{"id":485,"date":"2019-01-05T18:46:46","date_gmt":"2019-01-05T18:46:46","guid":{"rendered":"https:\/\/fn.se\/stenungsund-tjorn-och-orust\/?p=485"},"modified":"2020-09-18T11:48:18","modified_gmt":"2020-09-18T11:48:18","slug":"seminarium-om-agenda-2030-i-sto-regionen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fn.se\/stenungsund-tjorn-och-orust\/2019\/01\/05\/seminarium-om-agenda-2030-i-sto-regionen\/","title":{"rendered":"Seminarium om Agenda 2030 i STO-regionen"},"content":{"rendered":"

Till seminariet \u201dFN:s Agenda 2030 \u2013 Vad inneb\u00e4r den f\u00f6r STO-regionen\u201d (som h\u00f6lls i den avgr\u00e4nsade
\nstora salen i Kulturhuset Fregatten, l\u00f6rdagen 1 december 2018 kl. 14-16) s\u00e5 hade STO FN-f\u00f6rening f\u00f6rutom
\nallm\u00e4nheten bjudit in lokala politiker fr\u00e5n alla partier, vice ordf\u00f6randen fr\u00e5n Naturskyddsf\u00f6reningen
\nsamt projektledare fr\u00e5n \u201dH\u00e5llbar Kemi\u201d (industrierna). Det blev till sist politiker fr\u00e5n L, C och MP samt
\nde tv\u00e5 andra som deltog i seminariet.<\/p>\n

Seminariet inleddes med att Sylvia Wallin, vice ordf i STO FN-f\u00f6rening, gjorde en liten tillbakablick om bakgrunden till Agenda 2030, bl a om Millenniem\u00e5len och de internationella konferenser som h\u00e5llits. D\u00e4refter gavs en sammanfattning av alla m\u00e5len, samt betonades att det kr\u00e4vs samarbete och implementering p\u00e5 alla niv\u00e5er nationell s\u00e5v\u00e4l som internationellt f\u00f6r att visionen ska kunna genomf\u00f6ras.<\/p>\n

D\u00e4refter fick paneldeltagarna presentera sig sj\u00e4lva och den policy som deras respektive parti eller
\nf\u00f6rening\/f\u00f6retag h\u00e5ller sig med vad det g\u00e4ller h\u00e5llbar utveckling och Agenda 2030.<\/p>\n

F\u00f6rst ut var Lisbeth Svensson<\/strong> f\u00f6r L. Hon n\u00e4mnde att L \u00e4nda sedan \u201dAgenda 21\u201d (fr\u00e5n klimatm\u00f6tet i
\nRio 1992) varit engagerade. Hon sa \u00e4ven att det \u00e4r centralt med \u00f6versiktsplanering, och att utbildning
\ninom forskning och teknisk utveckling \u00e4r viktig. Saker att oroa sig \u00f6ver \u00e4r\/kan vara resursbrister och
\nkorruption. Vad man d\u00e4remot kan gl\u00e4djas \u00f6ver \u00e4r demokratiska och h\u00e5llbara principer. Man m\u00e5ste
\n\u00e4ven vara tydlig med att koppla m\u00e5len till verksamhetsplanen.<\/p>\n

Linda-Marie Hermansson<\/strong> fr\u00e5n C understr\u00f6k att alla m\u00e5len i FN:s 2030-agenda \u00e4r viktiga, att de
\nm\u00e5nga g\u00e5nger h\u00e4nger ihop, och att Sverige ska vara v\u00e4rldsledande inom detta omr\u00e5de. Hon hade
\ndragit upp en ambiti\u00f6s power point d\u00e4r hon illustrerade de olika m\u00e5len i FN:s \u201dAgenda 2030\u201d och vad
\nsom kunde\/borde g\u00f6ras p\u00e5 mer lokal niv\u00e5. Till exempel s\u00e5 ber\u00e4ttade hon att Stenungsund \u00e4r med i
\nsamarbetsprojektet \u201d8 fjordar\u201d (som ser till v\u00e5rt n\u00e4rliggande vatten) som kan kopplas direkt till
\n\u201dAgenda 2030\u201d-m\u00e5l nr. 14. Linda-Marie Hermansson tryckte p\u00e5 att just samband och samarbete
\n(mellan olika akt\u00f6rer, och \u00e4ven \u00f6ver partigr\u00e4nser) \u00e4r A och O. Om t.ex. Kommunfullm\u00e4ktige tills\u00e4tter
\n10 m\u00e5l i budgetarbetet s\u00e5 ska dessa kopplas specifikt till ett m\u00e5l var.<\/p>\n

Fr\u00e5n MP deltog Ann-Marie Farkas-Andersson<\/strong>, som jobbat med milj\u00f6m\u00e5l p\u00e5 professionell niv\u00e5 i
\nm\u00e5nga \u00e5r. Hon menade att alla har ett ansvar att m\u00e5len efterlevs: kommun, f\u00f6retag,
\ninv\u00e5nare\/individer. I riksdagen har 16 m\u00e5l tagits ner p\u00e5 kommunal niv\u00e5 och man har d\u00e4rmed en
\nskyldighet att arbeta med dessa m\u00e5l \u00e4ven i praktiken. D\u00e5 \u00e4r goda kunskaper A och O. Hon menade
\n\u00e4ven att m\u00e5nga av de svenska f\u00f6retagen har tappat med implementering av m\u00e5len, och att detta
\nocks\u00e5 h\u00e4nger ihop med v\u00e5ra konsumtionsm\u00f6nster. Det beh\u00f6vs \u00e4ven ny lagstiftning p\u00e5 en hel del
\nomr\u00e5den; inte minst n\u00e4r det g\u00e4ller hanteringen av kemikalier \u2013 vilket utg\u00f6r en stor del f\u00f6r
\nkemindustrin i Stenungsund (s\u00e5v\u00e4l i produktion som via transporter, etc.). D\u00e4r finns det idag o\u00e4ndligt
\nmycket kemikalier att h\u00e5lla reda p\u00e5, och \u00e4ven substanser som blandas med varandra, och vars verkan
\nvi inte vet n\u00e5got om idag. Hon tyckte \u00e4nd\u00e5 att det var otroligt roligt att s\u00e5 m\u00e5nga ungdomar engagerar sig idag, och valde att, trots allt, se positivt p\u00e5 framtiden.<\/p>\n

Karin Ekeborg<\/strong> f\u00f6retr\u00e4dde den lokala Naturskyddsf\u00f6reningen (som bara i Stenungsund har ca 600
\nmedlemmar, och nationellt har 250 000). Hon uttryckte stark oro \u00f6ver vad som nu h\u00e4nder med den
\nbiologiska m\u00e5ngfalden (d\u00e4r ca 60 % av ryggradsdjuren f\u00f6rsvunnit p\u00e5 globalt plan sedan 1950; och i
\nt.ex. Frankrike har ca 90 % av insekterna f\u00f6rsvunnit). Saker av intresse som Karin tog upp var \u00e4ven:
\nn\u00e4rproducerade varor (behovet av detta), ekologisk odling-f\u00f6rel\u00e4sning, \u00e5kerbruk, kl\u00e4dbytardag;
\nh\u00e5llbart byggande. Sedan kan man ju alltid st\u00e4lla sig fr\u00e5gan om det vi g\u00f6r hj\u00e4lper? Dock m\u00e5ste man
\nst\u00e4lla upp m\u00e4tbara m\u00e5l, g\u00f6ras utv\u00e4rderingar och komma till svars med hur man kan g\u00e5 vidare. Det
\nh\u00e5ller inte att Stenungsund ligger p\u00e5 185:e plats (av 290 kommuner) i ett nationellt milj\u00f6-index. Vi
\nm\u00e5ste kunna b\u00e4ttre \u00e4n s\u00e5.<\/p>\n

Lars Josefsson,<\/strong> projektledare f\u00f6r \u201dH\u00e5llbar Kemi 2030\u201d, presenterade en del siffror och fakta
\nang\u00e5ende industrins produktion och produkter (man tillverkar kabelplast \u2013 av polyeten) i
\nStenungsund. Det f\u00f6rbrukas 9 miljoner ton plast\/\u00e5r i V\u00e4stra G\u00f6taland, h\u00e4lften \u00e4r fr\u00e5n industrin och
\nh\u00e4lften \u00e4r fr\u00e5n v\u00e5r konsumtion. 1 miljon ton kommer fr\u00e5n kemi-f\u00f6retaget. Man ska \u00e4ven p\u00e5b\u00f6rja ett
\nnytt projekt med statliga Vinnova som delvis finansi\u00e4r och med kommunen involverad. D\u00e4r ska man
\n\u201dgenomf\u00f6ra en \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n en industriregion baserad p\u00e5 fossila r\u00e5varor till en region d\u00e4r industrin
\nska bli v\u00e4rldsledande inom produktion av kemikalier, material och drivmedel baserade p\u00e5 f\u00f6rnybara
\noch \u00e5tervunna r\u00e5varor.\u201d (1) . D\u00e4r ing\u00e5r d\u00e5 samtliga petrokemiska f\u00f6retag i Stenungsund, tillsammans
\n\u00e4ven med andra f\u00f6retag och \u201ddessutom finns b\u00e5de Chalmers, H\u00f6gskolan i Bor\u00e5s IVL ,RIse och
\nChalmers Industriteknik med i projektet\u201d (2). Man ska bl.a. etablera ett returraffinaderi f\u00f6r att \u00e5tervinna
\nplast, \u201den produktionsanl\u00e4ggning baserad p\u00e5 f\u00f6rnybar r\u00e5vara, samt att f\u00f6rb\u00e4ttra anv\u00e4ndningen av
\nskogsr\u00e5vara.\u201d (3) Lars Josefsson understr\u00f6k \u00e4ven behovet av samarbete n\u00e4r det g\u00e4ller att tackla de
\nmilj\u00f6problem som finns och kommer att finnas inom \u00f6versk\u00e5dlig framtid.<\/p>\n

Sedan blev det dags f\u00f6r fr\u00e5gor fr\u00e5n \u201dallm\u00e4nheten\u201d (tyv\u00e4rr bara ett f\u00e5tal som infunnit sig d\u00e4r; trots att
\nvi hade annonserat p\u00e5 lite olika st\u00e4llen), samt intern \u2019debatt\u2019 i panelen. Man diskuterade bl.a.:<\/p>\n