Frågor och svar om hunger

Med de globala målen har världen ett tydligt mål gällande världshungern – ingen ska lida av hunger! Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk är mål världen har satt upp till år 2030. Tyvärr går trenden åt fel håll och fler människor går hungriga och lider av undernäring idag än för tre år sedan.

Fem snabba fakta om hunger:

  1. En av nio personer lider av undernäring i världen, sammanlagt 821 miljoner
  2. Om inte mer görs för att stoppa hunger kommer vi inte nå det globala målet om att ingen ska lida av hunger till år 2030
  3. Två tredjedelar av alla människor som lider av hunger lever i Asien
  4. Brist på näringsrik mat beräknas orsaka ca 45 % av dödsfallen hos barn under fem år, sammanlagt 3,1 miljoner barn varje år
  5. 66 miljoner barn i grundskoleålder går till skolan hungriga

Vad är definitionen av hunger?

Hunger är en obekväm eller smärtsam känsla som har orsakats av otillräckligt med energi från matkonsumtion. I vetenskapliga termer kan det refereras till som förlust av mat. Hunger kan leda till under- och felnäring. Under- eller felnäring kan leda till att en människa lider av under- eller övervikt, hämmad tillväxt, otillräckligt intag av vitaminer eller mineraler, eller tynar bort.

Hur många lider av hunger?

Idag lider 821 miljoner människor världen över av hunger, eller en av nio människor, trots att vi faktiskt producerar tillräckligt med mat för att ingen ska behöva gå hungrig. Många framsteg har uppnåtts de senaste decennierna, men att utrota hunger är fortfarande en av de största utmaningarna vi har. Jämfört med 1990 så lider ca 216 miljoner färre av hunger, trots att vi samtidigt har ökat befolkningsmängden med drygt 1,9 miljarder under denna tidsperiod.

Vad är undernäring?

Ungefär en av tre människor globalt lider av någon form av fel- eller undernäring. Undernäring är ett tillstånd som kan uppstå när kosten inte är tillräckligt varierad och näringsrik. Nästan hälften (45 %) av alla de barn under fem år som dör gör det på grund av dålig näring, ca 3,1 miljoner varje år. Två miljarder människor lider av vitamin- eller mineralbrist.

Kort kan man förklara undernäring genom tre kategorier:

Undernäring – när en persons matintag inte innehåller tillräckligt med kalorier (energi) och andra näringsämnen för att ge kroppen dess minsta behov. Till slut förbrukar kroppen muskler och fettdepåer för att överleva.

Felnäring – ett otillräckligt och obalanserat intag av protein, energi- och mikronäringsämnen. Det gör kroppen inaktiv och svag och felnäring går hand i hand med infektioner och sjukdomar.

Avmagring – en allvarlig viktminskning och akut undernäring, ofta orsakad av svält och sjukdomar.

Vilka konsekvenser har hunger och undernäring?

Att lida av hunger kan ha väldigt allvarliga och livshotande konsekvenser. Hunger dödar varje år fler människor än aids, malaria och tuberkulos sammanlagt. Det är inte bara individer och familjer som lider av att förlora sin hälsa till hunger, hela samhällen stannar av och får svårt att utvecklas. När människor får fel eller dålig mat drabbas de ofta av dålig hälsa, vilket påverkar bland annat utvecklingsområden som utbildning och arbetsmöjligheter.

Undernäring kan bland annat leda till:

Borttynande (wasting) – ett tillstånd när en person väger extremt lite i förhållande till sin längd. Det är ofta en konsekvens av akut svält och/eller en allvarlig sjukdom.

Kwashiorkor – när olika kroppsdelar sväller upp på grund av brist på protein. Namnet betyder ”sjukdomen ett barn utvecklar när det andra barnet har fötts”, och är kopplat till att när barnet inte längre kan få protein genom amning, kombinerat med proteinfattig mat, går ner i vikt och olika kroppsdelar som magen kan svälla upp.

Hämmad tillväxt (stunting) – ett barn stannar av i sin växt och är mycket kortare än genomsnittet för sin ålder. Det påverkar även den kognitiva förmågan hos barnet och är ofta en anledning till sämre försörjningsmöjligheter i vuxen ålder. Anledningen är att barnet inte har fått tillräckligt med näring under en kritisk tillväxtfas som barn, vilket är de första 1000 dagarna.

Undernäring kan också leda till övervikt och fetma. Detta kan tyckas vara en paradox men på grund av höga priser på färsk mat, såsom frukt och grönsaker, så tenderar man att köpa mat som har högt kaloriintag men utan nyttiga näringsämnen.

Var bor de som lider av hunger?

I Asien lever det flest hungriga människor, två tredjedelar av den totala mängden hungriga. 11,4 % av befolkningen lider av undernäring vilket är 515 miljoner. I Afrika bor flest andel människor som lider av hunger, med ca 256 miljoner eller två av tio personer.

Antalet hungriga i Sydamerika har ökat de senaste åren från 4,7 % av befolkningen till 5 %. Titta gärna på FN:s karta över hur många hungriga det bor i världens alla länder.

Människor som lever i konfliktdrabbade områden är oftast i större risk att drabbas av hunger. Detsamma gäller för de människor som bor i områden som drabbas av naturkatastrofer, torka och översvämningar. De länder som led mest av matkriser under 2018 var Jemen, Demokratiska republiken av Kongo. Afghanistan, Etiopien och Syrien.

WFP:s världskarta över hunger

WFP:s världskarta över hunger

Varför får inte alla tillräckligt med mat för dagen?

Det finns många olika svar på den frågan. Idag finns det tillräckligt med livsmedel för att alla ska ha möjlighet att få mat för dagen, men alla har inte råd att köpa näringsrik mat. När priserna höjs på mat eller vissa varor så kan det vara svårt för många familjer att få mat på bordet.

Under 2018 var konflikt den största anledningen till varför människor led av brist på tillgång till mat. Konflikterna gör det svårt för människor, som redan är i en utsatt situation, att få mat på bordet. Många tvingas på flykt, tvingas lämna sina tillgångar och förlorar sina inkomstkällor. Det finns inte samma tillgång att köpa mat på marknader, och minor och andra explosiva lämningar förstör ofta land som har använts till jordbruk, kvarnar och matförråd. Det är också svårt för hjälporganisationer som FN:s livsmedelsprogram att nå människor i konfliktdrabbade områden. Många av de länder som led av mest akuta matkriser var hårt drabbade av konflikter, som Jemen, Demokratiska republiken av Kongo och Syrien.

Katastrofer eller händelser kopplade till klimatförändringar, som till exempel torka, översvämningar och tropiska stormar, är en annan anledning. Extrema väderförhållanden som torka och översvämningar har dubblerats i antal sedan tidigt 1990-tal, och det påverkar möjligheten att odla mark. I de områden som har upplevt ökade temperaturer har det även märkts en negativ effekt på matproduktionen, där vete, ris och majs inte växer lika bra längre. Etiopien och Afghanistan är två länder som under 2018 genomgick stora matkriser, och som tidigare hade drabbats av svår torka.

Vad är matsäkerhet?

Det finns många olika slags definitioner på vad matsäkerhet, eller food security, betyder och innebär. Under FN-konferensen ”World Food Summit” i Rom år 1996 slogs det fast att matsäkerhet existerar när alla människor alltid har fysisk, social och ekonomisk tillgång till tillräcklig, säker och näringsrik mat som uppfyller deras kostbehov och livsmedelspreferenser för ett aktivt och hälsosamt liv. 

Det innebär att följande dimensioner ska uppnås för att en människa ska beräknas leva i matsäkerhet:

  • Tillgänglighet till mat. Det produceras eller köps in tillräckligt med mat för att täcka behoven.
  • Tillgång till mat. Individer måste ha tillgång till näringsrik mat.
  • Utnyttjande av mat. Detta görs genom rent vatten, sanitet, och hälsovård, för att säkerställa näringsbehoven tillgodoses.
  • Det måste finnas tillgång till tillräckligt med mat hela tiden.

Vad kan påverka matsäkerhet i ett land?

Det finns ett flertal olika faktorer som påverkar matsäkerheten, det vill säga människors tillgång till mat, i ett land. Här är några förklarade lite närmare. 

Konflikt är också något som påverkar matsäkerheten i länder. Idag är det en av de största orsakerna till att människor lider av hunger. Beräkningar visar att ca 60% bor i länder som är påverkade av konflikt, och drygt 80% av de barn som lider av hämmad tillväxt befinner sig i samma länder. Chefen för FN:s livsmedelsprogram har sagt att krig och konflikter driver hunger på ett sätt vi aldrig någonsin har sett tidigare. Idag är tio av världens tretton värsta så kallade matkriser påverkade eller drivna av konflikt. Detta ledde till att FN:s säkerhetsråd för första gången i maj 2018 antog en resolution som bekräftat den starka kopplingen mellan just konflikt och hunger. Konflikten påverkar människors matsäkerhet genom att tvinga dem på flykt från deras hem och arbeten, och påverkar deras försörjningsmöjligheter och därmed möjlighet att köpa mat. Konflikter gör det även svårt för hjälporganisationer som FN:s livsmedelsprogram att nå de människor som är som mest utsatta. I vissa konflikter har svält av lokalbefolkning använts som metod i krigföringen.

Samtidigt som konflikt påverkar matsäkerheten i ett land, kan även brist på tillgång till mat driva fram konflikter. Det här är särskilt påtalanden i områden där människor lever i fattigdom och ojämlika förhållanden sedan tidigare.

Klimatförändringar påverkar också länders matsäkerhet. Nya rapporter visar att klimatförändringarna är en av de stora orsakerna till de senaste årens ökning av hunger i världen. Antalet klimatrelaterade katastrofer har fördubblats sedan 1990. Klimatförändringar ökar risken för att hunger och under- eller felnäring stiger. Extrema väderhändelser ökar katastrofer som stormar, översvämningar och torka. Detta påverkar i sin tur tillgängligheten på mat i dessa områden, eftersom skördarna och viktig infrastruktur för att frakta maten förstörs. Även klimatförändringar som förändras över längre tid, som förhöjda havsnivåer, påverkar tillgången till mat för de som bor nära havskuster eller nära floder.

Det finns ungefär 500 miljoner små jordbruk som försörjer cirka 80 % av maten som konsumeras i utvecklingsländer, och dessa jordbruk är allt som oftast helt beroende av regnvatten. Torka står för 80 % av de totala skadorna och förlusterna i jordbruket och då speciellt för boskap och grödor. En allvarlig torka som är utbredd kan påverka ett helt lands matsäkerhet, näringsintaget och risken för näringsbrist på nationell nivå. Ett land där en stor del av invånarna förlitar sig på jordbruket är mer sårbart för brist på regn, varierande temperaturer och torka.

Tillgång till teknologi och utrustning inom livsmedelssektorn kan öka tillgången till mat och på så sätt öka matsäkerheten i ett land. Om kvinnliga jordbrukare fick samma tillgång till utrustning som många manliga jordbrukare har skulle hungern kunna minska med 150 miljoner människor. Ca 1,4 miljarder människor har inte tillgång till elektricitet och de lever oftast på landsbygden. Detta påverkar matproduktionen och att förse dessa områden med energi är en viktig del i att kunna fortsätta möta det ökade behovet av mat med en växande befolkning på jorden.

Innovativa lösningar kan bidra till en högre matsäkerhet för fler människor på jorden. Det kan vara av extra stor vikt i de områden som är utsatta för torka, och genom att förbättra upphämtningen av vattnet kan fler grödor gro, och därmed öka motståndskraften hos befolkningen. Nya tekniska lösningar kan också säkerställa att de gödningsmedel som används blir mer miljövänliga och hållbara, samt se till att förvaringen av mat blir mer smart och bidrar till att mindre mat behöver slängas innan den nått tallriken.

Är det en mänsklig rättighet att få mat?

Ja. Flera av FN:s kärnkonventioner lyfter just rätten till mat.

FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1976)
I FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter säger artikel 11 (2) att:

Konventionsstaterna erkänner den grundläggande rätten för var och en att vara tryggad mot hunger och skall var för sig och genom internationellt samarbete vidta nödvändiga åtgärder, innefattande utformning av särskilda program, i följande syften:

  1. Att förbättra metoderna för produktion, lagring och distribution av livsmedel genom att till fullo dra fördel av teknologiska och vetenskapliga rön genom att sprida kunskap om de näringsfysiologiska principerna och genom att utveckla eller förändra metoderna i jordbruket för att uppnå att naturresurserna används och tillvaratas på bästa sätt.
  2. Att säkerställa en rättvis fördelning av världens livsmedelstillgångar i förhållande till behoven med beaktande av både de livsmedelsimporterande och de livsmedelsexporterande ländernas problem.

FN:s konvention om barnets rättigheter (1991)

Även FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen, lyfter rätten till mat genom artikel 27:

Konventionsstaterna erkänner varje barns rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.

Konventionsstaterna ska i enlighet med nationella förhållanden och inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna rätt och ska vid behov tillhandahålla materiellt bistånd och stödprogram, särskilt i fråga om mat, kläder och bostad.

Rätten till mat lyfts även i deklarationen om de mänskliga rättigheterna (1948), genom artikel 25 (1). 

Hur arbetar FN för att minska hunger?

FN har flera organ som arbetar för att minska världshungern.

FN:s livsmedelsprogram, WFP, bistår 91,4 miljoner människor i 83 länder varje år med mat i nödsituationer. De hjälper även samhällen att öka näringsintaget. WFP har 5000 bilar, 20 skepp och 92 flygplan redo för att kunna ge mat till människor i nöd. Två tredjedelar av arbetet utförs i konfliktdrabbade länder. Svenska FN-förbundet samarbetar med WFP genom projektet Skolmat och genom vår Katastrofinsamling.

Läs mer om WFP.

FN:s livsmedels- och jordbruksprogram, FAO, har som mål att alla människor ska leva i matsäkerhet. FAO samarbetar med regeringar och andra aktörer för att utveckla och stärka länders förmåga att minska hunger, undernäring och öka matsäkerheten.

Läs mer om FAO

Internationella jordbruksutvecklingsfonden, IFAD, fokuserar enbart på landsbygdsutveckling. De arbetar med fattiga befolkningar på landsbygden i utvecklingsländer och hjälper de att öka produktiviteten och deras ekonomiska medel. IFAD har hjälpt över 400 miljoner människor de senaste tre årtiondena.

Läs mer om IFAD

Vad är matassistens?

Matassistens är stöd i att få mat på bordet, och det ser olika ut beroende på situation och behov. FN:s livsmedelsprogram WFP är den ledande humanitära organisation och varje år levererar de mat till katastrofer och konflikter, men även stöttar samhällen att själva förbättra deras motståndskraft och förbättra näringen.

Varje dag har FN:s livsmedelsprogram 5000 lastbilar, 20 fartyg och 92 plan på väg med mat eller annan assistens för de som är i störst behov. Maten kan distribueras till de som precis har varit med om en naturkatastrof, eller delas ut till de som inte kan nå egna matmarknader med anledning av konflikt i området.

Matassistens är i vissa fall matpaket som är utformade efter behoven på plats. Det kan handla om paket med vete, mjöl och olja. Matassistens i flyktingläger kan även komma i form av kreditkort. I samarbeta med Mastercard har FN:s livsmedelsprogram delat ut kreditkort med pengar på till flyktingar, som själva kan gå till den lokala handeln och köpa de råvaror familjen vill ha och behöver. Detta projekt har bland annat implementerats i flyktingläger i Jordanien och Libanon.  

Vad säger de globala målen för hållbar utveckling om hunger?

Enligt globala målen för hållbar utveckling, som är en del av Agenda 2030, så ska ingen lida av hunger till år 2030. Vi ska även ha uppnått en tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition, enligt mål 2. Läs mer om de globala målen och mål 2 här.

Hur arbetar Svenska FN-förbundet för att minska hunger i världen?

Svenska FN-förbundet har arbetat med att minska hungern i världen sedan 2006. Vi arbetar både långsiktigt med att minska hungern och samtidigt få fler barn till skolan, men vi stöttar även det humanitära arbetet i katastrofer och konflikter. Genom vår samarbetspartner FN:s livsmedelsprogram WFP stöttar vi skolmatsprogram i Etiopien och matpaket i Syrien.

Skolmåltiderna som erbjuds består ofta av frukost eller lunch, ofta används näringsberikade livsmedel så att barnen ska få de näringsämnen de behöver. I vissa områden delas även livsmedel att ta med hem ut, vilken fungerar som ett incitament för regelbunden närvaro. Fler föräldrar väljer då att skicka sina barn till skolan, och de får i sin tur både utbildning och gå hem mätta. Läs mer om projektet Skolmat här.

Stöd projekt Skolmat

Stöd oss med en gåva som stoppar hunger och startar skolgång.

Ge en gåva

Om projekt Skolmat

Läs mer om projektet som får barn att gå till skolan.

Läs mer