Covid-19 och tillgången till mat

Den pågående pandemin är den snabbast växande hälsokrisen på ett århundrade. Covid-19 har drabbat mänsklig utveckling världen över och slår extra hårt mot redan diskriminerade och utsatta grupper. Pandemin har påverkat arbetet hos FN:s livsmedelsorganisation, WFP, i flera olika avseenden. FN-organet levererar mat i nödsituationer och arbetar tillsammans med samhällen för att förbättra tillgången till näringsrik mat och förstärka beredskapen och motståndskraften hos dem. WFP är en av världens största humanitära organisationer.

Tre sätt Covid-19 drabbar tillgången till mat:

  • Tillgången till mat har begränsats. Reserestriktioner och begränsningar gällande den fria rörligheten av varor, karantänåtgärder och ekonomiska konsekvenser av pandemin, har fördjupat pandemins påverkan på tillgången till mat. Globala distributionskedjor har påverkats på ett sätt som inte tidigare skådats vilket medfört att leveranser har försenats och ibland har det blivit driftstopp.
  • Akut matbrist. Enligt beräkningar från WFP levde minst 271.8 miljoner människor under 2020 med akut matosäkerhet, eller var i direkt risk att få det. Personer i Mellanöstern, Asien och framförallt Latinamerika och Karibien är särskilt utsatta. I länder i Latinamerika och Karibien har hungern fyrdubblats och regionen genomgår den värsta lågkonjunkturen på 100 år. Sannolikt kommer arbetslöshet, löneförluster och minskade översändningar av pengar att öka förekomsten av hunger under 2021. Till följd av skolstängningar saknar 346 miljoner barn tillgång till skolmat.
  • Förhöjda matpriser. Den ekonomiska försämring som orsakats av Covid-19 har resulterat i negativa effekter på viktiga importer och lett till förhöjda matpriser. Det har särskilt varit fallet i östra och södra Afrika. De förhöjda matpriserna och personers reducerade inkomst till följd av den ekonomiska krisen, har lett till att personer som tidigare kunnat försörja sig själva nu lever med osäker tillgång till mat. Stadsinvånare har varit mer sårbara än personer på landsbygden, till följd av mer restriktiva åtgärder i städer än på landsbygden för att motverka smittspridning.

Tre sätt FN:s livsmedelsorganisation arbetar för att bemöta utmaningarna:

  • De har vidtagit åtgärder för att minska trängseln på platser där mat delas ut, vid butiker och banker genom att dela upp tillträdet till platserna, tillhandahålla dubbla leveranser, omkonstruera anläggningar för att möjliggöra social distansering, öka antalet platser där hjälp tillhandahålls och erbjuda hemleveranser. WFP har inrättat handtvättningsfaciliteter, utbildat samhällen om hur spridningen av Covid-19 kan förhindras, verkat för alternativ utan mänsklig kontakt beträffande biometriska kontroller och undersökningar av felnäring. WFP har även tillhandahållit material som symaskiner, för att deltagare i organets program ska kunna sy ansiktsmasker till sina samhällen.

  • De har anpassat sitt skolmatsprogram för att kunna tillhandahålla måltider även när skolor tvingades stänga. De har istället distribuerat skolmat som kan tas hem, och i de fall där de inte går har man delat ut kuponger att köpa mat för. Under 2020 fick 7 miljoner barn i 45 olika länder stöd. Under skolstängningar förhindrade WFP att mer än 12 miljoner barn skulle drabbas av felnäring genom att behandla dem. WFP stöttade även länder i deras arbete att anpassa sina skolmatsprogram och i deras analys av pandemins påverkan på skolmåltider och näringsintag.

  • De bad om bidrag från sina finansiärer i förväg för att kunna minska risken för störningar i distributionskedjor för tre månader framåt. Det medförde att vanliga matutdelningar inte påverkades av stängningar av gränser, transportförseningar och att ingen blev utan mat. För att säkerställa att dess program skulle kunna fortsätta, strävade WFP efter att anskaffa varor på lokala och regionala marknader, för att motverka möjliga förseningar orsakade av en inbromsning av takten på den globala transportmarknaden. Andelen mat som införskaffades i länder där WFP bedriver verksamhet ökade under första halvan av år 2020 med 17 procentenheter jämfört med motsvarande period år 2019.