{"id":383,"date":"2018-08-29T18:19:37","date_gmt":"2018-08-29T18:19:37","guid":{"rendered":"https:\/\/fn.se\/haparanda\/?p=383"},"modified":"2018-08-29T18:26:28","modified_gmt":"2018-08-29T18:26:28","slug":"haparanda-fn-forening-organiserade-seminarium-om-manskliga-rattigher-och-narkotikapolicy-1-augusti-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fn.se\/haparanda\/2018\/08\/29\/haparanda-fn-forening-organiserade-seminarium-om-manskliga-rattigher-och-narkotikapolicy-1-augusti-2018\/","title":{"rendered":"Haparanda FN-f\u00f6rening organiserade seminarium om M\u00e4nskliga R\u00e4ttigher och Narkotikapolicy, 1 Augusti 2018"},"content":{"rendered":"<p>Riksmedia uppm\u00e4rksammade i slutet av 2017 ett stort narkotikaproblem i Haparanda, inte minst<br \/>\nbland unga. En CAN rapport fr\u00e5n 2018 indiker\u00e4r att cannabisanv\u00e4ndand\u00e4rprevalensen bland vuxna i<br \/>\nSverige h\u00e4r okat med 50% fr\u00e5n 2013-17.<\/p>\n<p>Med anledning h\u00e4rav beslutade FN f\u00f6reningen att organisera ett semin\u00e4rium om Narkotikapolicy<br \/>\noch M\u00e4nskliga R\u00e4ttigheter d\u00e5 Stephan Dahlgren bes\u00f6kte Hap\u00e4randa 1 augusti. Dahlgren, som bl.a.<br \/>\nvarit chef for B\u00e4rnskydd vid UNICEF och MR forsk\u00e4re p\u00e5 Europ\u00e5niv\u00e5, gav en presentation om b\u00f6cker<br \/>\nhan skrivit i ovanst\u00e5ende \u00e4mne och hur den dagsaktuella situationen ser ut, inte minst i Sverige.<br \/>\nMedpresentator var rum\u00e4nska forsk\u00e4ren Roxana Stere.<\/p>\n<p>Seminariet var v\u00e4lbes\u00f6kt trots semestertid, fint sommarv\u00e4der och kort varsel; cirka 30 \u00e5h\u00f6rare kom,<br \/>\ninkluderat f\u00f6r\u00e4ldrar, barnr\u00e4ttsorganisationer, jurister och politiskt aktiva.<\/p>\n<p>Roxana Stere inledde seminariet med att ber\u00e4tta om hur f\u00f6rv\u00e5nad hon blev n\u00e4r hon med Dahlgren<br \/>\nskrev boken \u2019The Protection of Children from Illicit Dugs\u2019 2012. Vid tillf\u00e4llet gick hon gick noga<br \/>\nigenom texterna till FN\u2019s tre Narkotikakonventioner och FN\u2019s nio Konventioner om M\u00e4nskliga<br \/>\ninternationella samfundet) etablerat i dessa bindande lagtexter. Barnets r\u00e4tt till skydd mot narkotika<br \/>\nvar det mest centrala budskapet, d\u00e5 Barnkonventionen var den enda Konventionen att etablera<br \/>\nexplicita minimistandarder betr\u00e4ffande narkotika och MR. N\u00e4r Stere senare intervjuade flera olika<br \/>\nFN organ (UNICEF, OHCHR, UNAIDS etc), efter att ha unders\u00f6kt deras uttalanden i denna fr\u00e5ga under<br \/>\nen 10-\u00e5rs period, visade sig n\u00e5got ov\u00e4ntat: Representanter for FN organen uttalade sig om narkotika<br \/>\noch m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter utan att ha vare sig en ansvarig sakkunnig eller n\u00e5got positionspapper som<br \/>\nf\u00f6rklarade hur de t\u00e4nkte. Det enda undantaget var UNODC, som hade skrivit ett positionspapper<br \/>\n2010, d\u00e4r Artikel 33 i Barnkonventionen \u2013 som legalt sett \u00e4r startpunkten f\u00f6r all kontemplation om<br \/>\nnarkotika och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter \u2013 borstades av i en mening i slutet av papperet (en mening p\u00e5<br \/>\ncirka 10 sidor). UNODC:s papper h\u00e4vdade \u00f6verraskande att ett antal andra r\u00e4ttigheter var viktigare,<br \/>\ntrots att dessa kom fr\u00e5n instrument d\u00e4r narkotika \u00f6verhuvudtaget inte omn\u00e4mns. Det f\u00f6ref\u00f6ll som UNODC, ett<br \/>\nFN organ vars mandat omfattar b\u00e5de narkotika och rule of law, inte s\u00e5g MR Konventioner som lagligt<br \/>\nbindande minimistandarder utan som l\u00f6sa rekommendationer som man kan g\u00f6ra hur man vill med.<br \/>\nStephan Dahlgren ber\u00e4ttade att senare framkom uppgifter att UNODC inte hade skrivit detta papper<br \/>\nsj\u00e4lva, detta hade ist\u00e4llet gjorts f\u00f6r UNODC av en privat organisation som vurmar for legalisering av<br \/>\nnarkotika.<\/p>\n<p>Stephan Dahlgren b\u00f6rjade sitt f\u00f6redrag med att g\u00e5 igenom grundl\u00e4ggande begrepp s\u00e5som vad \u00e4r<br \/>\n\u201dinternationell r\u00e4tt\u201d, \u201dm\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, och \u201dhur tolkar man m\u00e4nskliga r\u00e4ttighetskonventioner<br \/>\n?\u201d. Han framh\u00f6ll att Konventioner \u00e4r bindande r\u00e4tt \u2013 sa kallad \u201dhard law\u201d, emedan Deklarationer<br \/>\noch liknande har en v\u00e4sentligt l\u00e4gre status som \u201dsoft law\u201d. Han upprepade vad Roxana Stere hade<br \/>\nsagt att det bara finns ett stadgande i n\u00e5gon MR Konvention som talar om narkotika:<br \/>\nBarnkonventionens Artikel 33.<\/p>\n<p>Med g\u00e4ngse s\u00e4tt for lagtolkning \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r Barnkonventionen och dess Artikel 33 obestridligen<br \/>\nstartpunkten for nationers \u00e5tagande och agerande n\u00e4r det galler m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och<br \/>\nnarkotikapolicy; Det \u00f6vergripande MR m\u00e5let \u00e4r att barn skall, som Artikeltexten s\u00e4ger, skyddas mot<br \/>\nall anv\u00e4ndning av narkotika, samt inblandning i produktion och trafficking d\u00e4rav. Dahlgren noterade\u00a0ocks\u00e5<br \/>\natt Artikel 33 \u00e4r en \u201dspeciell skyddsartikel\u201d j\u00e4msides med Artiklar om exploaterande<br \/>\nbarnarbete, sexuell exploatering av barn, trafficking, rekrytering av barnsoldater etc. Han ber\u00e4ttade<br \/>\natt han tidigare arbetade bl.a p\u00e5 UNICEF\u2019s h\u00f6gkvarter i New York och d\u00e4r deltog i arbetet med att<br \/>\nutarbeta en global \u2019Barnskyddsstrategi\u2019 baserat p\u00e5 Konventionen. UNICEF\u2019s strategi framh\u00e5ller<br \/>\ntydligt att prevention, inkluderat kriminalisering och polisingripanden, \u00e4r det f\u00f6rsta som m\u00e5ste g\u00f6ras<br \/>\nn\u00e4r det handlar om alla barnskyddsfr\u00e5gor. Detta g\u00e5r helt i linje med den referens som g\u00f6rs i<br \/>\nBarnkonventionen Artikel 33 till FN\u2019s narkotikakonventioner, vilka \u00e5l\u00e4gger alla l\u00e4nder att<br \/>\nkriminalisera illicit produktion, trafficking, och innehav for personligt bruk. Barnet \u00e4r offret \u2013 inte den<br \/>\nvuxne rekreationelle narkotikaanv\u00e4ndaren eller smugglaren. De senare \u00e4r snarast att se som<br \/>\nf\u00f6r\u00f6vare.<\/p>\n<p>\u00c5h\u00f6rarna tillfr\u00e5gades av Dahlgren hur de s\u00e5g Sveriges traditionella narkotikapolicy under 90-talet<br \/>\noch tidigt 2000-tal ? Det mest genomg\u00e5ende svaret var \u201drestriktiv\u201d. De tillfr\u00e5gades ocks\u00e5 om de hade<br \/>\nnoterat n\u00e5got speciellt gallande narkotikapolicy i andra l\u00e4nder under senare \u00e4r. N\u00e5gra \u00e5h\u00f6rare<br \/>\nnoterade att \u201dlegalisering\u201d gjorts i USA.<\/p>\n<p>Dahlgren noterade att den traditionella restriktiva svenska policyn nolltolerans\/nollvision &#8211; som<br \/>\nartikulerats bl.a. i Sveriges rapport till Barnr\u00e4ttskommitt\u00e9n 2003 (&amp;quot;Sverige tar avst\u00e5nd fr\u00e5n narkotika<br \/>\np\u00e5 alla niv\u00e5er&amp;quot;) \u2013 st\u00e4mmer som en avsiktsf\u00f6rklaring extremt v\u00e4l \u00f6verens med m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter<br \/>\n(Barnkonventionen) och FN\u2019s tre Narkotikakonventioner.<\/p>\n<p>Den legalisering &#8211; och det som vissa kallar f\u00f6r \u201davkriminalisering\u201d (utan att kunna definiera vad<br \/>\nskillnaden mellan de tv\u00e5 begreppen \u00e4r) &#8211; som f.n. p\u00e5g\u00e5r i USA, Kanada, Uruguay och Norge, \u00e4r ett<br \/>\nexplicit brott mot p\u00e5budet i FN\u2019s Narkotikakonventioner att kriminalisera, och Barnkonventionens<br \/>\nreferens d\u00e4rtill. Med den logik som framf\u00f6rs till st\u00f6d f\u00f6r legalisering\/avkriminalisering skulle l\u00e4nder<br \/>\nocks\u00e5 kunna legalisera\/avkriminalisera trafficking av kvinnor och barn, barnprostitution,<br \/>\nbarnpornografiinnehav etc med h\u00e4nvisning till att de h\u00e4r andra, viktigare, varden som de vill vurma.<br \/>\nAnalogt med hur legaliseringsadvokaterna resonerar g\u00e4llande narkotika skulle de som vill s\u00e4nka<br \/>\nskyddsstandarderna i \u00f6vriga fall kunna s\u00e4ga att t.ex \u201ddet h\u00e4r alltid funnits barnprostitution, vi kan<br \/>\ninte f\u00f6rd\u00f6ma eller stigmatisera k\u00f6parna, b\u00e4ra ge vard och harm reduction efter\u00e5t\u201d. Dahlgren tog<br \/>\nupp USA\u2019s\/Donald Rumsfeldts agerande g\u00e4llande FN\u2019s Tortyrkonvention som ett exempel p\u00e5 hur<br \/>\nl\u00e4nder h\u00e4r f\u00f6rs\u00f6kt underminera explicita minimistandarder g\u00e4llande MR genom att strunta i<br \/>\nKonventionstexten och h\u00e4vda andra varden. Han konkluderade att detta leder till att inget skrivet<br \/>\nMR stadgande l\u00e4ngre ses som en minimistandard. Vi avskaffar m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter som r\u00e4ttigheter.<br \/>\nVi g\u00f6r oss av med principen om rule of law.<\/p>\n<p>Dahlgren ber\u00e4ttade att med tiden blev Sverige ganska ensamma i EU om sitt f\u00f6rsvar for exakt<br \/>\nKonventionsefterlevnad. Manga l\u00e4nder \u2013 som tex Tjeckien och England, vilka har n\u00e4stan 50%<br \/>\nprevalens av narkotikaanv\u00e4ndande f\u00f6r 16-\u00e5ringar &#8211; vill ha en policy som g\u00e5r under titeln \u201dharm<br \/>\nreduction\u201d.<\/p>\n<p>Ofta framhalls &amp;quot;harm reduction&amp;quot; i kombination med att \u201dvi m\u00e5ste ha evidensbaserade policies\u201d, och<br \/>\ninte s\u00e4llan p\u00e5stods det att \u201dharm reduction \u00e4r en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet\u201d. Dahlgren noterade att det inte<br \/>\nfinns n\u00e5gon legaldefinition av vad \u201dharm reduction\u201d \u00e4r, och inte heller n\u00e5gon p\u00e5 annat satt globalt<br \/>\nerk\u00e4nd exakt definition av detta begrepp. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r uppenbart att begreppet i sig sj\u00e4lvt inte h\u00e4r<br \/>\nn\u00e5got med m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter att g\u00f6ra. Vidare \u00e4r det om\u00f6jligt att anv\u00e4nda ett s\u00e5dant koncept f\u00f6r<br \/>\nevidensbaserade policies eftersom avsaknaden av definition g\u00f6r att det saknas en s.k. baseline mot<br \/>\nvilken policyns fram- eller motg\u00e5ngar kan matas (ingen evidens kan upptas).<br \/>\nH\u00e4rn\u00e4st tog Dahlgren upp hur \u201dharm reduction\u201d anv\u00e4nds som ett gummibegrepp f\u00f6r<br \/>\nlegaliseringprop\u00e5er och normaliserande av narkotikaanv\u00e4ndande: \u00c4r 2010 \u00e4kte UNAIDS chef till<br \/>\nRyssland for ett m\u00f6te om AIDS-fr\u00e5gor, inkluderat injicerande narkotikabruk. UNAIDS fick vid denna<br \/>\ntid (och fortfarande) mycket pengar fr\u00e5n k\u00e4llor som \u00e4r harm reduction anh\u00e4ngare eller st\u00e5r n\u00e4ra<br \/>\nharm reduction anh\u00e4ngare. UNAIDS chefen k\u00e4nde sig f\u00f6rmodligen d\u00e4rf\u00f6r manad att f\u00f6resl\u00e5 Ryssland<br \/>\natt \u201dg\u00f6ra n\u00e5gonting relaterat till harm reduction\u201d. Samtidigt sade han det sj\u00e4lvklara (mot bakgrund<br \/>\nav de explicita Konventionstexter han f\u00f6retr\u00e4der): \u201dFN \u00e4r helt emot narkotikaanv\u00e4ndande\u201d. Detta<br \/>\nuttalande fick ett 10-tal globala harm reduction organisationer att g\u00e5 i taket. De var inte n\u00f6jda med<br \/>\natt en FN chef hade proponerat en odefinierad policy som syftade till legalisering. De skrev i ett<br \/>\noffentligt brev till UNAIDS chefen Sidibe att han &amp;quot;inte fick s\u00e4ga att FN var emot narkotikaanv\u00e4ndande<br \/>\neftersom detta stigmatiserar anv\u00e4ndaren\u201d (dvs vilken narkotikaanv\u00e4ndare som helst vare sig det \u00e4r<br \/>\nen rockstj\u00e4rna som r\u00f6ker cannabis eller en opiatberoende injicerare). Harm reduction<br \/>\norganisationerna tenderar att automatiskt se alla narkotikaanv\u00e4ndare som offer, vare sig de \u00e4r<br \/>\nberoende eller ej. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ganska logiskt att harm reduction f\u00f6respr\u00e5kare ser<br \/>\nBarnkonventionen och Narkotikakonventionerna som problem som de helst vill bli av med, d\u00e5 dessa<br \/>\ninstrument f\u00f6restr\u00e4var nollanv\u00e4ndning av narkotika. Vad som h\u00e4r var verkligt f\u00f6rv\u00e5nande var att<br \/>\nSidibe omedelbart (nasta dag) s\u00e4nde sin n\u00e4rmaste man for att lugna de upprorda organisationerna.<br \/>\nKanske berodde detta p\u00e5 att de i sitt brev hotat att se till att bidrag till UNAIDS skulle minskas. N\u00e4r<br \/>\nRoxana Stere f\u00f6rs\u00f6kte intervjua samma person for sin bok tog det UNAIDS \u00f6ver en m\u00e5nad att<br \/>\n\u00f6verhuvudtaget svara p\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gan om en intervju var m\u00f6jlig (live intervju visade sig inte vara m\u00f6jlig<br \/>\nom man skrev en bok om barns r\u00e4ttigheter, vare sig med UNAIDS eller med UNICEF&#8217;s chef for AIDS<br \/>\nfr\u00e5gor \u2013 Craig McClure &#8211; som hade deklarerat i ett tal 2010 att &#8221;Jag \u00c4R Narkotika anv\u00e4ndaren&#8221;, f\u00f6r<br \/>\natt sedan j\u00e4mf\u00f6ra tedrickande med heroininjicerande).<\/p>\n<p>Dahlgren ber\u00e4ttade att han 2016 \u2013 d\u00e5 det stora UNGASS motet om narkotika h\u00f6lls i New York \u2013 hade<br \/>\nbeg\u00e4rt att fa ut Socialdepartementets positionspapper for Sverige (dvs hur Sverige skulle st\u00e4lla sig i<br \/>\nhuvudsakliga fr\u00e5gor p\u00e5 m\u00f6tet). Han fann d\u00e4r \u00f6verraskande att Socialminister Gabriel Wikstr\u00f6m hade<br \/>\n\u00e4ndrat svensk narkotikapolicy n\u00e4stan 180 grader. Sverige var nu f\u00f6r harm reduction (n\u00e5got som man<br \/>\nmotsatt sig i internationella fora under n\u00e4stan 20 \u00e5rs tid), Sverige hade helt pl\u00f6tsligt inget emot om<br \/>\nandra l\u00e4nder \u201davkriminaliserade\u201d (dvs tv\u00e4rt emot Konventionstexterna och Sveriges inst\u00e4llning under<br \/>\nminst 20 \u00e4r), och Sverige var inte l\u00e4ngre for en restriktiv narkotikapolicy. Ingenstans i<br \/>\nSocialministerns material omn\u00e4mndes Barnkonventionens Artikel 33. Denna totala omsv\u00e4ngning<br \/>\nskedde utan debatt i Sverige. Inget annat Riksdagsparti f\u00f6rde offentligt fram en annan \u00e5sikt.<br \/>\nIngen Riksdagspolitiker syns l\u00e4ngre till i debatter om legalisering i tex Aktuellt, d\u00e4r Polisen f\u00e5r tr\u00e4da<br \/>\nin i politikernas st\u00e4lle (!) Dahlgren noterade ocks\u00e5 att organisationer som s\u00e4ger sig f\u00f6retr\u00e4da<br \/>\nBarnkonventionen, som tex Radda Barnen, har lierat sig med Engelska legaliseringsintressen<br \/>\n(ledarskapet for n\u00e4tverket CRIN) som uppb\u00e4rs av miljard\u00e4rsponsrade initiativ for legalisering<br \/>\n(Branson\/Soros). R\u00e4dda Barnen v\u00e4grar svara p\u00e5 fr\u00e5gor fr\u00e5n media vad g\u00e4ller Barnkonventionens<br \/>\nArtikel 33 ! R\u00e4dda Barnens f\u00f6rklaring var att &#8221;man inte \u00e4r expert p\u00e5 denna Artikel&#8221;. En helt osannolik<br \/>\nutveckling for en organisation som f\u00f6retr\u00e4der Barnkonventionen och h\u00e4r gjort lobbying f\u00f6r att denna<br \/>\nskall antas som direkt svensk lag.\u00a0Om inte R\u00e4dda Barnen med sina hundratals anst\u00e4llda<br \/>\nanser sig kunna Barnkonventionens artiklar, \u00e4r det d\u00e5 inte verklighetsfr\u00e4mmande att anta att en<br \/>\nensam\u00a0tingsr\u00e4ttsdomare som inte \u00e4r expert p\u00e5 detta instrument skall kunna det b\u00e4ttre?<\/p>\n<p>Avslutningsvis talade Dahlgren om den stora skara \u201dfrivilligorganisationer\u201d som verkar f\u00f6r<br \/>\nlegalisering. N\u00e4r han och Stere inte kunde f\u00f6rsta hur de FN organ de unders\u00f6kte for sin bok hade<br \/>\nresonerat (pga avsaknaden av positionspapper), och da dessa var ovilliga att l\u00e5ta sig intervjuas,<br \/>\ngjorde de tv\u00e5 ist\u00e4llet en stor generell webbs\u00f6kning om narkotika och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. De fann<br \/>\nd\u00e5 att det fanns ett otal utl\u00e4ndska organisationer som p\u00e5stod sig syssla med denna fr\u00e5ga, inte s\u00e4llan<br \/>\nmed orden \u201dharm reduction\u201d i sitt namn. Dessa organisationer hade skrivit positionspapper, och i<br \/>\nvissa fall papper som p\u00e5stods g\u00f6ra ett f\u00f6rs\u00f6k till legal analys betr\u00e4ffande MR. N\u00e4stan alla dessa<br \/>\norganisationer undvek Barnkonventionens minimistandard i Artikel 33, och h\u00e4vdade ist\u00e4llet en r\u00e4tt<br \/>\ntill harm reduction. Den enda organisation som skrev om Artikel 33 gjorde detta p\u00e5 ett s\u00e4tt som<br \/>\nskulle marginalisera denna Artikel och f\u00e5 den att bli sa obetydlig som m\u00f6jligt. Dahlgren och Stere<br \/>\nfann ocks\u00e5 att dessa organisationer f\u00f6ref\u00f6ll ha v\u00e4ldigt mycket pengar d\u00e5 de konstant reste varlden<br \/>\nrunt i stora s\u00e4llskap for att p\u00e5verka internationella beslutsfattare och institutioner (fr\u00e4mst FN).<\/p>\n<p>Sammantaget leder denna utveckling till tre huvudsp\u00e5r:<br \/>\n1. Den svenska staten \u00e4r inte l\u00e4ngre intresserad av sitt \u00e5tagande per Artikel 33 i<br \/>\nBarnkonventionen, detta s\u00e4tter Haparanda och andra orter med stora problem i en utsatt<br \/>\nst\u00e4llning. Situationen blir \u00e4n varre av att det nyligen rapporterades att cannabisanv\u00e4ndandet<br \/>\nbland vuxna i Sverige h\u00e4r okat 50%. \u00d6kat knarkande bland f\u00f6r\u00e4ldrar (som bor vara fr\u00e4msta<br \/>\nlinjen for barnskydd) uppm\u00e4rksammas och \u00e5tg\u00e4rdas inte. Barnen f\u00e5r klara sig sj\u00e4lva.<br \/>\n2. Om vi kan hoppa \u00f6ver en minimistandard i ett bindande MR instrument kan vi hoppa \u00f6ver<br \/>\nflera. MR som id\u00e9 urholkas av att man struntar i Barnkonventionens Artikel 33;<br \/>\n3. Miljard\u00e4rfinansierade legaliseringsorganisationer som Open Society (George Soros) och<br \/>\nGlobal Commission on Drug Policy (Richard Branson) har genom sin likviditet kunnat k\u00f6pa<br \/>\ninflytande i FN. Hur rimmar detta pengainflytande med demokratitanken ? Skall man kunna<br \/>\np\u00e5verka vad som f\u00f6rblir m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter p\u00e5 detta s\u00e4tt.<\/p>\n<p>Om n\u00e5gon \u00e4ndring h\u00e4r skall ske i Sverige sa verkar det f.n. upp till civilsamh\u00e4llet att driva p\u00e5 denna.<\/p>\n<p>&#8211; Text av Stephan Dahlgren<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone wp-image-385\" src=\"https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2018\/08\/Stephan.jpg\" alt=\"\" width=\"386\" height=\"515\" srcset=\"https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2018\/08\/Stephan.jpg 2752w, https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2018\/08\/Stephan-225x300.jpg 225w, https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2018\/08\/Stephan-768x1024.jpg 768w, https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2018\/08\/Stephan-650x867.jpg 650w, https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2018\/08\/Stephan-1024x1366.jpg 1024w\" sizes=\"auto, (max-width: 386px) 100vw, 386px\" \/>\u00a0<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone wp-image-384\" src=\"https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2018\/08\/IMG_1990.jpg\" alt=\"\" width=\"387\" height=\"516\" srcset=\"https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2018\/08\/IMG_1990.jpg 480w, https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/2018\/08\/IMG_1990-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 387px) 100vw, 387px\" \/><\/p>\n<p>Photon: Roxana Stere\/Raija Hiivala<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Riksmedia uppm\u00e4rksammade i slutet av 2017 ett stort narkotikaproblem i Haparanda, inte minst bland unga. En CAN rapport fr\u00e5n 2018&hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":37,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-383","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/383","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-json\/wp\/v2\/users\/37"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=383"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/383\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":393,"href":"https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/383\/revisions\/393"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=383"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=383"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fn.se\/haparanda\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=383"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}