Välkommen till Göteborgs FN-förening!

Gunborg Hedquist, hedersmedlem 2012

 

Hur länge har du varit medlem?img_3449-1

Gunborg berättar att hon varit medlem i förbundet länge, sannolikt sedan 1956.
Hon var då initiativtagare till Uddevalla FN förening, vilken kom att bli den
första FN-föreningen hon var aktiv i. 1967 flyttade hon till Göteborg och blev således med i Göteborgs FN-förening där hon än idag är medlem,

Beskriv ditt medlemskap i föreningen och bakgrunden till den.

Det hela började med att Gunborg sökte en kurs, som hon tyckte verkade
intressant. Den organiserades av NIB (nämnden för internationellt bistånd) och
behandlade ämnen som svenskt bistånd,u-landsproblematik och FN frågor.
Kursdeltagarna bestod av representanter från olika organisationer och det var
inte utan att hon först kände sig lite ensam som enda privatperson. Men
kursen var oerhört stimulerande och lärorik. Hemma igen väckte hon frågan om
bildandet av en lokal FN förening i ABF:s styrelse, som hon tillhörde. Så blev
beslutat, själv blev hon sekreterare och studieledare. Gunborg var politiskt aktiv
kände att FN:s budskap stämde så väl överens med hennes egen livssyn och
värderingar.
Gunborg berättar att hon också tillhört FN-förbundets styrelse och AU (arbetsutskott). I många år var hon också aktiv i Göteborgs och Bohus FN-distrikt. Hon ledde tre
seminarier till FN-högkvarteret i New York och Genève. Hon var även med och arrangerade studieresor för lärare till bl.a. Ghana.Gunborg lade då upp program och kontaktade berörda instanser och organ. Dessutom har hon varit ordförande i Göteborgs FN-förening i tolv år.

Vad är det bästa med att vara medlem i föreningen?

Gunborg funderar ett slag och kommer fram till att hon får dela upp
svaret i två delar; den aktiva och den passiva tiden. Under den aktiva delen
hände det massor med saker. Det var en givande tid då hon träffade så många
aktiva människor och lärde sig en hel del. Hon säger att det var roligt
och en tillfredsställelse i att se andra människor engagerade i det hon själv
trodde på. Alla aktiviteter innebar ett stort kontaktnät och hade också en
social funktion.

Den passiva tiden beskriver Gunborg som en naturlig övergång och fortsättning
på sitt medlemsskap och engagemang. Hon säger att hon varken vill eller kan ge
upp detta och att hon är så glad att föreningen är på väg uppåt och att det
händer saker igen.Det är alltid roligt när det kommer ett medlemsutskick eller
en inbjudan, även om hon inte alltid har möjlighet att komma. Dock är det ju så
att man tappar en del och känner sig lite borta när man inte själv är aktiv, säger Gunborg.

Har du några goda råd till de som som skulle vilja engagera sig i
föreningen?

Gunborg säger att det ju till stor del beror på människan själv och att man är
öppen för frågorna det gäller. Är man det är föreningen en utmärkt väg att
träffa likasinnade, att få kunskap och information, att bredda sitt sociala
nätverk och känna en tillfredställelse i att man gör något som känns bra.
Idag finns ju fler möjligheter än när hon själv var ung, säger Gunborg. Ungdomen
idag är ju ute i världen och rör sig, de reser och studerar och har andra
möjligheter. Själv var hon tonåring under det andra världskriget. Då var
världen stängd. Men å andra sidan växte man upp med de avgörande frågorna om
fred, om rättvisa och demokrati, säger hon.

Brinner du för några speciella frågor rörande FN:s arbete?

Numera är det nog FN:s möjligheter att skapa avspänning och i bästa fall
fred. Det är svårt med de stora sociala orättvisor som fortfarande råder.
Mycket går ju framåt, fast man tycker det står stilla. Gunborg säger att hon
finner det oerhört smärtsmt att se vad som händer i exempelvis Syrien idag och för-
handlingarna i Säkerhetsrådet i den frågan. Hon betonar att FN:s möjligheter, roll och uppdrag behöver tydliggöras och klargöras. Ofta är det ju enskilda stater som ser till sina egna intressen och sätter käppar i hjulet för utvecklingen.
Under Gunborgs aktiva tide var det främst utvecklingen i Afrika och
befrielserörelsen som fångade hennes intresse. Hon berättar om utarbetandet av
studiehäften om Namibia och om FN:s fackorgan. En annan sak som låg henne varmt om hjärtat var lärarnas utbildning i internationella frågor.

Vad tycker du att Göteborgs FN förening bör fokusera på i framtiden?

Det är väldigt viktigt att unga människor fångas upp, de är ju framtiden.
Att lägga tid och kraft på skolorna är en god investering. Det vill till att ta
tillfället i akt att sprida kunskap bland eleverna i en tid när man fortfarande
kan påverka dem, menar hon.

Är det något särskilt du varit med om under dina år som satt särskilt
avtryck i ditt minne?

Gunborg svarar först att hon inte riktigt vet, det är så mycket som hänt. Efter lite eftertanke väljer hon dock att berätta om sitt möte med Oliver Tambo. Hon beskriver honom som en människa som gjorde ett fantastiskt intryck. Han var den som tog över ledningen av ANC när Nelson Mandela arresterades. Han var i Södertälje som föreläsare och ANC:s representant i Norden ordnade så att Gunborg fick träffa honom och samtala en stund.
Vidare tar Gunborg upp tillfället då hon fick träffa Kofi Annan i Ghana. Hon
var där som ledare för en lärarkurs och vid ett tillfälle fick de träffa
delar av regeringen. Bland alla ministrar var det en som utmärkte sig i sin
framställning och utstrålning, och det är bara honom Gunborg minns idag. Detta
var på 70-talet och Annan var då minister för bl.a. turism och frågor angående
landets naturtillgångar. Han berättade om sitt arbete och hur uppmärksamt Ghana
var på att dess naturtillgångar skulle uynyttjas till det egna landets och
folkets bästa. Inte anade hon då att de just lyssnat till en blivande generalsekreterare för Förenta Nationerna!

Ett stort tack till Gunborg för den trevliga stunden vi satt och pratade.
Och stort tack för den goda maten!
/ Annelie Börjesson

img_3451