Välkommen till SweMUN 11-13 maj 2020!

SweMUN är Svenska FN-förbundets årliga nationella FN-rollspel för gymnasieelever. Årets konferens äger rum på Hjälmargården utanför Vingåker. 

Deltagaravgift:

Deltagaravgiften är 1400 kr per person för icke-FN-skolor. I detta ingår konferensen, material, alla måltider och logi.

FN-skolor som önskar skickar elever till SweMUN utanför sina tillval betalar 950 kr per person. I detta ingår konferensen, material,  och måltider. Svenska FN-förbundet står för boende i delat rum och frukost. Vid frågor, kontakta Jonas Andersson.

Program:

Programmet och frågorna för årets konferens är under uppbyggnad och presenteras löpande. 

Konferensens frågeställningar: 

Utskottet för Mänskliga rättigheter:

Nytt för i år är att första frågan rörande klimatförändringar och flyktingskap är del av en tävling organiserad av UNHCR. Den resolution som kommer ut ur SweMUN kommer att läggas fram för en jury som består av UNHCR: s medlemmar, unga ledare på flykt och oberoende experter. Vinnarna kommer att tillkännages 2021. De bästa idéerna kommer att delas med beslutsfattare och marknadsförs på UNHCR: s sociala mediekanaler som följs av miljoner människor.

Frågan om klimatförändringar och flyktingskap

Klimatförändringar och naturkatastrofer samspelar alltmer och överlappar med olika typer av grundorsaker till flyktingskap, som exempelvis konflikt, människorättsbrott och olika former av förföljelse. Det kan inbegripa en jordbävning, tyfon eller flod som tvingar människor att lämna sina hem på flykt från katastrof. På liknande sätt kan torka, gradvis stigande havsnivåer, föroreningar, eller ökenspridning i långsam takt resultera i en kris. Inte helt ovanligt drabbas samhällen av flera olika faktorer samtidigt.

Flyktingskap som resultat av klimatförändringar är många gånger intern, där många som drabbas förblir inom landets nationella gränser. Däremot tvingas också flyktingar över landgränser, som dessutom kan vara relaterade till konfliktsituationer. I de fall där klimatförändringar eller naturkatastrofer resulterar i att människor tvingas fly över landsgränser förstås dock dessa människor inte som ”flykting” enligt FN:s konvention för flyktingars rättsliga ställning. Enligt konventionen är en flykting en person som har en välgrundad rädsla av förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet i en särskild social grupp, eller politisk åsikt. Trots att termen ”klimatflykting” många gånger används i media, existerar begreppet inte i internationell rätt. Men i de fall människor tvingas fly som konsekvens av klimatrelaterade faktorer vilka sammanlänkar till konflikt eller förföljelse är det sannolikt att FN:s flyktingrättskonvention kan appliceras. En del regionala människorättsinstrument definierar dock redan i nuläget människor på flykt på grund av natur- och klimatkatastrofer som flykting.

Delegaterna ombeds diskutera följande frågor:

• Finns det ett behov av att utveckla ett nytt juridiskt ramverk för människor som tvingas till flykt på grund av klimatförändringar? Vilka implikationer skulle detta i så fall innebära? Hur tar man hänsyn till det faktum att flyktingskap kan resultera av många olika faktorer? Är alla människor som flyr på grund av klimatförändringar i behov av skydd?
• Borde termen ”klimatflykting” användas eller undvikas?
• Vem tar ansvar när människor befinner sig i flyktingskap på grund av klimatförändringar, extrema väderhändelser, miljöförstöring och naturkatastrofer? Vem borde ta huvudansvar i att tillförse assistans, skydd och vidarebosättning?

Frågan om kvinnors deltagande och involvering i politiska processer

Diskriminering mot kvinnor är en kränkning mot universella principer om allas lika värde och rättigheter. Det utgör också ett hinder för kvinnors deltagande och beslutsfattande, på lika villkor som män, i ett lands liv politiska processer. Att kunna rösta i val och delta i politiska instanser och beslutsfattande är mänskliga rättigheter som slås fast i flera internationella människorättskonventioner, bland annat i Artikel 7 i FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) och Artikel 25 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). Pekingplattformen (Bejing Declaration and Platform for Action) utgör ett annat viktigt dokument och fastslår att kvinnors egenmakt och deras fulla deltagande på lika villkor i alla sfärer i samhället, inklusive deltagande i beslutsfattande processer och tillgång till makt, är väsentligt för att uppnå jämställdhet, utveckling och fred. FN:s kommitté som bevakar efterlevnaden av CEDAW befäster denna syn och framför att kvinnor exkluderas från det politiska livet och deltagande i beslutsprocesser trots att det i högsta grad påverkar deras vardagliga liv och framtiden för samhällen i stort. Detta är också högst påtagligt i fredsprocesser, där kvinnors meningsfulla och faktiska deltagande belyses i FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.

Enligt FN:s kvinnorättskommitté utgör kulturella traditioner, normer och religiösa värderingar de främsta orsakerna till kvinnors hinder i deltagande i politiska processer världen över. Lagstiftning existerar också i många länder för att befästa denna marginalisering av kvinnor i samhället. Kulturella traditioner och religiösa värderingar är en central faktor till att kvinnor begränsas till den privata sfären, där de bland annat ansvarar för sysslor kopplade till hemmet och familj. Kvinnor är också högt representerade i oavlönade sektorer och det sociala välfärdssystemet är i många länder bristande för att tillgodose kvinnors tillgång till arbete när de är föräldrar. Denna begränsning av utrymme för kvinnor att verka innebär en stor barriär för deltagande och beslutsfattande i det offentliga livet, framförallt i politiska- och samhällsprocesser.

Delegaterna ombeds diskutera följande frågor

• Varför är det viktigt att säkerställa kvinnors rätt till politiskt deltagande i valprocesser och politiskt beslutsfattande?
• Vilka hinder existerar för kvinnors rätt till deltagande i politiska val och beslutsfattande? Hur kan FN:s medlemsländer arbeta för att förändra de olika typer av hinder som finns för att uppnå ökat politiskt deltagande och inflytande för kvinnor?

Utskottet för Hållbar Utveckling:

• Problemet med global matkonsumtion och matsäkerhet
• Åtgärder för minskad segregation inom städer och mellan stad och landsbygd

Security Council:

• The situation in Burundi

Burundi’s 16-year civil war ended in April 2009 after the government and the last active rebel movement, the National Liberation Forces (FNL), resolved most issues that had impeded the implementation of a September 2006 ceasefire agreement. Burundi is at a crossroad with an upcoming election and increased civil unrest. The international community needs to address and be proactive to ensure that civilians are protected as well as proper advice and support are provided to avoid escalation. The country’s tragic history and repeated clashes between the Hutu majority and Tutsi minority illustrates the consequences when leaders fail to stop incitements for violence or them themselves instigate ethnic violence and atrocities. UN Commission of Inquiry on Burundi addresses with rising concern how the ruling party CNDD-FDD with their youth militia are instilling fear and through violence trying to maintain political power. By silencing all critics, the ruling party CNDD-FDD, create the impression that calm prevails in the country, according to the investigators. Examples of human rights crimes committed are deaths, disappearances, arbitrary arrests, torture and rape of suspected political opponents. The perpetrators almost always go free, as neither the media nor the judiciary can operate freely. UN investigators have not been able to travel in Burundi, but say they base their report on just over 1,200 statements from victims, witnesses, perpetrators and other sources.

 

Senast uppdaterad 2020-01-20