Klimatsystemet \u00e4r aldrig i j\u00e4mvikt. Solen \u00e4r den motor som driver jordens klimatsystem.
\nOlika delar av jorden uppv\u00e4rms olika mycket varmed stora temperaturskillnader uppst\u00e5r.<\/p>\n
Klimatsystemet str\u00e4var alltid efter att utj\u00e4mna dessa skillnader genom olika system som t. ex.
\n\u2022 vindar
\n\u2022 havsstr\u00f6mmar
\n\u2022 h\u00f6gtryck
\n\u2022 l\u00e5gtryck<\/p>\n
Temperaturskiftningar p\u00e5 marken och i de l\u00e4gre luftlagren reagerar och f\u00f6r\u00e4ndras inom loppet av timmar och \u00e4r d\u00e4rmed sv\u00e5rf\u00f6ruts\u00e4gbara (interna variationer), medan klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna i andra delar som havsdjupen kan ta decennier f\u00f6r att anpassa sig till de yttre f\u00f6r\u00e4ndringarna och svarar f\u00f6r de storskaliga och fler\u00e5riga variationerna.
\nEn av de interna variationerna \u00e4r NAO, nordatlantiska oscillationen som svarar f\u00f6r \u00e5terkommande lufttryckskillnader mellan de nordliga och sydliga delarna av Atlanten.
\nEn annan \u00e4r ENSO, el Nino-southern oscillation som p\u00e5verkar de tropiska delarna av Stilla Havet.<\/p>\n
Yttre faktorer, naturliga s\u00e5v\u00e4l som icke naturliga, som p\u00e5verkar klimatet yttrar sig i de energim\u00e4ngder som n\u00e5r jordytan .<\/p>\n
Vid j\u00e4mvikt utstr\u00e5lar det lika mycket v\u00e4rme fr\u00e5n jordytan som den m\u00e4ngd solljus som n\u00e5r ytan.<\/p>\n
Vid f\u00f6rst\u00e4rkt instr\u00e5lad m\u00e4ngd solenergi, som vid solfl\u00e4ckar, och normal v\u00e4rmeutstr\u00e5lning fr\u00e5n jordytan uppst\u00e5r det obalans och klimatet blir varmare.<\/p>\n
J\u00e4mvikt uppn\u00e5s igen d\u00e5 utstr\u00e5lningen \u00f6kar i m\u00e4ngd.<\/p>\n
Jordens position i f\u00f6rh\u00e5llande till solen p\u00e5verkar ocks\u00e5 klimatet.<\/p>\n
Jordens bana runt solen \u00e4ndras till mer elliptisk var 100 000 \u00e5r och d\u00e4rmed p\u00e5verkas m\u00e4ngden solinstr\u00e5lning.<\/p>\n
Jordaxelns orientering som f\u00f6r\u00e4ndras var 20 000 \u00e5r och jordaxelns lutning som har en period p\u00e5 41 000 har ocks\u00e5 inflytande p\u00e5 solinstr\u00e5lningen och d\u00e4rmed klimatet.<\/p>\n
Flera processer, som t.ex. jordens aldebo, dvs. jordens f\u00f6rm\u00e5ga att reflektera ljuset kan f\u00f6rst\u00e4rka en m\u00e5ttlig klimatf\u00f6r\u00e4ndring.
\nS\u00e5 kan sn\u00f6 och is reflektera mera solljus, medan vegetation och \u00f6ppet vatten som \u00e4r m\u00f6rk till f\u00e4rgen reflekterar mindre och d\u00e4rmed p\u00e5verkar klimatet.<\/p>\n
Moln och luftf\u00f6roreningar utg\u00f6r en effektiv sp\u00e4rr mot v\u00e4rmeutstr\u00e5lningen och kan d\u00e4rmed bidra till varmare klimat, men de kan ocks\u00e5 verka avkylande p\u00e5 klimatet genom att \u00e5terreflektera (ljusa partiklar) solljuset ut i rymden innan det n\u00e5r jordytan.<\/p>\n
Partiklar som \u00e4r m\u00f6rka absorberar en del av ljuset och skickar det vidare till jordytan som v\u00e4rme och d\u00e4rmed bidrar till uppv\u00e4rmning.
\nDenna effekt \u00e4r mest m\u00e4rkbar \u00f6ver \u00f6ppna hav.<\/p>\n
Effekten \u00e4r mest m\u00e4rkbar i omr\u00e5den som \u00e4r is och sn\u00f6t\u00e4ckta eftersom dessa normalt normalt ha reflekterat n\u00e4stan hela m\u00e4ngden av solljuset.<\/p>\n
Luftens huvudsakliga best\u00e5ndsdelar, kv\u00e4vgas och syrgas utg\u00f6r inget st\u00f6rre hinder f\u00f6r inkommande solenergi eller den utg\u00e5ende v\u00e4rmeutstr\u00e5lningen.<\/p>\n
Andra partiklar som vatten\u00e5nga, koldioxid, metan och dikv\u00e4veoxid samt ozon som f\u00f6rekommer naturligt i atmosf\u00e4ren i mycket sm\u00e5 m\u00e4ngder ( vatten\u00e5nga 0.4%, \u00f6vriga gaser 0.04%) absorberar dock effektivt v\u00e4rmeutstr\u00e5lningen genom att g\u00f6ra den l\u00e4gre atmosf\u00e4ren sv\u00e5rgenomtr\u00e4nglig.<\/p>\n
Den absorberade v\u00e4rmen \u00e5terreflekteras tillbaka till jordytan men i olika riktningar till den ursprungliga riktningen \u2013 en temperaturf\u00f6rh\u00f6jning sker. Denna kallas f\u00f6r den naturliga v\u00e4xthuseffekten.<\/p>\n
Den m\u00e4nniskliga p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e4xthuseffekten kan ske redan med mycket l\u00e5ga utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser.<\/p>\n
Solen har bildats f\u00f6r n\u00e4stan fem miljarder \u00e5r sedan och har sedan dess vuxit i storlek och d\u00e4rmed har solljusets intensitet \u00f6kat.<\/p>\n
Den ursprungliga l\u00e5ga solintensiteten i jordens tidiga \u00e5r kompenserades av en kolossal v\u00e4xthuseffekt som berodde p\u00e5 h\u00f6ga halter av koldioxid, metan och ammoniak och f\u00f6rsumbara m\u00e4ngder syre.<\/p>\n
Sedan fotosyntesen uppkom f\u00f6r tre miljarder \u00e5r sedan har jordens atmosf\u00e4r m\u00e4rkbart f\u00f6r\u00e4ndrats .
\nKoldioxidhalterna b\u00f6rjade sjunka och syrehalterna steg som resultat av fotosyntesen och samtidig kompenserade denna effekt f\u00f6r den kraftigare solinstr\u00e5lningen.<\/p>\n
Under den senaste \u00e5rmiljarden har \u00e5terkommande varma och kalla perioder avl\u00f6st varandra med ca tv\u00e5 miljoner \u00e5rs mellanrum. Den n\u00e4st senaste nedisningen skedde under Permperioden f\u00f6r 300 miljoner \u00e5r sedan.<\/p>\n
Denna har ersatts av ett tropiskt klimat d\u00e5 \u00e4ven polartrakterna var fria fr\u00e5n is och sn\u00f6t\u00e4cket.<\/p>\n
F\u00f6r 40-50 miljoner \u00e5r sedan har temperaturen \u00e5ter b\u00f6rjat sjunka och nedisningen har b\u00f6rjat.<\/p>\n
Koldioxidinneh\u00e5llet har varierat i takt med dessa klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, det steg vid varma perioder till flera tusen ppm f\u00f6r att sjunka vid de kalla perioderna.<\/p>\n
Det \u00e4r dock inte koldioxidniv\u00e5erna som svarar sj\u00e4lva f\u00f6r dessa klimatf\u00f6r\u00e4ndringar.
\nKontinentalf\u00f6rskjutningar tros vara den grundl\u00e4ggande orsaken till klimatets skiftningar genom att skapa de r\u00e4tta f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r bildandet av is och sn\u00f6t\u00e4cken.<\/p>\n
Sn\u00f6 och is kan ansamlas bara n\u00e4r b\u00e5de land och hav finns i n\u00e4rheten av polerna.
\nKraftig vinterkyla och stabila sn\u00f6t\u00e4cken kan bildas endast p\u00e5 land samtidigt som det kr\u00e4vs sval och fuktig luft fr\u00e5n havet f\u00f6r att sn\u00f6fallet ska bli rikligt och sommartemperaturer s\u00e5 svala att t\u00e4cket blir permanent.<\/p>\n
Effekten f\u00f6rst\u00e4rks sedan genom att v\u00e4rmeutstr\u00e5lningen \u00f6kar fr\u00e5n is och sn\u00f6t\u00e4cken varmed de kalla omr\u00e5dena v\u00e4xer i ytstorleken.<\/p>\n
\u00c4ven luft och havsstr\u00f6mningar har effekt p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.
\nS\u00e5 har t.ex. bergskedjor som Himalaya, Anderna och Klippiga bergen samt Alperna tvingat luftstr\u00f6mmar till andra banor och d\u00e4rmed p\u00e5verkat klimatet.<\/p>\n
F\u00f6r\u00e4ndringen av havscirkulationen orsakad av ett n\u00e4s som f\u00f6renade Nord och Sydamerika har ocks\u00e5 sannolikt bidragit till ett kallare klimat f\u00f6r tre miljoner \u00e5r sedan.<\/p>\n
Eftersom de nytillkomna inlandsisarna hade bundit en enorm m\u00e4ngd av vatten blev havsniv\u00e5n under kvart\u00e4rperioden blivit omkring 100 meter l\u00e4gre \u00e4n den nuvarande niv\u00e5n.
\nDet istidsklimat som fortfarande p\u00e5g\u00e5r avbryts d\u00e5 och d\u00e5 av kortare betydligt varmare klimat, interglacialer.<\/p>\n
Hittills har jorden under kvart\u00e4rsperioden genomg\u00e5tt ett tjugotal istider \u00e5tskilda av interglacialer.<\/p>\n
Dessa cykler g\u00e5r i takt med Milankoviccykler som p\u00e5verkar solinstr\u00e5lningen.<\/p>\n
Kontinenternas nutida l\u00e4ge g\u00f6r att klimatet \u00e4r k\u00e4nsligast f\u00f6r variationer av solinstr\u00e5lningen till omr\u00e5den l\u00e4ngst i norr.
\nEn reducering av instr\u00e5lningen sommartid kan i s\u00e5dana omr\u00e5den leda till en nedisning som f\u00e5r konsekvenser f\u00f6r temperaturer p\u00e5 hela jorden.<\/p>\n
V\u00e4xthuseffekten har historiskt sett f\u00f6r\u00e4ndrats med en viss f\u00f6rdr\u00f6jning i f\u00f6rh\u00e5llande till temperaturvariationerna.<\/p>\n
Vid b\u00f6rjan till en istid tycks det ha dr\u00f6jt ett antal sekler innan koldioxidhalten har sjunkit.<\/p>\n
Eftersom vattens f\u00f6rm\u00e5ga att binda koldioxid \u00f6kar med sjunkande temperatur verkar det vara troligast att den f\u00f6rsvunna koldioxiden har blivit bundet till just vattnet i haven.<\/p>\n
I v\u00e5r del av v\u00e4rlden har kvart\u00e4rtidens klimat ocks\u00e5 p\u00e5verkats i stor del av havscirkulationen och d\u00e5 fr\u00e4mst av havsstr\u00f6mmar i Nordatlanten, som Golfstr\u00f6mmen.<\/p>\n
Golfstr\u00f6mmen f\u00f6r det varmare och pga. h\u00f6gt inneh\u00e5ll av salt, h\u00f6gdenstitets vatten mot norr d\u00e4r vattnet avkyls och d\u00e4rmed f\u00e5r \u00e4nnu h\u00f6gre densitet varf\u00f6r det sjunker ner och \u00e5terv\u00e4nder till s\u00f6der l\u00e4ngst havsbotten.
\nDetta fenomen kallas f\u00f6r den termohalina cirkulationen.<\/p>\n
Denna djupvattenbildning har tidvis skett l\u00e4ngre s\u00f6derut och d\u00e4rmed bidragit till istid i v\u00e5ra trakter.<\/p>\n
Vid andra tillf\u00e4llen kunde den termohalina cirkulationen upph\u00f6ra helt och d\u00e4rmed bidra till att temperaturer i norr sj\u00f6nk till mycket l\u00e5ga niv\u00e5er.
\nS\u00e5 skedde det sannolikt n\u00e4r inlandsisen i Nordamerika sm\u00e4lte ner och s\u00e4nkte salthalten i haven varmed det inte f\u00f6rm\u00e5dde att sjunka ner.<\/p>\n
J\u00e4mf\u00f6rt med de tidigare klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna har temperaturuppg\u00e5ngen under de senaste hundra \u00e5ren varit anm\u00e4rkningsv\u00e4rd snabb och kraftig.
\nElva av de tolv varmaste \u00e5ren som registrerats sedan 1850 har infallit 1995 och senare.<\/p>\n
De l\u00e4gre luftlagren under senare \u00e5rtionden har v\u00e4rmts upp lika mycket som jordytan, medan stratosf\u00e4ren (10-50 km) uppvisar en flergradig nedg\u00e5ng i temperaturen .<\/p>\n
Kring Nordatlanten har temperaturen varit mycket oregelbunden under det g\u00e5ngna seklet. Beroende p\u00e5 bl.a. NAO, som har resulterat i kraftiga v\u00e4stliga vindar med milda och nederb\u00f6rdsrika vintrar i Nordeuropa samt kallare v\u00e4der i de v\u00e4stra delarna av Nordatlanten som f\u00f6ljd.<\/p>\n
Den omfattande ENSO har i regel lite p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e5ra trakter, men 1998 n\u00e4r den befann sig i sitt ena \u00e4ndl\u00e4ge, El Nino blev \u00e5ret det varmaste p\u00e5 jorden under det g\u00e5ngna \u00e5rtusendet.
\nMen \u00e4ven utan p\u00e5verkan fr\u00e5n ENSO har jordens medeltemperatur uppn\u00e5tt samma h\u00f6ga niv\u00e5er Detta h\u00e4nde under \u00e5ret 2005.<\/p>\n
Den globala uppv\u00e4rmningen har \u00e5tf\u00f6ljts med \u00f6kad nederb\u00f6rd i norr men minskad l\u00e4ngre s\u00f6derut.<\/p>\n
Havsvattnets salthalt har sjunkit i polernas n\u00e4rhet vilket tyder p\u00e5 \u00f6kad nederb\u00f6rd i dessa trakter vilket \u00e4r f\u00f6rv\u00e4ntat d\u00e5 mera vatten avdunstar i tropikerna och transporteras med vindarna norrut f\u00f6r att \u00e5terv\u00e4nda till jordytan i form av regn eller sn\u00f6.<\/p>\n
D\u00e5 den generella luftfuktigheten har stigit har den extremt rikliga nederb\u00f6rden blivit allt vanligare varmed ocks\u00e5 \u00f6versv\u00e4mningarna har \u00f6kat i m\u00e4ngd.
\nYtterligare sk\u00e4l till den \u00f6kade m\u00e4ngden nederb\u00f6rd p\u00e5 v\u00e5ra breddgrader \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndring i landskapet d\u00e5 m\u00e5nga jordbruk lades ner och marken blivit bev\u00e4xt av skog som har en st\u00f6rre f\u00f6rm\u00e5ga att ta upp vatten via r\u00f6tterna f\u00f6r att sedan avge det till atmosf\u00e4ren via sina blad och barr.<\/p>\n
Som en f\u00f6ljd av den generella uppv\u00e4rmningen p\u00e5 norra halvklotet har sn\u00f6t\u00e4ckets utbredning avtagit markant.<\/p>\n
\u00c4ven sn\u00f6t\u00e4ckets varaktighet och sn\u00f6djupet har reducerats.<\/p>\n
Ist\u00e4ckets varaktighet har minskat med 2-3 veckor i de nordliga delarna av Nordamerika och Eurasien.<\/p>\n
Den arktiska isens genomsnittliga tjocklek har minskat med en meter mellan 1980-1990-talet.<\/p>\n
Alpernas glaci\u00e4rer \u00e4r mindre \u00e4r p\u00e5 flera tusen \u00e5r.
\n2003 blev avsm\u00e4ltningen i Alperna s\u00e4rskilt markant och glaci\u00e4rernas tjocklek minskade med 2,5 meter.<\/p>\n
Gr\u00f6nlandisens omf\u00e5ng har avtagit i allt snabbare tempo.<\/p>\n
P\u00e5 Antarktiska halv\u00f6n har en shelfis skingrats p\u00e5 bara tv\u00e5 m\u00e5nader vilket medf\u00f6r att glaci\u00e4rtungor har b\u00f6rjat vandra ut till havet.<\/p>\n
Den globala uppv\u00e4rmningen har bidragit till att v\u00e4rldshavens niv\u00e5 \u00f6kar.
\nUnder 1900-taalet har vattenst\u00e5ndet \u00f6kat med 17 cm och p\u00e5 sistone har h\u00f6jningen accelererat och motsvarar 30 cm per sekel.
\nEn av orsakerna till h\u00f6jningen \u00e4r vattenexpansionen som orsakas av den stigande temperaturen i haven.
\nEn annan orsak \u00e4r de sm\u00e4ltande glaci\u00e4rerna och inlandsisarna p\u00e5 Gr\u00f6nland och Antarktis.<\/p>\n
Men i st\u00f6rre delar av Sverige, med undantag f\u00f6r de sydliga delarna, uppv\u00e4gs niv\u00e5h\u00f6jningen av landh\u00f6jningen.<\/p>\n
Solens aktivitet och ljusstyrka utg\u00f6r en naturlig k\u00e4lla till klimatf\u00f6r\u00e4ndringar.
\nF\u00f6r\u00e4ndringar svarar dock endast f\u00f6r en tiondels grad, varf\u00f6r de t\u00e4r sig mindre viktiga i sammanhanget.<\/p>\n
Vulkanutbrottens f\u00f6rm\u00e5ga att p\u00e5verka klimatet \u00e4r v\u00e4l k\u00e4nd men dess effekt avklingar inom ett par \u00e5r och utg\u00f6r en d\u00e5lig f\u00f6rklaring till klimatf\u00f6r\u00e4ndringar i l\u00e4ngre tidsskalor.<\/p>\n
I jordatmosf\u00e4ren och dess sammans\u00e4ttning finner vi en f\u00f6r\u00e4ndring som tycks ha god f\u00f6ruts\u00e4ttning att svara f\u00f6r den snabba temperaturh\u00f6jningen sedan 1970-talet.
\nAllt sedan istiden upph\u00f6rde har koldioxidm\u00e4ngden i atmosf\u00e4ren h\u00e5llit sig t\u00e4mligen konstant p\u00e5 280 ppm varefter, under 1970-talet har den b\u00f6rjat kraftigt accelerera till en niv\u00e5 som idag \u00f6verstiger 380 ppm, den h\u00f6gsta niv\u00e5 p\u00e5 20 miljoner \u00e5r.<\/p>\n
Till st\u00f6rsta delen beror \u00f6kningen av koldioxidhalten p\u00e5 utsl\u00e4pp vid f\u00f6rbr\u00e4nning av fossila br\u00e4nslen.<\/p>\n
Samtidigt \u00f6kar utsl\u00e4pp av metan och dikv\u00e4veoxid beroende p\u00e5 en f\u00f6r\u00e4ndrad markanv\u00e4ndning.
\nDessa gaser har trots fortfarande ganska l\u00e5ga niv\u00e5er medf\u00f6rt en tydlig f\u00f6rst\u00e4rkning av v\u00e4xthuseffekten beroende p\u00e5 att de absorberar v\u00e4rmestr\u00e5lningen i de mera transparanta delarna av atmosf\u00e4ren.<\/p>\n
F\u00f6r\u00e4ndringar av solens ljusstyrka, atmosf\u00e4rens inneh\u00e5ll av v\u00e4xthusgaser, av jordens aldebo – allt skapar en obalans i jordens energiutbyte med omgivningen.<\/p>\n
En del p\u00e5verkar energiinfl\u00f6det (inkommande solljus) fr\u00e5n rymden, andra p\u00e5verkar energiutfl\u00f6det tillbaka till rymden (v\u00e4rmeutstr\u00e5lningen plus reflekterad solljus).<\/p>\n
Om den inkommande energin blir st\u00f6rre \u00e4n den utkommande f\u00e5r man en positiv str\u00e5lningsdrivning som i sin tur \u00f6kar medeltemperaturen.<\/p>\n
Enligt IPCC:s bed\u00f6mning har m\u00e4nniskan sedan f\u00f6rindustriell tid \u00e5stadkommit en l\u00e5ngt kraftigare st\u00e5lningsindrivning \u00e4n de naturliga f\u00f6r\u00e4ndringarna har kapacitet till och \u00e4r d\u00e4rmed med 90 procentig sannolikhet, huvudansvarig till den uppv\u00e4rmning som har \u00e4gt rum sedan 1950-taet.<\/p>\n
Ursula Falkringe, leg tdl Hur p\u00e5verkas v\u00e5rt klimat? Klimatsystemet \u00e4r aldrig i j\u00e4mvikt. Solen \u00e4r den motor som driver jordens klimatsystem. Olika delar av…<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"templates\/template-sub.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"class_list":["post-38","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fn.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/38","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fn.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/fn.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=38"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/fn.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/38\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":40,"href":"https:\/\/fn.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/38\/revisions\/40"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fn.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=38"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n<\/strong>ordf\u00f6rande S\u00f6rmlands FN Distrikt och Str\u00e4ngn\u00e4s FN F\u00f6rening<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"