Armeniska framtidsvisioner 2017-11-13 / Åsiktstorget

Nu har snart tre av mina fyra månader i Armenien gått. Under tiden har gassande sol och 35 graders värme förbytts mot disigt regn och 12 grader. Den armeniska hösten är här, men vintern tycks fortfarande vara några veckor bort. I takt med att landskapet skiftat färg har även sysslorna på kontoret förändrats. Mycket av det arbete vi gjorde i september var förberedelsearbete inför evenemang som Armeniens FN-förbund anordnade i oktober.

Bland annat har vi tillsammans med FN i Jerevan genomfört årets FN-rollspel som samlade ett 70-tal deltagare, varav de flesta är nuvarande universitetsstudenter. Det var väldigt intressant att ta del av deras perspektiv, drivkrafter och ambitioner, och inte minst roligt att knyta nya vänskapsband. Många är utöver studierna också frivilligt engagerade i diverse olika organisationer. Med tiden har jag förstått att unga armeniers svårigheter med att hitta jobb efter avslutad utbildning är en drivande motor bakom att volontärarbete är så pass vanligt. Den naturliga följden av en arbetsmarknad som inte kan erbjuda avlönade jobb är att många söker sig till Ryssland och övriga Europa för att kunna dra nytta av sina studier. Säsongsarbetare inom byggbranschen har också länge haft Ryssland som destination, något som förvisso dragit in pengar men samtidigt sätter press på familj och relationer. Totalt sett går nästan en femtedel av befolkningen utan jobb.

Av den anledningen är också många jag pratat med väldigt intresserade av möjligheterna att fortsätta sina studier på masternivå i ett EU-land. Med en eftertraktad examen och något års utlandsarbete i bagaget verkar det, vad jag förstått, vara lättare att slå sig in på hemmaplan. Detta till trots ser många jag träffat här positivt på framtiden.

En annan grupp som har det svårt på arbetsmarknaden och samhället i övrigt är personer med funktionshinder. Armeniska FN-Förbundet har genom en av sina civila aktionsgrupper (grupper bestående av unga personer som genomdriver projekt under förbundets vägledning) erbjudit funktionshindrade lektioner i att läsa och skriva. På grund av bristande kunskaper och resurser är det tyvärr många som inte får den hjälp de behöver och därför inte går klart sin skolgång, även om de hade kunnat göra det med rätt hjälp. I skrivande stund genomför vi ett projekt uppstartat av min kollega Inessa, som vänder sig till barn med funktionshinder och deras föräldrar. Under några veckors tid har vi gjort aktiviteter med barnen på Pyunic Armenian Association for the Disabled medan föräldrarna fått lära sig mer om vilka rättigheter och möjligheter de kan nyttja. Tiden här har varit fantastiskt kul och den kulturella upplevelsen som placerar Armenien i gränslandet mellan öst, väst och Mellanöstern är verkligen unik.

 

Jack Thornberg
Internationell praktikant i Armenien