 den arabiska v\u00e5ren har varken den algeriska eller franska ledningen n\u00e5got som helst intresse av att st\u00f6ra minnet och framtiden. Eva Emne\u00fas ser den goda ekonomin som den st\u00f6rsta grunden f\u00f6r en bra framtid f\u00f6r det \u00e4nnu ganska bortgl\u00f6mda Algeriet.<\/p>\n
Ulf Helgesson<\/strong><\/p>\nYstad-\u00d6sterlen FN-f\u00f6rening<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Back\u00e5kradagarna till Dag Hammarskj\u00f6lds minne 2011 Back\u00e5kradagarna 2011 \u00c5rets Back\u00e5kradagar hade en alldeles speciell pr\u00e4gel. Av de fem f\u00f6rel\u00e4sningarna handlade…<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"templates\/template-sub.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"class_list":["post-45","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=45"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45\/revisions\/52"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=45"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Ystad-\u00d6sterlen FN-f\u00f6rening<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Back\u00e5kradagarna till Dag Hammarskj\u00f6lds minne 2011 Back\u00e5kradagarna 2011 \u00c5rets Back\u00e5kradagar hade en alldeles speciell pr\u00e4gel. Av de fem f\u00f6rel\u00e4sningarna handlade…<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"templates\/template-sub.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"class_list":["post-45","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=45"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52,"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45\/revisions\/52"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fn.se\/ystad-osterlen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=45"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}